The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit. The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer. Därmed finns det en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att skapa ett bättre samhälle för alla resultat visar även respondenterna är medvetna om förekomsten av främlingsfientligheten i samhället, de är inte medvetna om hur den strukturella diskrimineringen fungerar, både inom socialtjänsten och i samhället i övrigt.

The main purpose of this essay is to study the Swedish labor law concerning employees who are, aspire to be, or are expected to become parents, both men and women. Thereby accomplishing a gender perspective on the issue at hand. The study also take in to account the laws issued by the European Union, and their impact on the Swedish law system, so as to gain an international perspective. The laws regarding parental leave, both Swedish and European, involve protection for workers from being treated in a less favorable way than someone in a comparable situation, as employers are forbidden to disfavor any employee or job-seeker in basically all situations in the work place or in a recruiting context, if the disfavor is in any way related to the parental leave. The only situation where an employer is allowed to disfavor an employee regarding his or her parental leave, is if the disfavoring is a necessary consequent of the employee’s absence. However, this exception is heavily restricted and is not to be abused.   The laws concerning parental leave go hand in hand with the laws about equality and protection from discrimination. As pregnancy is tied to women alone, an employer’s choice not to hire a woman based on his or hers disinclination to cope with changes in the labor due to a woman’s right to parental leave, is in itself direct discrimination based on gender. This form of discrimination is prohibited by both Swedish and European law. The reasons for an employer, not to hire someone who is expected to invoke their right to parental leave, can often be traced to the economic consequences for the employer, however this is not an acceptable excuse, according to European law.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suveränitetsprincipen, inneburit att svenska bestämmelser på den direkta beskattningens område måste vara förenliga med de grundläggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjänsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv källskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nämnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta på grund av att kostnader i direkt relation till förvärvandet av inkomsten är territoriellt avgränsningsbara då motsvarande intäkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig således i en objektivt jämförbar situation med en obegränsat skattskyldig enligt IL. Då ska samma regler tillämpas för att diskriminering inte ska föreligga. Assimilationsmöjligheten i SINK och A-SINK innebär att den skattskyldiga har att välja att beskattas enligt IL och således få tillgång till nämnda avdrag. En sådan lösning var tänkt att undanröja föreliggande diskriminering. I mål C-440/08 Gielen behandlade EUD en liknande lagvalsmöjlighet i nederländsk inkomstskattelagstiftning. Domstolen stadgade att en valmöjlighet för en skattskyldig att välja mellan diskriminerande och icke-diskriminerande lagstiftning inte utgjorde grund för neutralisering av föreliggande restriktion. Lagens beskaffenhet utgjorde fortfarande diskriminering. Författarens åsikt är vidare att rättfärdigande av diskrimineringen enligt rule of reason, med hänsyn till assimilationsmöjligheten, inte kan ske. Det skulle medföra en betungande börda för den enskilda att påföras skyldighet att inge inkomstdeklaration både i Sverige och i hemstaten. Således är assimilationsmöjligheten varken effektiv eller proportionerlig i förhållande till sitt syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige. Studien är av kvalitativ art där jag baserar min analys på resultatet av sju intervjuer med chefer på IT-företag av varierande storlek i Sverige. Resultatet visar att krav från företagens kunder och konkurrensen mellan konsultföretagen i hög grad ligger till grund för de utlandsföddas svårigheter att få arbete i Sverige.  Bland de intervjuade cheferna råder en gemensam uppfattning om att social kompetens är viktig och har fått större betydelse för om en individ är anställningsbar. Att vara socialt kompetens innebär bland annat att smälta in i arbetsgruppen och ha gemensamma intressen med sina kollegor, vilket tyder på att det är kopplat till Sverigespecifikt humankapital. Studien visar även att språkkravet kommer från IT-företagens kunder, därför kan inte arbetsgivare på IT-marknaden endast utgå från sina egna preferenser vid nyanställningar.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer. Samtidigt som annan personal uttrycker att likabehandlingsplanen enbart är ett dokument som finns upprättat för att det är lagstadgat och att likabehandlingsarbetet fortgår oberoende av den. Likabehandlingsplanen har dock medfört att ett större fokus har lagts på frågorna som rör likabehandling. Det har även uttryckts att i och med att eleverna ska bidra i utförandet av likabehandlingsplanen skapas en viktig diskussion mellan elever och personal samt känslan hos eleverna där de får vara med och påverka.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext. Detta görs med utgångspunkt från ett poststrukturalistiskt, diskursanalytiskt perspektiv. Ett ytterligare teoretiskt ramverk utgörs av ett postkolonialt perspektiv på kultur och etnicitet. Undersökningens empiri består av artiklar från svenska dagstidningar. Resultatet visar att kriminalitet kopplas samman med romer och att romer kopplas samman med kriminalitet. Artiklarna är vinklade till de romska gruppernas nackdel och diskurserna som framträder i analysen innehåller uteslutande negativa beskrivningar. I dessa diskurser skapas en ”romsk kultur” som framställs som statisk och oföränderlig. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande makstrukturer, medias makt och diskrimineringsmekanismer.

I en globaliserad värld möts olika kulturer och etniciteter ständigt och kan ge upphov till en ojämlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vårt samhälle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan är en mötesplats för människor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution där den strukturella diskrimineringen får råda. Vi har för avsikt att uppmärksamma skillnadspraktiken utifrån etnicitet med avseende på synliggjorda normer. Vi har intervjuat nio elever som utgör en heterogen grupp utifrån kön och etnicitet i åk 9 på en F-9 skola. Det som framkom var att skillnadspraktik i viss mån förekom men inte nämndes explicit initialt, samt att den svenska normen var svårfångad och belystes med hjälp av sin antites. Grupperingar av ”vi och dom” reproduceras i skolan, och vi ser vikten av att skolan försöker uppmärksamma och bryta denna uppdelning samt utöva sitt inflytande över ungdomar och samhälle. Under sådana förhållanden skulle visionen om en skola för alla kunna bli sann även i en kosmopolitisk värld.

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet. Resultatet av vår studie visar en könslöneskillnad om 1,4 % när endast lön och kön är inkluderade i analysen och ett gap om 1,7 % med samtliga variabler inkluderade. Det lilla könslönegap som inte kan förklaras med några av de inkluderade variablerna ger ett visst stöd åt diskrimineringsteori.