Turistinformationscentrum finns för att tillhandahålla besökare med relevant information om destinationen samt för att förbättra och anpassa vistelsen utefter besökarnas personliga preferenser. I samband med utvecklingen av digital kommunikation har besökarnas tillvägagångssätt att ta del av turistinformation förändrats. Tillgängligheten till turistinformation har fått turismutvecklare att spekulera om det fysiska turistinformationscentrum i framtiden kommer att fortsätta tillhandahålla information och tjänster i sitt nuvarande format. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fysiska turistinformationscentrum påverkas av digital kommunikation i sin dagliga verksamhet. Detta för att bringa förståelse hur turistinformationscentrum kan arbeta i framtiden med digitala kommunikation i sin dagliga verksamhet. För att undersöka hur turistinformationscentrum kan arbeta med digital kommunikation i framtiden genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade två olika organisationstyper. Resultatet tyder på att turistinformationscentrumen arbetar olika med digital kommunikation och att det har olika synsätt på hur turistinformationscentrum arbete med digital kommunikation kommer att se ut i framtiden. Flera av respondenterna konstaterar att Artificiell Intelligens (AI) kommer att få en större betydelse i deras sätt att tillhandahålla information till besökarna. För att öka turistinformationscentrums attraktivitet med hjälp av digital kommunikation behöver chatt GPT bli mer kvalitetssäkrad i den information den tillhandahåller. Samverkan mellan turistinformationscentrum och andra turismaktörer behöver också bli bättre för att tillgängliggöra turistinformationscentrum som informationskälla. Det genomgående mönstret för studien är att turistinformationscentrum behöver arbeta med digital kommunikation som kan tillhandahålla personlig och marknadsneutral turistinformation. Tanken är att det ska fungerar som en förlängd arm av deras nuvarande verksamhet. I slutsatsen går det därmed att konstatera att turistinformationscentrumen behöver implementera digital kommunikation för att stärka sin attraktivitet bland framtidens besökare. För att det ska ses som en attraktiv källa av turistinformation behöver det existera i de digitala kanaler som besökarna använder sig av. / A Tourist information center exists to provide visitors with relevant information about the destination as well as to improve and adapt the visit to the visitors personal preferences. In conjunction with the development of digital communication, the visitors approach to accessing tourist information has changed. The availability of tourist information have made tourist developers to begin speculate about the physical tourist information center, if they in the future will keep providing information and services in its current state. This essay is a qualitative study with the purpose of examining how physical tourist information center in the future will be affected by digital communication in their daily operations. This study is to understand how and if tourist information center can still exist in the future with digital communication in its current state. Qualititative interviews where implemented with selected stakeholders to identify what kind of impact digital communication has on tourist information center daily activities. Two different organisations are represented to better understand how tourist information centers can work with digital communications in the future.The result implies that tourist information center are using digital communication differently. They have different points of views about their future work with digital communication. The majority of the respondents point out that Artificial Intelligence (AI) will have a greater purpose in their ways to provide information to the visitors. To increase the attractiveness of tourist information centers with the help of digital communication the AI chat GPT needs to provide more quality assured tourist information. The cooperation between tourist information centers and other tourism companies need to make the tourist information centers more available as a tourist information source. The consistent pattern of this study is that tourist information centers need to work with digital communication that can provide personal and market neutral information and works as an extension of their current business. The conclusion shows that tourist information centers need to implement digital communication to strengthen their attractivity among future visitors. For it to be seen as an attractive source of tourist information centers, it needs to exist in the digital channels that visitors are using. / <p>2024-05-29</p>

