”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

Hösten 2020 beslutade Sveriges riksdag att sex- och samlevnadsundervisning ska vara ett examensmålen för alla lärarutbildningar (från förskolan och upp till gymnasiet) från hösten 2021 för lärarutbildningarna vara sexualundervisningen. Men beslutet redogör inte hur det ska gå till, eller vilket/vilka kunskapsmål i kursplanerna som omfattas. Lärarna får därmed stort utrymme för hur uppdraget ska realiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Fredrik Backmans bok Björnstad. Boken har analyserats utifrån aspekterna identitetsskapande, genus och könsroller samt status, inom ramen för samhällskunskap 1b. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativ textanalys tillämpats. Resultatet visar att boken har didaktisk potential eftersom boken visar på karaktärerna brottas med sina respektive identiteter och roller på sina individuella sätt, där ishockeykulturen har stor inverkan. / In the autumn of 2020, the Swedish Parliament decided that sex education should be one of the objectives for all teacher education (from preschool and up to upper secondary school) from the autumn of 2021. But the decision does not explain how it should be down or which knowledge goals in the syllabus are covered. The teacher get a lot of freedom to implement the assignment. The purpose of this essay is to investigate the didactic potential in Fredrik Backman’s book Björnstad. The book has been analyzed on the basis of the aspects identity creation, gender and gender roles, and status, within the framework of social studies 1b. To fulfill the purpose of the study, a qualitative text analysis has been applied. The result show that the book has didactic potential because the book shows the characters wrestling with their respective identities and roles in their individual’s ways, where the ice hockey culture has a great impact.

This study aims to investigate the didactic potential inherent in Sophocles' Antigone and Euripides' Medea within the framework of the Swedish school curriculum, coupled with its value-based assignment viewed through a gender theoretical perspective. The primary inquiries guiding this study are as follows: What pedagogical possibilities reside in the tragedies of Antigone and Medea concerning gender dynamics and their alignment with the educational objectives of the Swedish curriculum? In what ways do Antigone and Medea diverge in their treatment of gender-related themes? Additionally, what pedagogical considerations must educators bear in mind when addressing the teaching of Antigone and Medea across various instructional contexts? The theoretical foundations underpinning this investigation encompass gender theory and the theory delineating didactic potential in fiction, positing that literature possesses the capacity to foster critical thinking concerning foundational values. The principal methodological approach employed in this study is close reading, a method that entails a meticulous analysis of the text to discern subtle nuances and complexities inherent in the representation of gender in Antigone and Medea. The preeminent findings underscore the pervasive presence of the male-female dichotomy within the two works. Existing scholarship indicates a male association with the public sphere (polis) and a female association with the domestic sphere (oikos). However, both Antigone and Medea navigate between these spheres, reflecting their complexity and norm-defying nature. Notably, these characters exhibit traits traditionally ascribed to males, such as strong will, courage, and a propensity to question authority, offering intriguing implications from a gender theoretical standpoint. Consequently, the didactic potential of both tragedies is deemed substantial.  The tragedies serve as an auspicious foundation for aligning with the school's core values and the objectives of the Swedish curriculum. However, pedagogical deliberations are imperative, extending beyond individual reading. Integrating literature discussions and diverse tasks is advisable to broaden students' perspectives and enhance their repertoire. Teachers should also be cognizant of the inherent problematic aspects within the tragedies, necessitating a nuanced approach in instructional planning.

