Inledning: Att vårda kognitivt sviktande personer är ofta en stor utmaning för distriktssköterskan. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenhet av situationer i hemsjukvården där kognitivt sviktande personers självbestämmande har skapat etiska dilemman. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvården i två av Sveriges kommuner intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier och 13 underkategorier. Kategorin Mycket svåra situationer av olika karaktär visar på hur svåra situationer kan komma akut eller pågå över lång tid. De svåra situationerna gestaltas även genom att patienterna nekar behandling och hjälp av hemtjänst. Patienterna kan även leva under dåliga förhållanden samt hot eller misshandel. Den andra kategorin som var Distriktssköterskans hantering av situationerna har underkategorier som beskriver på vilket sätt distriktssköterskorna hanterar situationerna för att det i slutänden ska bli så bra som möjligt för patienten. Kategorin Närstående påverkar situationerna lyfter hur närstående både kan fungera som stöd och som hinder för patienterna. Slutligen kommer kategorin Skapar reflektion hos distriktssköterskan där distriktssköterskorna reflekterade över hur självbestämmandet för patienten kan se ut samt vilka möjligheter de har att påverka vården inom hemsjukvård. Slutsats: Etiska dilemman uppstår i vården av kognitivt sviktande personer. Distriktssköterskorna använder sig av flera strategier för att lösa dem på bästa sätt. / Introduction: To provide nursing care for patients who suffer from cognitive impairment is often a big challenge for the district nurse. Aim: To illuminate the district nurses´ experience in home care when situations with cognitive impaired person’s autonomy creates ethical dilemmas. Method: A qualitative interview study. Ten district nurses´ in two different counties in Sweden were interviewed using semi-structured interview. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four generic categories and 13 sub-categories emerged. The generic category Very difficult situations of different nature show how situations can emerge acute or develop over a long period of time. The difficult situations are also demonstrated when patients´ decline help or treatment, live under poor circumstances or have assault and violence around them. The second generic category How the district nurses´ handle the situations has subcategories which describe how the district nurses´ handle the situations with the aim of what´s best for the patient. The generic category The relatives influence in the situations lifts how relatives can work as support for the patient as well as obstacle for the patients wellbeing. The final generic category was Leaves the district nurse with reflections where the district nurses´ reflected on how the patients’ autonomy should be and what possibilities they have to affect the home care situations. Conclusion: Difficult ethical dilemmas emerge when caring for patients´ with cognitive impairment. The district nurses have a lot of strategies to solve them the best way possible.

Bakgrund: Palliativ vård kännetecknas av att förbättra livskvaliteten i livets slutskede utifrån en helhetssyn. Det palliativa förhållningssättet omfattar alla patienter i livets slutskede, oavsett diagnos, och distriktssköterskan i hemsjukvården är både ett praktiskt och känslomässigt stöd. Ett personcentrerat förhållningssätt i samband med palliativ vård ger förbättrad livskvalitet och symtomlindring. Den personcentrerade modellen De 6 S:n främjar patientens syn på sig själv och sina önskemål i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom hemsjukvården, utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Kvalitativ med deduktiv ansats. Två fokusgruppsintervjuer, 12 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys utifrån De 6 S:n. Resultat: Självbild: Distriktssköterskan utgår från den enskilde patienten samt samordnar insatser för en välfungerande hemsituation. Självbestämmande främjas av hemmiljön och innebär visad respekt och lyhördhet. Sociala relationer bevaras genom anpassning och stödjande insatser. Symtomlindring omfattar främst farmakologiska insatser. Sammanhang omfattar samtal och främjas av hemmiljön, relationen till patienten och att distriktssköterskan ger tid och närvaro. Patientens strategier respekteras genom anpassning och stödjande insatser. Patientens önskemål möjliggörs med hjälp av närstående och omvårdnadspersonal.   