Emojis are useful and efficient tools in computer-mediated communication. The present study aims to find out how English-speaking Twitter users employ five specific emojis, and if they utilize them for the same pragmatic functions. The five emojis were chosen based on earlier research on the subject. One of them was deemed unambiguous and four were deemed ambiguous in previous studies. To investigate whether these emojis are ambiguous and if they are used for several pragmatic functions, a corpus was made by collecting tweets from Twitter. 100 tweets were gathered for each emoji: 50 from New York and 50 from London. Each tweet was analyzed in order to see what function the emoji served in each tweet. Another objective was to find out if cultural differences had any importance for the pragmatic function of the emojis. Three of the four emojis that had been deemed ambiguous by previous research were considered to be ambiguous in the present study as well, as they displayed a multitude of different pragmatic meanings. The single emoji that was considered to be unambiguous by previous research, was used in a consistent manner in the present study, which confirmed the theory that it truly is unambiguous. The results also showed that cultural influences do play a role in how people use emojis for different pragmatic functions. / Emojis är användbara och effektiva verktyg i digital kommunikation. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur engelsktalande Twitter-användare använder fem specifika emojis, och om de utnyttjar dem för att förmedla samma pragmatiska funktioner. Fem emojis valdes utifrån tidigare forskning i ämnet; en av dem ansågs entydig och fyra ansågs tvetydiga i tidigare studier. För att undersöka om dessa emojis är tvetydiga, och om de används för flera pragmatiska funktioner, gjordes en corpus genom att samla in tweets från Twitter. 100 tweets samlades in för varje emoji; 50 från New York och 50 från London. Varje tweet analyserades för att se vilken funktion emojin hade i varje tweet. Ett annat syfte var att ta reda på om kulturella skillnader har någon betydelse för vilken pragmatisk funktion emojin tjänar. Tre av de fyra emojis som i tidigare forskning ansetts vara tvetydiga kan betraktas som tvetydiga även i denna studie, eftersom de visade på en mängd olika pragmatiska betydelser. Den emoji som ansågs vara otvetydig i tidigare forskning visade sig användas på ett konsekvent sätt även i denna studie, vilket bekräftar teorin om att den verkligen är entydig. Resultaten av denna studie visade även att det finns en kulturell påverkan på hur människor använder emojis för olika pragmatiska funktioner.

Bakgrund: Det digitala samhället har under de senaste åren utvecklats drastiskt då artificiell intelligens har fått en större roll. Flertal företag har börjat se potential med att tillämpa artificiell intelligens inom digitala marknadsföringssyften med kunder. Trots de fördelar artificiell intelligens medför oroar sig många människor att mänsklig interaktion minskar. En minskning av den mänskliga interaktionen kan i sin tur försvåra skapandet av tillitsfulla kundrelationer om artificiell intelligens får ett övertag. Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur företag inom konsumentsektorn kan arbeta för att skapa tillitsfulla relationer till sina kunder i samband med användning av artificiell intelligens inom digital marknadsföring. En avsikt har också varit att ta reda på vad artificiell intelligens kan ha för roll i den digitala marknadsföringen. Metod: Uppsatsen erhåller en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta respondenter, två forskare inom artificiell intelligens och sex specialister inom marknadsföring. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning där artificiell intelligens, digital marknadsföring, digital kommunikation, kundrelationer, tillit och kunddeltagande har varit centrala teorier. Slutsats: Studiens resultat visade att det finns flera arbetssätt som företag kan använda för att underlätta vid byggandet av tillitsfulla kundrelationer i samband med implementering av AI-verktyg. V iktiga aspekter har därför blivit kommunikation, ärlighet och kontroll. V idare har det framkommit att artificiell intelligens kommer ha en stor roll inom digital marknadsföring med utgångspunkt i att kunden följer med i digitaliseringens utveckling och att företag arbetar för att bibehålla kundens tillit vid användning av denna teknik. / Background: The digital society during the past few years has gone through a drastic developement due to the artificial intelligence. Multiple companies is starting to see great potential with implementing the technique within digital marketing purposes with customers. Despite the benefits artificial intelligence can offer, many people still worry about the reduction of the human interaction. A decrease of the human interaction can lead to difficulties in the process of creating trustworthy customer relations if artificial intelligence gets the ascendancy. Aim: The purpose of the study has been to investigate how companies in the consumer sector can work to create trustworthy relationships with their customers in connection with the use of artificial intelligence in digital marketing. An intention has also been to find out what role artificial intelligence can have in digital marketing. Method: This thesis obtains a qualitative