This study contains analysis from eight different children’s books, who are nominated for the preschool children’s literature prize on the platform Polyglutt, to look at the didactic potentials the books contain based on the Swedish preschool’s foundations of values. The purpose of the study is to illuminate and emphasize the importance that preschools teachers in their pedagogical planning makes conscious choices on the fiction the children in preschool are offered. To dwell deeper into the purpose of the study we use three main research questions, who ask for the didactic potential related to the foundation of values in preschool and also how feelings and relationships are portrayed and made visible in the literature. The theoretical framework we used to analyze the content of the books is Alkestrand’s (2016) description of books didactical potential. As help, we have used Rhedin's (1992) theory of how a children's book's text and image work together and Kåreland's (2021) description of the construction and structure of a children's book. The method used is a qualitative analysis based on the study's methodological questions where we answer what didactic potential we see in the book and why the book is relevant to read in preschool. The result that can be seen based on the analysis made, is that the selection’s of books we have used show that they are relevant to use in preschool, based on their didactic potential. / Denna studie innefattar analyser av åtta barnböcker, som är nominerade till Förskolebarnens litteraturpris på plattformen Polyglutt, för att se vilka didaktiska potentialer som finns i böckerna utifrån förskolans värdegrund.  Syftet med studien är att belysa och betona vikten av att som förskollärare i sin pedagogiska planering göra medvetna val av den skönlitteratur som erbjuds barn i förskolan. För att fördjupa syftet använder vi tre forskningsfrågor som frågar efter den didaktiska potentialen relaterat till värdegrunden i förskolan samt hur känslor och relationer representeras och synliggörs i litteraturen. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Alkestrands (2016) beskrivning av böckers didaktiska potential för att analysera bokens innehåll. Som hjälp har vi använt oss av Rhedins (1992) teori om hur en barnboks text och bild samverkar och Kårelands (2021) beskrivning av en barnboks uppbyggnad och struktur. Metoden som använts är en kvalitativ analys utifrån studiens metodfrågor där vi besvarar vilken didaktisk potential vi ser i boken och varför boken är relevant att läsa i förskolan.  Resultatet som kan ses, utifrån den analys som gjorts, är att de urvalsböcker vi använt oss av, visar att de är relevanta att använda i förskolan, utifrån sin didaktiska potential.

The purpose of the study is to exemplify how the didactic model organizing purposes can be used in planning, implementation, and evaluation in order to create a meaningful teaching for students in primary school about the principle of conservation of matter. The study is a didactic design where we made an exemplification inspired by action research as a research approach. The research design consists of two whole and one started teaching cycle. In the first two cycles we have done a didactic design and analysis supported by organizing purposes, while in the third we have done one didactic design. A total of 23 students from year 3 have participated in the implementation of the teaching cycles, of which 12 participants in cycle 1 and 11 participants in cycle 2. To obtain data for the didactic analysis, we have used audio recording as a data collection method. The result exemplifies how organizing purposes supported our planning and evaluation about how we could incorporate mass preservation as a content in primary school in a meaningful way. It provided support for planning relevant purposes for the students that would at the same time lead to a progression towards the overarching goal of learning the principle of conservation. It partly supported us as teachers to focus on and direct the students' attention to what was relevant in relation to the overall goal of mass conservation. A conclusion is that the model was helpful and gave us a way of thinking about the learning objective, the overall purpose, could be achieved by providing support to direct students’ attention. And if the proximate purpose was understandable to the students and if they had goal-in-sight.  The use of a didactic model also gave us a conceptual apparatus to think about how we could create progression in learning and meaningfulness for the students. / Syftet med studien är att exemplifiera hur den didaktiska modellen organiserande syften, kan användas i planering, genomförande och utvärdering av kemiundervisning för att skapa en meningsfull undervisning om principen om materians bevarande i lågstadiet.  Studien är en didaktisk modellering där vi gjort en exemplifiering inspirerad av aktionsforskning som forskningsansats. Forskningsdesignen består av två hela och en påbörjad undervisningscykel. I de två första cyklerna har vi gjort en didaktisk design och analys med stöd av organiserande syften.  I den tredje har vi gjort en design. Totalt 23 elever från årskurs 3 har deltagit i genomförande av undervisningscyklerna, varav 12 deltagare i cykel 1 och 11 deltagare i cykel 2. För att få dataunderlag för den didaktiska analysen har vi använt ljudupptagning som datainsamlingsmetod.  I resultatet exemplifieras hur organiserande syften gav oss stöd för att tänka kring hur vi kunde ta in massans bevarande som ett innehåll i lågstadiet på ett meningsfullt sätt. Den gav dels stöd för att planera förståeliga syften för eleverna som samtidigt skulle leda till en progression mot det överordnade syftet att lära sig principen om materians bevarande. Den gav stöd för oss som lärare att fokusera på och rikta elevernas uppmärksamhet mot det i aktiviteterna som var relevant i relation till det övergripande målet om materians bevarande. En slutsats är att modellen var hjälpsam för oss som lärare för att tänka kring hur lärandemålet, det övergripande syftet, kunde uppnås genom att ge stöd för att rikta vår uppmärksamhet. Modellen var även hjälpsam kring om det närliggande syftet var begripligt för eleverna och om de hade mål-i-sikte.  Användandet av en didaktisk modell gav oss också en begreppsapparat för att tänka kring hur vi kunde skapa progression i lärandet.