Slutsats: Distriktssköterskorna utgår från och anpassar sig till patientens behov och resurser. Relationen, kommunikationen och hemmiljön främjar personcentrerat förhållningssätt. De 6 S:n utgör stöd för personcentrerad vård utifrån en helhetssyn. / Background: Palliative care is characterized by improving the quality of life in the final stages of life based on a holistic view. The palliative approach covers all patients in the final stages of life, regardless of diagnosis, and the district nurse in home health care gives both practical and emotional support. A person-centered approach in connection with palliative care provides improved quality of life and symptom relief. The person-centered model The 6 S:n promotes the patient's view of himself and his wishes in the nursing. Aim: To describe district nurses' experiences of palliative care in the final stage of life in home care, from a person-centered perspective. Method: Qualitative with deductive approach. Data collection through two focus group interviews, 12 district nurses. Qualitative content analysis based on The 6 S:n. Result: Self-image: The district nurse starts from the individual patient and coordinates efforts for a well-functioning home situation. Self-determination is promoted by the home environment and means shown respect and sensitivity. Social relations are preserved through adaptation and supportive efforts. Symptom relief mainly involves pharmacological interventions. Summary includes conversations which is promoted by the home environment, the relationship with the patient and that the district nurse gives time and attendance. The patient's strategies are respected through adaptation and supportive efforts. The patient's wishes are made possible with the help of relatives and assistant nurses. Conclusion: The district nurses focus on and adapt to the patient's needs and resources. The relationship, communication and the home environment promote person-centered approach. The 6 S:n provides support for person-centered care based on a holistic approach.

Bakgrund: Att förändra livsstilen till det bättre kan ge stora hälsovinster både på individ- och samhällsnivå. Vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal en av de rekommenderade samtalsmetoderna. Distriktssköterskans huvuduppgifter är att förebygga ohälsa samt vägleda patienten till en god hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att använda motiverande samtal till patienter som är i behov av en livsstilsförändring inom primärvården. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna upplevde att motiverande samtal var användbart till många olika patientgrupper som var i behov av en livsstilsförändring. Vidare menade deltagarna att motiverande samtal uppmuntrade till ett personcentrerat förhållningssätt samt ökade patientens motivation till en förändring. Rutiner, uppdatering i samtalsmetoden samt implementering i verksamheten ansågs vara viktiga delar för ytterligare användning av samtalsmetoden. Konklusion: Motiverande samtal är ett användbart verktyg hos distriktssköterskan inom primärvården i mötet med patienter som är i behov av någon typ av livsstilsförändring. Motiverande samtal kan användas i många olika sammanhang och till flera olika patientgrupper. Genom att använda denna samtalsmetod skapas goda förutsättningar till en livsstilsförändring. / Background: Changing the lifestyle for the better health condition can provide major health benefits both at the individual level and at the social level. In health promotion work, motivating interviewing is one of the recommended methods. The district nurse's main tasks are to prevent illness and guide the patient to a good health. Aim: The aim of the study was to highlight the district nurse's experience of using motivational interviewing for patients in need of a lifestyle change in primary care. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi-structured individual interviews were conducted with nine district nurses. The material was analyzed using a content analysis. Results: District nurses found that motivational interviewing was useful to many different patient groups who are in need of a lifestyle change. Motivational interviewing encouraged a person-centered approach and increase patient motivation for a change. Routines, update in the method and implementation in primary care were considered important parts for further use of the method. Conclusion: Motivational interviewing is a useful instrument for the primary care nurse in the meeting with patients in need of some type of lifestyle change. Motivational interviewing can be used in many different contexts and to several different patient groups. Using this method creates good conditions for a lifestyle change.

