Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola. / Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

This essay aims to study if, and how, The Matrix (1999) can be read with a queer perspective and how to use it in a classroom setting to further upper secondary school students to discuss transgender issues and develop their own identity. By analysing the film using a hermeneutic method and a queer perspective the results show that much of the lines, cinematography and costume can be viewed as an expression for transgender and queer. The theoretical framework is mainly related to Judith Butler’s research on doing gender and Malin Alkestrand’s concept of didactic potential. The essay shows the didactic potential of the Matrix (1999) and gives concrete examples of lines, cinematography and costume that can be used to begin conversations in the classroom related to gender, sexuality, norms, and performative gender.

Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson & Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: ·       Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? ·       Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? ·       Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential. / Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson & Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: ·       Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? ·       Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? ·       How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk?  The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.

I det här arbetet har jag undersökt hur konceptet art journal och art journaling på ett metodiskt och strukturerat sätt skulle kunna användas som redskap och verktyg i bildundervisning för att främja uppstarten av en konstnärlig och kreativ process. Studien har också haft som syfte att undersöka hur en kreativ lärandeprocess kan se ut. Det empiriska materialet består i enskilda semistrukturerade intervjuer med fem deltagare efter att de genomfört olika uppgifter. Detta material har analyserats utifrån tematisk metod. I studien framkom att när de arbetade i sin art journal och det fanns utrymme att testa nya tekniker och material så upplevde deltagarna det som positivt i processen. Att deras arbete i boken inte bedömdes upplevde de som befriande för deras process. Det gjorde att de vågade prova mer och inte bromsade sig på grund av bedömningen. Erfarenheten kunde de sedan ta med sig till kommande bilduppgifter som skulle bedömas. Det framkom också att tiden är en av de avgörande faktorerna för ett konstnärligt processarbete. I den gestaltande delen har jag arbetat med en egen art journal. Denna art journal presenterades på Konstfacks vårutställning i maj 2021.

Syftet med undersökningen är att analysera Suzanne Collins roman Hungerspelen och finna uttryck som sedan kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ta reda på vilken didaktisk potential som kan utvinnas ur romanen. Teorin bakom analysen är didaktisk potential i samsyn med Alkestrands (2016) definition av begreppet. Metoden som använts är hermeneutik samt tematisk analys. Resultatet visar att den dystopiska roman som studeras i undersökningen innehåller flera möjligheter att utifrån ett främmande perspektiv belysa vardagliga företeelser som eleverna kan känna igen från samhället i vår värld, det som Alkestrand kallar för främmandegöring och igenkänning. Romanen öppnar upp möjligheten för att öva den narrativa fantasin då det finns flera möjligheter att belysa etiska och moraliska frågor. Det litterära verket ger goda möjligheter till diskussioner om hur vårt samhälle ser ut kontra samhället i romanen, samt vilka problem och lösningar som går att identifiera.