According to the Swedish school law, pupils should have the possibility to influence their education – both in learning methods and content. However many teachers find it hard to operationalize the pupils’ influence in their teaching. The motive for this study was therefore to explore how pupils’ influence can be incorporated in education in relation to subject traditions, here exemplified in the discipline of biology. The data was analysed from a sociocultural perspective by using a model of the didactical triangle for natural sciences. Inclusive methods for pupils’ influence in biology was also used as an analytical tool. The analysed material was derived from interviews with nine pupils and five teachers and was categorized using an abductive thematic method. The results demonstrate that pupils’ influence was strongly expressed in the relationship between the pupils and their teachers. However, in the relationship between the pupils and the biology content it was considerably less expressed. Teaching traditions in biology are often textbook oriented and tend to affect the teacher’s possibilities for allowing pupils’ influence. Methods for pupils’ influence in biology can include more diversified and interactive teaching practises. Using modelleling is another possibility which liberate the biology content and provides examples for influencing biology education.

Denna studie har granskat nedanstående frågeställningar, där punkt 2 varit i huvudfokus. 1. I vilken omfattning anser gymnasielärare att förkunskaperna i bråkräkning brister hos nyblivna gymnasieelever och vilka konsekvenser anser lärarna att sådana brister får när det gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig gymnasiets matematikundervisning? 2. Vilka strategier använder gymnasielärare för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning och på vilka grunder vilar dessa strategier? Bakgrunden till studien var en uppfattning att förkunskapsbristerna i bråkräkning hos nyblivna gymnasieelever är utbredda och att gymnasielärare på något sätt behöver finna sätt att förhålla sig till dessa brister. Tidigare forskning indikerade stora brister i förkunskaper. Det teoretiska ramverket utgick bland annat från den didaktiska ämnesanalysen, framförallt såsom presenterad av Löwing (2016). Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare på två skolor. Materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Lärarna i studien gav sammantaget en bild av att det finns ett icke oansenligt problem med bristande förkunskaper i bråkräkning, i synnerhet om man beaktar de många områden inom gymnasiematematiken där bråkräkning behövs för att adekvat tillgodogöra sig innehållet. En grund för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning, var att synliggöra elevernas förkunskapsnivå, på individuell basis såväl som för klassen. Ett huvudinstrument för synliggörande var de inledande diagnosprov som de undersökta skolorna använder sig av. De strategier som används för att möta förkunskapsbristerna kunde sorteras i två teman, Repetition och Eleven. Den dominerande repetitionen görs i inledningen av gymnasiet. Det som dock särskilt utmärkte de lärare i undersökningen som hade väl utvecklade ämnesdidaktiska strategier var dels att de hade en motsvarande utvecklad analys av problembilden, dels att de aktivt arbetade med konceptuell förståelse och integrering av procedurkunskap, snarare än att fokusera på renodlad procedur repetition. Det gick att dra paralleller mellan lärarnas ämnesdidaktiska strategier och den didaktiska ämnesanalysen i teoriramen, även om lärarna i denna studie inte arbetade på samma systematiska och detaljerade nivå. Under temat Eleven arbetades aktivt med att utveckla elevernas inställning, självförtroende och motivation när det gäller matematik, även här grundat i en aktiv problemanalys. De som läser natur- och teknikprogram, det vill säga matematikkurser på c-nivå, har typiskt inte denna utmaning tillnärmelsevis i samma utsträckning, som de som läser till exempel hantverksprogram eller estetprogram. / This study has researched two issues, where the second has been the primary focus. 1. To what extent do upper secondary school teachers view new students’ prior knowledge of fractions as deficient and what consequences do the teachers consider that such deficiencies have regarding students' abilities to assimilate the ensuing mathematics teachings? 2. What strategies do upper secondary school teachers use to manage deficiencies in prior knowledge in fractions and on what grounds do these strategies rest? The background to the study was a perception that the deficiencies in prior knowledge in fractions of upper secondary school students is substantial and that teachers somehow need to find ways to manage these deficiencies. Previous research indicated major deficiencies in prior knowledge. The theoretical framework was based primarily on the Educational Subject Matter Analysis, as presented by Löwing (2016). Data collection was done through semi-structuredinterviews with five teachers at two schools. The material was processed and analyzed using thematic analysis. Overall, the teachers in the study gave the impression that there is a substantial problem with prior knowledge deficiency in fractions, especially considering the