<p>Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.</p> / <p>Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.</p>

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration. / Every year, many immigrants from different countries around the world come to Sweden with different languages, cultures, attitudes and traditions. This leads to communication difficulties in meeting with authorities such as health care. The purpose of this study is to describe the experiences of the district nurse to respond to foreign parents in child health care. Work method is an exploratory design with a qualitative approach. A total of eight BVC district nurses who had long experience in child health care were interviewed. District nurses were selected from three clinics in immigrant dense areas. All the interviews were analyzed according to content analysis. The results include four main categories: cultural discrepancies impact on communications, the importance of language for communication, conveying information pathways. The results from this study show that the district nurse's knowledge of immigrants' cultures and the language barrier among immigrants are key factors in order to have a good meeting and good communication with foreign parents. Education on different cultures of BVC district nurses, and improvement of language skills among immigrants are key areas to focus on. District nurses skills and cultural competence is increasing recognition of the foreign parents' thoughts and perceptions, which can be facilitating the meeting with foreign parents. Parents' literacy in the Swedish language reduces communication problems for the district nurse and also for themselves and increases the opportunity for integration.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori. Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn, Tillvägagångssätt vid mötet med våldutsatta kvinnor med barn, Upplevelser av möten med barn till den våldutsatta kvinnan på BVC, Förslag på förbättringar inom arbetet med våldutsatta kvinnor och deras barn. Slutsats: Tydliga riktlinjer och metoder för screening för våldutsatthet behövs på BVC. Fördjupad utbildning inom olika kulturer och om våld i nära relationer är nödvändiga för ett mer effektivt och förebyggande arbete med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC. Mer tid och förståelse från ledningen är viktiga aspekter när det gäller att hjälpa våldutsatta kvinnor och deras barn. Nyckelord: Distriktssköterska, sjuksköterska, våldutsatta kvinnor, våld i nära relationer, BVC, kultur. / Background: Public health nurses working at child health clinics sometimes meet abused women and their children in their work. Consequences of domestic violence can be impaired psychosocial health in both women and children. To identify and help such a woman and her children early is an important mission that a public health nurse has at child health care. The  Aim of this study was to investigate the public health nurses' experiences of meetings with abused women and their children at child health care and what knowledge and methods are lacking in terms of their work in terms of helping this group.Method: Semi structured interviews with seven public health nurses at child health care were carried out and qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The content of the interviews were divided into four main categories and sixteen sub-categories. The main categories were: Public health nurses’ experiences of meetings with abused women and their children, Approach the meeting with abused women and their children, Experiences of meetings with children of the abused woman at child health care, Suggestions for improvements in work with abused women and their children.Conclusion: Explicit guidelines and methods for screening for violence exposure needed within child health care. Deeper knowledge about different cultures, and domestic violence is necessary for a more effective and preventive work with abused women and their children. More time and understanding from management are important aspects when it comes to helping domestically violated women and their children. Keywords: District nurse, nurse, domestically violated women, IPV (intimate partner violence), child health care, culture.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna uppfattade att FaR kunde främja både hälsa och ekonomi i samhället men att metoden begränsar jämlik hälsa. Metoden hade ett brett användningsområde men det framkom skilda meningar om metodens användbarhet för patienterna. En motiverad patient, tvärprofessionellt samarbete, samverkan med andra FaR-aktörer och organisatoriskt stöd uppfattades av distriktssköterskorna som förutsättningar för att använda FaR. Uppfattningar om FaR:s framtidsutsikt visade att det fanns tveksamhet om metodens hållbarhet och ett behov av utveckling. Slutsats: Studien visar att ett flertal omständigheter påverkar om distriktssköterskorna ska uppfatta FaR som en metod värd att använda. Resultatet kan användas som vägledning för att se över dessa faktorer och vidareutveckla metoden FaR. / Background:Physical inactivity causes ill-health and disease in today’s society. As a method for increasing physical activity among the population, physical activity on prescription (PaP) was introduced in Sweden in 2001. PaP is a method which the district nurse can use in promoting health and it is therefore valuable to explore how the district nurses perceive this method. Objective: The aim of the study was to describe district nurses’ perceptions about physical activity on prescription (PaP). Method: The study was based on semi structured interviews with18 district nurses. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses felt that PaP could promote both health and economy in society, but that it restricts equal health. The method was understood to have a broad scope but there were differences of opinion about the method's usefulness for patients. A motivated patient, cross-collaboration, interaction with other PaP-actors and organizational support were perceived by the district nurses as prerequisites for using PaP. Opinions about the future of PaP showed that there was uncertainty about the sustainability and a need for development. Conclusion: The study shows that a number of factors affect the district nurses’ perception of whether PaP is a method worth using. The result can be used as a guide to surveying these factors and developing the PaP method.