Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik. Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna. Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem. / The study aims to investigate to what extent gifted students in mathematics feel included in mathematics education. Inclusion has in the study been considered in three dimensions: spatial, social and didactical. The survey was conducted by interviewing six teachers and thirteen of their students. These students are by their teachers perceived as gifted in maths. The teachers have explained their choice of students using their own criteria, which are largely recognizable in Krutetskiis abilities with which he describes the gifted students. The students feel they are spatially and socially included in the teaching of mathematics they have been part of during their time in elementary and low secondary school. However, there are indications that many students have not always felt included didactically, and they do not feel that they have been able to work with tasks appropriate for them.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault’s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault’s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning. The didactical theory has worked as a base from which to discuss how to evaluate this. In the discussion the author suggests a theoretical view for further development of a didactical theory. The main angle of the approach is to develop didactical theory and to create bigger space for pupils in knowledge. The didactical theory is a useful tool for teachers view on pupil’s intake of knowledge and how the pupils work in classrooms.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS). Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter. Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning. Möjliga underliggande faktorer som kan utgöra hinder för NOS i undervisning träder fram i lärarnas utsagor, exempelvis: • NOS tillmäts inte uppmärksamhet i nämnvärd omfattning vid tolkning av styrdokumenten. • Organisatoriska och administrativa hinder för att genomföra undervisning på ett alternativt sätt. • Brist på lättillgängligt undervisningsmaterial passande en undervisningsuppläggning med NOS. • Omedvetenhet hos lärarna om vad som är känt om NOS-undervisning. Utifrån resultaten i denna pilotstudie anser jag att det finns argument som talar för att vidare undersöka möjligheten att låta NOS bilda en struktur som likt en röd tråd får löpa genom undervisningsplaneringen. Examensarbetet har mynnat ut i ett diskussionsunderlag för fördjupad ventilering av NOS som möjlig innehållsbärande idé i biologiundervisningen samt i ett exempel på undervisningsplanering enligt denna idé.

<p>The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work.</p> / <p>Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.</p>

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en didaktisk design bidra till befintlig skrivforskning med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna i år 4–6 påverkar textelement i två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter. Den didaktiska designen utfördes i en årskurs 4, där eleverna fick skriva två stycken texter, med respektive verktyg, en berättande och en beskrivande text. Sedan analyserades och jämfördes texterna utifrån en bedömningsmall. Efter genomförandet av den didaktiska designen visade resultaten att eleverna skriver längre texter men även färre felstavade ord när de skriver med dator som verktyg. Det visade även sig att majoriteten av texterna behöll samma struktur med de olika verktygen. Dock fanns det några texter där strukturen blev bättre och därför genererade ett högre betyg med verktyget dator. Vid användandet av dator behövde inte eleverna lägga sin kognitiva förmåga på att forma bokstäverna, utan de kunde istället lägga den på innehållet och strukturen. Denna studie har bidragit med ytterligare kunskap om hur verktygen dator respektive penna har påverkat textelement på två olika texttyper, nämligen berättande och beskrivande texter.

Inom svenska som gymnasialt ämne är det vanligt förekommande att elever inte upplever grammatikundervisningen som motiverande. Vanligtvis beror bristen av motivation på att elever misslyckas med att se ett nyttoperspektiv med att lära sig grammatiken bakom sitt modersmål. Detta stärks av att grammatik ofta upplevs som ett isolerat moment inom svenskundervisningen. På grund av denna negativa inställning som elever ofta har mot just grammatikundervisningen finns därför ett växande behov av att strukturera om undervisningen. Då funktionell och deskriptiv grammatik ofta har förklarats som ett tillvägagångssätt som ska leda till en mer motiverande undervisning har detta studerats genom en didaktisk design av en formell lärsekvens. Syftet av studien var därför att skapa och utpröva en didaktisk design som utgår från en funktionell grammatik, för att undersöka huruvida elever upplever detta som motiverande eller inte. För att undersöka huruvida elever upplever funktionell grammatik inom ramarna för en didaktisk design som motiverande, har denna design blivit utförd i en klass bestående av 20 gymnasieelever som läser kursen Svenska 2. För att utvärdera resultaten har enkätundersökningar, observationer, en fokusgruppsintervju samt för- och eftertest legat grund för resultatet. Resultaten av föreliggande studie påvisar att elever uppfattade denna lärsekvens som lärorik, och mer motiverande än en traditionellt präglad grammatikundervisning. Denna studie indikerar följaktligen att en funktionell grammatik inom en formellt inramad lärsekvens möjligtvis kan bidra till en starkare motivation hos gymnasieelever. / Within Swedish education in upper secondary school, it is common that students do not perceive grammar education as motivating. Usually, the lack of motivation stems from the fact that students fail to see a practical use with the acquisition of grammar within their native language, which is strengthened by the fact that grammar is often perceived as an isolated part of the Swedish education. Because of this negative attitude that students often have towards grammar education, there is therefore an ever-increasing demand to re-structure the education. Since functional, and thus descriptive, grammar have often been declared as a way to make grammar education perceived as more motivating, this has been tested in practice through a didactic design of a formal teaching sequence. The purpose of this study was therefore to construct and test a didactic design within the boundaries of a traditional grammar, and investigate whether students perceived this as motivating. In order to investigate whether students perceive that functional grammar within the boundaries of a didactic design as motivating or not, the design has been carried out in a class consisting of 20 upper secondary school students that are studying the course Swedish 2. In order to evaluate the results, questionnaires, observations, a focus group interview and pre- and post tests have been the basis to generate the results of the preceding study. The results of the study show that students regarded this teaching sequence as informative, and more motivating than a grammar education characterized by a traditional grammar. Therefore, this study indicates that a functional grammar within a formally framed teaching sequence can possibly contribute to a stronger motivation among students of upper secondary school.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares upplevelser av högläsning och högläsningens didaktiska funktion i F-3. Vi har utgått från ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv och använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få inblick i olika lågstadielärares upplevelser av högläsning och av vad den har för påverkan på undervisningen. Vårt resultat visar att dessa upplevelser har många gemensamma beröringspunkter då alla uppger att högläsningen skapar gemenskap och fungerar språkutvecklande. Resultaten visar dock att synen på högläsningens didaktiska funktion ändå till viss del skiljer sig åt och att syftet med högläsningen varierar. De syften vi identifierat är högläsning som identitetsutvecklande med betoning på de inre processerna och den individuella elevens utveckling i centrum, högläsning som relationsbyggande där gruppen står i fokus och högläsning utifrån syftet att utveckla de förmågor som läroplanen kopplar till kunskapskraven i svenskämnet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.