research method and the empirical material was gathered through semi-structured interviews. Eight respondents participated, two researchers within artificial intelligence and six marketing specialists. The result has been analyzed by using previous research where artificial intelligence, digital marketing, digital communication, customer relations, trust and customer participation has been central theories. Conclusion: The result indicated that there are several working methods that companies can use to facilitate the construction of trusting customer relationships in connection with the implementation of AI tools. Important aspects are communication, honesty and control. Furthermore, the result has emerged that artificial intelligence will have a major role in digital marketing, based on if the customers continues to follow the development of digitalization and that companies work to maintain the customer’s trust in using this technology.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omställningen från invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krävs att åtgärder vidtas på ett stort antal områden.Om förband skall kunna uppträda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgänglighet, hög precision och i färre antal, måste stor vikt läggas åt att ökatillgängligheten hos de förband som ingår i insatsförsvaret.Civilt sker förändringar framförallt utifrån krav på ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjänster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.åkerinäringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militär teknologi, t.ex. Internet. Idag ärdet precis tvärtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillämpning i militära miljöer.En möjlig väg för att öka den taktiska tillgängligheten och förbättra förutsättningarna förförbanden att bibehålla kravställd uthållighet kan vara att införa telematikbaserade tjänsteri förbandens fordon. / The purpose of this thesis is to examine and highlight the possible usefulness of telematicsbased services integrated in vehicles that are a part of the land forces in the new Swedishoperations defence.The Swedish Armed Forces have just started the transformation into a modern, flexibleand mobile defence based on crisis response, a defence that is multifaceted and adapted tocarrying out many different types of operations, both national and international. Measuresneed to be taken in many different branches to be able to accomplish the transformationfrom an anti-invasion defence to an defence based on crisis response.If the reduced amount of units have to be able to perform combining high availability withhigh precision, it is necessary to increase the availability of those units that are a part of andefence based on crisis response.In the civilian society transformation occurs primary because of a demand for increasedprofitability and higher effectiveness.For vehicle manufacturers this implies new techniques being used to meet those demands.With the introduction of telematics in vehicles and by developing telematics basedservices there will be many opportunities to increase profitability and effectiveness inlogistic companies.In the past, technology for civilians had its origin in military technology, e.g. the Internet.Today the opposite is true. Market forces promote development and new civiliantechnologies are being adapted to military environments.A conceivable way of increasing tactical availability and improving the chances forretaining required endurance in the Armed Forces is if telematics based services areintegrated in military vehicles. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 02-04

Rapportens studie kommer att behandla ämnet intern kommunikation i en organisation som ligger i framkant med tekniken. I dagens organisationer så är kommunikation och informationshantering A och O. Då individen besitter olika kunskaper och erfarenheter så kommer individen att tolka och tillämpa information olika. Därför har medarbetarnas tillämpning samt förståelse en viktig betydelse för att rätt information behandlas genom rätt kommunikationskanal och verktyg, så att rätt information hamnar hos rätt person och i rätt tid. Studien har genomförts på företaget OBOS Sverige AB inom avdelningen Säljstöd. En kvalitativ studie har tillämpats inom avdelningen där syftet att undersöka hur olika metaforiska perspektiv kan tillämpas för att analysera empirin. Studien är avgränsad att analysera medarbetarnas egna tolkning och tillämpning. Morgans maskinmetafor samt organismmetafor har tillämpats för att beskriva och analysera medarbetarnas flexibilitet och anpassning till nya kommunikationsverktyg för att därefter analysera den arbetsstruktur och rutinarbete som finns inom avdelningen säljstöd. Analysen riktar sig till informationshantering samt individens val av kommunikationsverktyg. Den kvalitativa undersökningen visade att tillämpningen av muntlig kommunikation var den primära kommunikationskanal som tillämpades för att säkerställa budskapets tolkning och mottagning enligt avsändarens