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier samt nio underkategorier. Huvudkategorierna är: Utsatthet utifrån ett distriktssköterskeperspektiv. Distriktssköterskan värnar om familjen. Distriktssköterskans engagemang.  Slutsats: Distriktssköterskors intervention i arbetet med utsatta barn och deras familjer, kan underlättas genom att tydliggöra deras yrkesansvar för relationen till familjerna. Då skapas förutsättning för att familjerna kommer med barnen till BHV, vilket möjliggör att distriktssköterskan kan värna och stödja barnet och familjen. / Background: The knowledge that children are exposed to child abuse or neglect affects humans strongly. Child maltreatment is when an adult exposes a child to physical or mental violence, sexual assault, abuse or neglect, and failure to meet the child´s basic needs. District nurse's role in child health care is to reduce harmful stress on the families with children, and to reduce health problems for families and provide support and care to children and parents. The Aim of this study was to explore district nurses experiences in working with vulnerable children and their families, and how the district nurse support and treat the family. Method: Eight district nurses were interviewed and a qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze data. Results: This study results in three main categories and nine sub-categories. The main categories are: Vulnerability from a district nurse perspective. The district nurses protect the family. District nurse's engagement: Conclusion: District nurse's interventions in daily work with vulnerable children and their families, has to be facilitated by clarifying their professional liability of the relationships with families. That will provide the families to come with their children to the child health care, and enable the district nurses to protect and support them.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet och därför är det viktigt att få veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att få patienter till att bli mer fysiskt aktiva. Syfte – Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaR® och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet. Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick från en frågeguide användes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingår i studien. Resultat – Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier. Kategorin ”Professionellt förhållningssätt” berör hur viktigt det är att lyssna och bekräfta patienten, att inte ge upp och finnas som ett stöd samt vilka känslor sjuksköterskorna upplever när det går bra och mindre bra med att motivera patienter till att öka sin fysiska aktivitet. Kategorin ”Svårigheter i arbetet” lyfter fram att det är svårt att motivera fysisk aktivitet. Att patienter har olika förutsättningar och att det är viktigt att öka patientens medvetenhet om sin hälsosituation. Tar även upp vikten av patientens motivation. Kategorin ” Erfarenheter av att använda FaR®” lyfter fram hur FaR® används och hur deltagarna upplever FaR®. Tar även upp hur arbetet med FaR® upplevs av kollegor och på hälsocentralen samt att behov av uppföljning finns. Kategorin ”Erfarenheter av att använda MI” berör hur MI upplevs som verktyg och hur det används. Att det är svårt att använda MI och att behov av mer utbildning i MI finns. Slutsats – Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter visar att det är svårt att motivera patienter till ett förändrat beteende och det upplevs som svårt att arbeta med motiverande samtal. Motiverande samtal som verktyg är bra men otillräckligt. Det är viktigt att utgå från patientens förutsättning och att arbetet påverkas av hur sjuksköterskor och distriktssköterskor upplever sin motivation. FaR® som verktyg rekommenderas att användas mer. / Background – Nurses´ and district nurses have an important role in health promotion and therefore it is important to know and learn about their experiences on how they feel will work to increase the patients to become more physically active. Aim - The aim was to describe nurses and district nurses' experiences with the support of FaR ® and motivational interviewing motivate patients to increase their physical activity. Method - The study was conducted with a qualitative approach. Semi-structured interviews based on an interview guide were conducted. Data analyzed with a manifest content analysis. One nurse and seven districts nurses were included in the study. Results – The result is shown in four categories and fifteen sub-categories. The category "professional approach" addresses how important it is to listen and acknowledge the patient, not to give up and be as a support and the emotions nurses feel when things are going well and to motivate patients to increase their physical activity. The category "Difficulties in the work" is that it is difficult to motivate physical activity. The fact that patients have different conditions and that it is important to increase patient awareness of their health situation. Also discusses the importance of patient motivation. The category "Experience of using FaR®" addresses how FaR ® is used and how the participants feel FaR ®. Also discusses how work FaR ® are perceived by colleagues and the health center and the need for follow-up there. The category "Experiences of using MI" discusses how MI is perceived as a tool and how it is used. That it is difficult to use the MI and the need for more training in MI's. Conclusion – Nurses´ and district nurses’ experiences shows that it is difficult to motivate behaviour change and difficult to work with MI. Motivational interviewing as a tool is good bu insufficient. It is important to start from the patient's condition and that the work is influenced by how nurses and district nurses perceive their motivation. FaR ® as a tool is needed more widely used.