many areas in upper secondary mathematics where fractions are needed to adequately assimilate the teachings. One basis for dealing with prior knowledge deficiencies, was to assess the students' level of prior knowledge, on an individual basis as well as for the class. A main assessment instrument was the initial diagnostic tests used by the surveyed schools. The strategies used to meet the prior knowledge deficiencies was sorted into two themes, Repetition and The Student. The dominant repetition is done in the beginning of the school year. However, what particularly distinguished the teachers in the survey who used well-developed didactic strategies was that they had a correspondingly developed problem analysis, and also that they actively worked with conceptual understanding, rather than pure procedure repetition. Parallels could be drawn between the teachers' didactic strategies and the Educational Subject Matter Analysis, although the teachers in the study did not apply it systematically. The Student theme primarily involved active work to develop the students' attitude, self-confidencea and motivation with regards to mathematics. Those who study science and technology programs, i.e. advanced level mathematics courses, typically do not have this challenge to the same extent as those who study for example craft aesthetics programs.

Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.

Introduction: The increasing digitalization of society means that digital competence has acquired a key role for today’s citizens and for their participation in social life and democracy. Public libraries are considered as an important institution that can give access to this competence as well as help citizens improve their media and information literacy, since one of the libraries’ tasks is to promote and protect democracy and access to information. To do this, librarians must possess fundamental digital skills and knowledges. In Sweden a national project called Digitalt först med användaren i fokus was launched between 2018 and 2020 and it gave birth, among other things, to a digital learning platform for public librarians called Digiteket. This online resource offers both scientific arti-cles and courses aimed at improving the librarians’ digital competence. With our thesis we want to try and expand the still underdeveloped research around this pedagogical resource. By focusing on a selection of courses, we aim to achieve a better understanding of how their learning process is designed and what type of learning is made possible. At the same time, we want to analyse how the authors chose to organize the course texts, address the target group and make meaning through the texts. Method: Our approach has been to develop a series of questions linked to seven fundamental concepts than belong to two theoretical frameworks focused on learning and communication: didactical design theory and multimodal social semiotics. Three courses from Digiteket were chosen and treated as a didactic and communicative resource constructed as a semi-formal learning design sequence. The courses’ didactic design and metafunctions have been analysed with the help of the questions mentioned above. The instructions contained in Digiteket’s course guide and a short email-interview made with one of the authors responsible for Digiteket’s content helped us add nuance to the analysis. Analysis and results: The didactical design analysis revealed that the courses have a very clear and defined structure with explicit goals and expectations. However, the participants’ possibilities regarding the production of ma-terial as a part of learning is almost non-existent as is also the possibility to discuss one’s learning process. Interaction with the didactic tool and communication between course participants, along with reflection on the learnt subjects and references to further readings are present to a certain extent although mainly situated outside the learning platform. The semiotic analysis of the course texts has shown a pattern in how the course subjects and their relevant aspects are presented, where the subjects are initially seen as influential in the reader’s life. The roles then get inverted, and the reader is shown how to take control of the subject. The texts use several strategies where language and text disposition are involved, and it positions the readers either centrally or as a part of a bigger context of individuals (society as a whole or public librarians). These and other strategies, like the at times playful language, coherence between different courses and internal logical cohesion in each course manage to construct solid pedagogical texts connected to the target group in a varying extent.Conclusions: Digiteket shows a consistent application of fixed pedagogical principles developed with the target group (public librarians) in mind, even if there seems to be room for the integration of more social activities and of different types of didactic tools and media. The platform is in a developing phase and has the potential to become a national hub for boosting librarians’ digital competence and subsequently enable them to transmit knowledges to the public, in accordance with libraries’ societal task. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