syfte. E-post tillämpades för att bevara informationen dokumenterad inför framtida händelser. Däremot fanns det risker för misstolkning av budskap då informationen kan tolkas olika mellan olika individer. Flera av de kommunikationskanaler som tillämpades användes på olika sätt av olika användare. Detta grundade sig i de informations- och kommunikationsbrister som sedan tidigare funnits inom avdelningens arbetsstruktur och rutinarbete. Tillämpningen av metaforerna beskriver på ett grundläggande sätt hur och varför individerna arbetar som de gör. / The report's study will treat the subject of internal communication in an organization at the forefront of technology. In today's organizations, communication and information management are A and O. Because the individual has different knowledge and experiences, they will also interpret and apply information differently. Therefore, employee application and understanding is an important factor in ensuring that the right information is handled through appropriate communication channels and tools for getting the right information to the right person and at the right time. The study has been carried out at the company OBOS Sverige AB in the Sales Support department. A qualitative study has been applied to a department where the purpose is to investigate how different metaphorical perspectives can be used to analyze empiric. The study is limited to analyzing the employees' own interpretation and application. Gareth Morgan's machine metaphor and organometrics have been used to describe and analyze employee flexibility and adaptation to new communication tools to analyze the work structure and routine work in the sales support department. The analysis is aimed at information management and the individual's choice of communication tools. The qualitative survey showed that the application of oral communication face to face was the primary communication channel used to ensure that the message was received and interpreted according to the sender's purpose. E-mail was used to preserve the information documented for future events. There was a risk that the recipient misinterprets the message as the information can be interpreted differently between individuals. This is based on the information and communication shortcomings that existed within the department's work structure and routine work. The application of the metaphors describes in a fundamental way how and why individuals work as they do.

Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution. / Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.

Mycket av människors vardagliga kommunikation sker idag digitalt, i en virtuell värld, där man ofta är mer närvarande än i det faktiska nuet. Denna uppsats handlar om vad konsekvenserna blir för aktiva användare ur nätgenerationen när de går offline från sociala medier under en veckas tid. Resultatet i den här uppsatsen bygger på empiri som samlats in genom en netnografisk studie. Studien har gått ut på att observera och följa 12 deltagares upplevelser och hur de påverkats av att vara utan sociala medier under en veckas tid. Den data som genererats i denna undersökning är resultat från deltagarnas personliga dagboksanteckningar, ifyllda enkäter och två intervjuer. Undersökningens syfte är att ta reda på vad som händer när man går emot strömmen i dagens samhälle och loggar ut. Om man själv påverkas och hur det tas emot av omgivningen. Deltagarna uttryckte det som tufft till en början att vara utan sociala medier, men medger att de efter studien avslutats, kunde se flera positiva effekter med att vara offline. Flertalet av informanterna upplevde en viss lättnad i att inte ständigt finnas tillgängliga online. Resultatet av den här studien visar att användningen av sociala medier är till stor del en rutinmässig vana, som man klarar sig bra utan. Studiens deltagare har saknat kommunikationen via sociala medier i jobb- och skolsammanhang, annars anser de sig inte ha missat något av större värde. Resultatet visar även att majoriteten av deltagarna mått bättre av att vara offline än online, och de kommer att vara mer observanta på sin sociala medie användning i framtiden och försöka dra ner på den. Deltagarna anser det vara mycket mer värt att vara närvarande i nuet kontra den virtuella världen, att man varit mer social utan sociala medier. Denna studie är ett viktigt kunskapsbidrag för designers inom digital teknik då studier som behandlar ickeanvändning är ett relativt outforskat område och en kartläggning av icke-användningen kan vara en bra metod för att hjälpa designers att designa bra och användarvänlig design i framtiden. Jag ser denna studie som en förstudie för framtida forskning av icke-användning där studien pågår under en längre tid. / Much of people's everyday communication is today digital, taking place in a virtual world in which people are often more present than in the actual world. This paper deals with the consequences of active users of the net generation going offline from social media for a week. The results in this paper