Denna uppsats är en textnära läsning av Gul utanpå (Lundberg, 2013), en självbiografisk roman om Patrik Lundberg som är adopterad från Korea till Sverige. I sin berättelse om resan tillbaka till födelselandet ger han en berörande skildring av hur det är att upptäcka sina rötter. Det är också en berättelse om hur det är att förstå var man har befunnit sig alla de år innan man har utforskat kopplingen till sitt hemland. Syftet med den här uppsatsen är att utforskar olika identitetskategorier i en självbiografi skriven av en utlandsadopterad svensk författare för att diskutera hur en sådan bok kan användas som ett litterärt verktyg i skolans värdegrundsarbete genom didaktisk läsning. Frågor som tas upp rör etnicitet, kön och klass samt kulturell mångfald och hur detta synliggörs i denna typ av självbiografi. Uppsatsen innehåller en litteraturteoretisk del som grundar sig på teorier av Mieke Bal vad gäller narratologi och fokalisering, samt en litteraturdidaktisk del baserad på Louise M. Rosenblatt med referens till hennes teori om didaktisk läsning. Metoden som tillämpas är läsning ur ett intersektionellt perspektiv. Min hypotes är att när en människa som inte har upptäckt sig själv ännu skriver en memoar ger berättelsen utrymme för en vidgad tolkning. Slutsatsen är att temat om adoption ger möjlighet att diskutera kulturell mångfald i klassrummet. Läsning av en självbiografisk roman ger också rum för elever att reflektera över sitt eget identitetsskapande. Men den tillåter ändå samtidigt en viss distans i läsningen, vilket gör att mottagaren kan ta till sig textens utanförskap. / This essay is a qualitative close reading of Gul utanpå (Lundberg, 2013). This book is categorised as life-writing and labelled adoption memoire. The story unfolding in the book centers around Patrik Lundberg who is adopted from Korea to Sweden. In his story about travelling back to his birth country he shares new perspectives and emotional discoveries, poignantly writing about finding your roots for the first time. This is also a story about learning how to understand your own essence in a life previously lived before discovering your roots. This essay aims to analyse perspectives and categories of identity in adoption memoires by way of using an intersectional method of reading. Theories applied are on the one hand narratology by Mieke Bal and her ideas of focalisation, and on the other theories based on Louise M.Rosenblatt’s ideas concerning didactic reading strategies. The idea is to bring forward how this type of literature can be used as a tool for working with democratic values in school, such as human rights and cultural diversity. Hopefully this will expose the didactic potential of this particular type of book. Hypothetically, when a person who has yet not reached self discovery writes a book about discovering himself the story in itself gives the reader multiple opportunities to interpret various perspectives in a wider sense. The conclusion is that the theme of adoption enables a discussion about diversity and cultural diversity in the classroom. Reading such a memoire, or autobiography, also makes way for reflecting about one's own self construction. However, it also presents the reader with a chance to separate himself from the text in order to view it with the spectacles of an outsider.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken didaktiska potential som kan finnas i Umberto Ecos roman Rosens namn (1980) i gymnasieskolans svenskundervisning. Ansatsen är litteraturvetenskaplig och rör dels hur elever kan tänkas lära sig hantera litterära texters egenart, dels elevers användning av genreteori för att förstå romanen. För att utforska det första ämnet används Viktor Sklovskijs teori om automatisering, främmandegöring och medvetet försvårad form. Det andra ämnet utgår i huvudsak från Tzvetan Todorovs artikel ”Kriminalromanens typologi”. Det visar sig att romanens didaktiska potential är stor om eleverna ges god vägledning. Romanens omfattande användning av latin och andra främmande språk är en tillgång vid tillämpning av Sklovskijs teorier om främmandegöring, då det finns gott om utrymme för tolkning och reflektion. Även genreanalysens didaktiska potential är hög eftersom romanen på både typiska och otypiska vis anknyter till spänningslitteraturen. / The aim of the paper is to examine what didactic potential may exist in Umberto Eco’s novel The Name of the Rose (1980) in the education of the Swedish language for the upper secondary school. It is approached from a literary scientific angle and is in part about how pupils can learn how to manage the uniqueness of the literary texts and in part how pupils can use genre theory to understand the novel. To explore the first subject Viktor Shklovsky’s theories about automatism, defamiliarisation and roughened form are used. The other subject is mainly studied with Tzvetan Todorov’s article “The Typology of Detective Fiction” as a starting point. It is deduced that the didactic potential of the novel is great if the pupils are given good guidance. The novel’s extensive use of Latin and other foreign languages is an asset when using Shklovsky’s theories, because there is a lot of room for interpretation and reflection. The genre analysis too has great didactic potential because the The Name of the Rose relates to suspense novels in both typical and atypical ways.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

A variation on a numerical model of the motor protein myosin V presentedin a paper by Craig and Linke (2009) is developed. An alternative potential is proposed. All aspects of the model development arederived in detail and tested. Two model tests are created and used toconfirm the correctness of the developed model. A simulation demonstratesthat the developed model is able to produce a myosin V step. Adidactical transposition is presented in the form of a compendium, in which a numerical model of myosin V by Craig and Linke (2009) isdescribed. The didactical transposition is developed using a methodologyof didactical engineering. The didactical study indicated thatthe content was well recieved by the target group of eight individualsin respect to the scientific complexity and that it evokes motivation forlearning. The study also indicated that unsuccessful areas of the didacticaltransposition existed. / En variation av en numerisk modell av motorproteinet myosin V presenteradav Craig och Linke (2009) utvecklas. En alternativ potential föreslås. Alla aspekter av modellutvecklingen härleds i detalj och testas.Två modelltester skapas och används för att bekräfta riktigheteni den utvecklade modellen. En simulering demonstrerar att myosin Vkan ta ett steg i den utvecklade modellen.En didaktisk transposition presenteras i form av ett kompendium,där en numerisk modell av myosin V av Craig och Linke (2009) beskrivs.Metodologiskt utvecklas den didaktiska transpositionen medhjälp av didaktisk ingenjörskonst. Den didaktiska studien indikeradeatt innehållet togs emot väl av målgruppen bestående av åtta personeri hänseende till vetenskaplig komplexitet och att det väckte motivationför lärande. Studien indikerade även att misslyckade områden av dendidaktiska transpositionen förekom.