De AI-drivna språkmodellernas ökade tillgänglighet innebär nya utmaningar och möjligheter inom svenskundervisningen. Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan elever generera högkvalitativa texter inom loppet av bara sekunder, vilket har ändrat förutsättningarna för hur uppgifter kan konstrueras i ämnet. Syftet med detta arbete var att utforma och utvärdera en didaktisk design där ChatGPT var den primära resursen för undervisning i berättarteknik och stilistik i svenska. Designen testades genom en intervention där en gymnasieklass fick agera skrivcoacher till ChatGPT och bearbeta noveller med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp. Arbetsmomentet avslutades med muntliga redovisningar där eleverna reflekterade över sina arbeten. En analys av de muntliga redovisningarna visade att ChatGPT verkar ha underlättat för eleverna att göra litteraturvetenskapliga och lingvistiska analyser. Detta främst genom att verktygets interaktiva funktioner gav eleverna agens i arbetet och kunde användas för att visa hur litteraturvetenskapliga begrepp påverkar en skönlitterär text. Undervisningsmetoden medförde även en processorienterad syn på skönlitterärt skrivande och gav insikter om generativ AI som medium. Eleverna upplevde undervisningsmetoden som rolig och betydelsefull, men de ansåg inte att den avsevärt ökade deras arbetsmotivation. Därutöver förekom det att eleverna kopierade tolkningar som hade gjorts av ChatGPT i stället för att utföra egna analyser. Det uppstod även svårigheter med bedömningen då det stundtals var svårt att skilja på elevernas och ChatGPT:s analyser. / The increased availability of the AI-driven language models has resulted in new challenges and opportunities for teaching Swedish. With the help of tools like ChatGPT, students can generate high-quality texts in a matter of seconds, which has changed the conditions for how assignments can be constructed in the subject. The purpose of this work was to design and evaluate a didactic design where ChatGPT was the primary resource for teaching storytelling techniques and stylistics in Swedish. The design was tested through an intervention in upper secondary school, where the students acted as writing coaches for ChatGPT and produced short stories using literary concepts. The work phase ended with oral presentations in which the students reflected on their work. An analysis of the oral presentations showed that ChatGPT seems to have made it easier for the students to make literary and linguistic analyses. This is primarily because the tool's interactive functions gave the students agency in the work and could be used to show how literary concepts affect a fictional text. The teaching method gave the students a process-oriented view on writing fiction and provided insights into generative AI as a medium. The students viewed the teaching method as fun and meaningful, but they did not feel that it significantly increased their work motivation. In addition, some students copied interpretations made by ChatGPT instead of performing their own analyses. There were also difficulties with the assessment as it was sometimes difficult to distinguish between the students' and ChatGPT's analyses.