<p>Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet.</p><p>1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande.</p><p>Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?</p><p>Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen.</p>

<p>The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21^st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by <em>the New Theology</em> were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.</p><p>De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:</p><ol><li>Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?</li><li>Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?</li><li>Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?</li></ol><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur djupt troende människor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. Frågorna som är relevanta för min intervjuundersökning är följande:</p><ul><li>Jesu gudomlighet är något centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frälsa människan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?</li><li>Treenighetsläran definierar Gud som Treenig i bemärkelsen tre personer (<em>hypostaser</em>) i ett väsen, (<em>ousia)</em> hur överensstämmer detta med Bibelns sätt att tala om Gud enligt informanterna?</li><li>Går det att utläsa i Bibeln att den Helige Ande är en tredje <em>person </em>i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?</li><li>Presbytern (prästen) Arius menade att Sonen är underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?</li></ul>

<p>Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.</p><p>Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.</p>

<p>Marriage is an institution found in every society, culture or religion in the world. The Catholic Church has maintained most of her seven Sacraments including that of marriage. The Church of Sweden, an established Evangelical Lutheran faith, born out of the 16^th century Reformation has two Sacraments excluding marriage. This field study was carried out in Gävle, Sweden in spring 2009. A comparative study of marriage in the Catholic Church and the Church of Sweden and the reason each church alludes to based on scripture and tradition was to help me, an African Catholic, understand differences between the respective churches and also understand why the Church of Sweden accepts same sex marriages. This was my motivation for writing this paper. I hope this paper will serve as a study guide to new people who come to Sweden from other cultures to enable them understand why the “Modus Operandi” regarding church marriage in Sweden is different from the church marriage in their native countries.</p>

<p>Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar.</p><p>I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen – dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan.</p>

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.