are based on empirical data gathered through a netnographic study carried out by observing and following 12 participants' experiences on how they were affected by being without social media for a week. Data generated in this study is the result of the participants' personal diaries, 12 completed surveys and two interviews. The purpose of the study is to find out what happens when you go against the grain in today's society and log out: How you will be affected and how it is received by the suroundings. The study shows that the participants found it difficult to be without social media at the beginning, but that they, after the study, could see several positive effects with being offline. The majority of the respondents experienced some relief in not being constantly available online. The results of this study show that the use of social media is mostly a routine habit, which you can manage without. The participants of this study have lacked communication through social media in several job and school contexts, otherwise they don’t believe that they have missed something of greater value online during the time as offline. The result also shows that the majority of the participants felt better to be offline than online, and that they will be more observant of their social media use in the future and try to cut it down. The participants consider it to be much more worthwhile to be present in the real world than in the virtual world, that they has been more social without social media. This study is an important contribution of knowledge for designers in digital technology, as studies addressing non-use is a relatively unexplored area. Mapping this kind of the non-use can be a good method to help designers to design good and user-friendly design in the future. I see this study as a preliminary study for future research of non-use where the study is ongoing for a long time.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapsområdet och förståelsen kring företagens användning av sökmotoroptimering och sökmotormarknadsföring, avseende integrering med andra digitala marknadsföringskanaler. Teoretisk referensram: De teorier som använts i denna studie är Push/Pull, The 4S Web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix och Digital Marketing Channel Decision Model. Metod: Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där det empiriska underlaget har samlats in genom sju semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsatser: Syftet med att använda sökmotorer är främst för att få synlighet och nå målgruppen. Sökmotormarknadsföring används i större utsträckning för att synas när de är hög konkurrens medan sökmotoroptimering används för att förse kunder med relevant information. Studiens slutsats visar att det krävs att det utvecklas en marknadsföringsmodell som utgår ifrån att kunder idag kontrollerar köpprocessen gällande hur företag ska förse kunder med information. Huruvida sökmotormarknadsföring integreras beror på företagens mål samt hur de integrerar digitala byråer i sin verksamhet. Företag med konkreta mål kan lättare anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. Företag som anlitar byråer bör integrera byråerna i den digitala strategin för att anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. / Purpose: The purpose of this research is to increase the area of knowledge and understanding of companies use of search engine optimization and search engine marketing, regarding integration with other digital marketing channels. Theoretical frame of reference: The theories used in this study are Push/Pull, The 4S web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix and Digital Marketing Channel Decision Model. Method: This study is based on a qualitative research strategy where the empirical data has been collected through seven semi-structured telephone interviews. Conclusions: The purpose of using search engines is primarily to gain visibility and reach the target audience. Search engine marketing is used to a greater extent to be seen when there is high competition while search engine optimization is used to provide customers with relevant information. The study's conclusion shows that it is necessary to develop a marketing model that is based on customers controlling the purchasing process regarding how companies should provide customers with information. Whether search engine marketing is integrated depends on the companies' goals and how they integrate digital agencies into their operations. Companies with concrete goals can adapt strategy in search engines with other digital channels. Companies that hire agencies should integrate the agencies into the digital strategy in order to adapt the strategy in search engines with other digital channels.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Titel: Att leda och motivera på distans Handledare: Rana Mostaghel  Nyckelord: Ledarskap på distans, distansarbete, motivation, digital kommunikation, SDT, McClelland  Forskningsfrågor: FF1) Hur arbetar ledare för att motivera medarbetare på distans? FF2) Hur interagerar och kommunicerar ledare och medarbetare på distans? Syfte: Utifrån tidigare studier kring ledarskapsrollen på distans är det tydligt att övergången till ledarskap på distans kommer med utmaningar. En av dessa utmaningar är kopplad till motivation. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan en ledare på distans kan ha på sina medarbetare och hur ledaren kan motivera sina medarbetare. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod. Empiriinsamlingen har utförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Denna studie har utgått från en deduktiv ansats, vilket innebär att relevant litteratur och teori har samlats in för att kunna dra slutsatser om undersökningens frågeställningar. Teorier och primärdata har analyserats genom en tematisk analysmetod, vilken användes för att identifiera mönster och teman. Slutsats: Ledare arbetar med att motivera medarbetare på distans genom att ha deras motivationsfaktorer i åtanke. Genom att skapa samhörighet, intresse, tydligt syfte, kompetens och autonomi, kan ledare lättare öka sina medarbetares motivation på distans. Interaktion och kommunikation hanteras mellan ledare och medarbetare genom rika kommunikationskanaler. Stor vikt läggs av ledarna på rika kommunikationskanaler som exempelvis Zoom och Skype. Dessa kommunikationskanaler tillåter medarbetare och ledare att utnyttja flera av sina sinnen vilket har lett till ökad interaktion och samhörighet. Dock nyttjas inte alla rika kommunikationskanalers funktioner av ledare vilket har lett till att de klassas som fattiga kommunikationskanaler. / ABSTRACT Date: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Title: To lead and motivate in remote work Supervisor: Rana Mostaghel Keywords: Remote leadership, remote work, motivation, digital communication, SDT, McClelland Research questions: RQ1) How do leaders work towards motivating employees when working remotely? RQ2) How do leaders and employees interact and communicate remotely? Purpose: Based on previous studies on the leadership role in remote work, it is clear that the transition to remote leadership has come with challenges. One of these challenges is linked to motivation. The purpose of this study is to examine the effect a leader working remotely can have on their employees, and how a leader can motivate their employees. Method: A qualitative method has been used for this study. The data collection for empirical data was performed through six semistructured interviews and the approach for this study has been based on a deductive approach. This means that relevant literature and theories have been collected in order to come to conclusions about the research questions. Theories and primary data have been analysed through a thematic analysis method, the method was thereafter used to identify patterns and themes. Conclusion: Leaders mostly work with motivating employees in remote work by focusing on their inner motivation factors. By creating solidarity, interest, a clear purpose, competence and autonomy, leaders can more easily increase their employees' motivation in remote work. Interaction and communication between leaders and employees is done through the use of rich communication channels. Leaders put a lot of weight on rich communication channels, such as Zoom and Skype, since these types of communication channels allow both employees and leaders to utilise more of their senses, which in turn has led to an increase in interaction and solidarity. These functions that rich communication channels offer are however not being fully utilised by leaders, which has led to some of them still being classified as poor communication channels when they don't get fully utilised.

Due to the global pandemic, Covid-19, the whole world has had to rapidly change to decrease the spread of the virus. Universities all over the world have had to move their teaching online due to the students being told to stay at home and avoid social interactions. In this study, we explore how university students' social media usage has changed due to the Covid-19 pandemic. We also investigate how social media has been used as a coping strategy to deal with the changes of everyday life during the pandemic. In total 54 students participated in a survey and a total of six students also participated in a semi-structured interview. Our findings propose that the student's primary reason for social media usage was for communication with others and to seek emotional support from friends and family. The secondary reason was for entertainment. We further discovered that students tend to be more dependent on their social media than what they would like to admit - especially for killing time and to avoid boredom. We also found out that the students have become more lonely during the Covid-19 pandemic and would feel ashamed if they were breaking the restrictions to meet a friend and of their increased social media usage. Social media has therefore become a tool for coping with the emotional distress caused by the pandemic.