Bakgrund: Telefonrådgivning på vårdcentral utgör en stor del av distriktssköterskors arbete. När distriktssköterskor saknar visuell kontakt med vårdsökare i telefonen ställs andra krav på kommunikationen mellan distriktssköterskor och vårdsökande. I takt med den ökade invandringen i Sverige träffar distriktssköterskor på utlandsfödda vårdsökande med språkförbistring i allt större utsträckning. Det behövs därför mer forskning inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral till vårdsökande som inte har svenska som modersmål. Metod: Designen på studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av tio intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analys gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträder fyra kategorier Att främja samspel i kommunikationen, Att träffa på svårigheter/ hinder i samtalet, Att använda organisatoriska strategier, Att använda sin kompetens. Slutsats: Att nå överensstämmelse i kommunikationen ansågs som något av det viktigaste i arbetet med telefonrådgivning.  Kulturella skillnader och språkförbistring gjorde telefonrådgivningen utmanande. Andrahandsinformation gjorde det svårt att veta att korrekt information gavs samt att sekretessen upprätthölls. Distriktssköterskorna beskrev oro för felbedömning vid samtal med uppringare med språkförbistring. Att förmedla trygghet ansågs viktigt vid telefonrådgivning till utlandsfödda vårdsökare. Distriktssköterskorna i studien eftersökte organisatoriskt stöd och utbildning för att lättare kunna arbeta med telefonrådgivning. / Background: Telephone advice and triage at health care centers constitutes a big part of the daily tasks a district nurse perform. As the tele nurses lacks visual contact with their patients, there are greater demands in the communication as opposed to face-to-face encounters. As the immigration increases in Sweden, the district nurse encounters an increasing amount of foreign born callers with language barriers. Therefore, more research in this area is necessary. Aim: The aim of this study is to describe distric nurses experiences of telephone nursing to healthcare seekers with other native language than Swedish. Method: The study design is a qualitative descriptive interview study with an inductive approach. Data was collected through ten individual interviews with district nurses in health center and the data was analyzed by content analysis. Results: Four categories emerged from the analysis: To encourage synergetic communication, To encounter obstacles in the conversation, To practice organizational strategies, To utilize one's competence. Conclusion: To pursue mutuality in communication and to conclude a common decision was seen among the most important aspects of the telephone nursing advisory. Cultural differences and language barriers caused the telephone nursing to become a challenging task for the nurses. Secondary information received through friends and relatives introduced an uncertainty to determine information correctness and whether the secrecy remained upheld. The district nurses expressed concern of misjudgment during conversations with callers who showed language inabilities. To bring security was noted as crucial in telephone nursing for foreign born callers. Furthermore, the district nurse needs to be confident in oneself. The district nurses in this study sought for organizational support and education.