Studiens syfte är att utforska musiklärares praxis angående val av repertoar i musikundervisning på grundskolan. Genom kvalitativa intervjuer visar studiens resultat på en dominans av populärmusikaliska genrer inom ensemblespel på alla tre grundskolor. Slutsatsen är att vid musiklyssning tenderar repertoar från andra kulturer äga rum, men presenteras inom ett mindre utrymme tillsammans med exempel som klassisk musik, jojk och rap. Musiklärarna beskriver en stor variation inom dominansen av populärmusik. I ett bredare perspektiv dominerar vid ensemblespel populärmusikalisk repertoar i en variation inom västerländsk kanon, med ett urval till stor del styrt av elevinflytande. Lärarna använder sig av elevernas musikaliska preferenser för att få en majoritet av eleverna aktiva på lektionstid, genom att skapa en musikalisk igenkänning hos eleverna i utvald repertoar. När musiklärarna skapar utrymme för andra kulturer och språk i musikundervisningen beskrivs i föreliggande studie anmärkningsvärda initiativ från flera elever med mångkulturell bakgrund, vilka beskrivs frivilligt vilja lyfta fram musik från sina föräldrars, far- eller morföräldrars länder. Här beskrivs en stimulerande lärzon med musik från flera kulturer, där alla elever lär sig något av varandra och lär sig något nytt de kanske inte tidigare kände till. Lärarna beskriver att en majoritet av elever, oavsett bakgrund och i en viss ålder kan ha nära till populärmusik som gemensam nämnare oavsett bakgrund. Populärmusikaliskt ensemblespel tenderar ta stort utrymme i undervisningen och dominerar över repertoar med kultur från andra länder.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige. Som analysredskap har jag använt teorier hämtade från John Dewey, Tomas Ziehe, Pierre Bourdieu och Mikael Londos. Mitt resultat visar att elever som inte deltar i ämnet, varken mår dåligt eller hatar det. De tolkar ämnet som onödigt och jobbigt. Enligt Ziehe måste vi ta det ungdomar anser vara viktigt på allvar. Dewey säger att vi måste ta hänsyn till elevens vanor, kapacitet och intressen, samtidigt som hon ska känna och lära sig meningen med de valda aktiviteterna för att utvecklas. Bourdieu säger att den manliga dominansen underordnar kvinnorna. Konsekvenserna av den manliga dominansen i idrottshallen får till följd att tjejer oftare blir passiva eller helt och hållet väljer bort ämnet. Det är den manliga dominansen som är det grundläggande problemet. / The purpose of this study has been to find out and understand adolescents thoughts and feelings about the Swedish subject Physical Education and Health. I wanted to get a better understanding about adolescents that don’t participate in the subject for various reasons.Two of my issues were: What are the reasons that participating and not participating students hate every second of the Swedish subject Physical Education and Health? How would students like to see the content of physical education? To find this out, I used qualitative interviews as a method. I have interviewed a total of eleven students in grade eight at an elementary school in southern Sweden. As analytical tools I have used theories drawn from John Dewey, Thomas Ziehe, Pierre Bourdieu and Mikael Londos. My results shows that students who don´t participate in the subject, don´t feel bad or hate it. They interpret the topic as unnecessary and a hassle. According to Ziehe, we need to take what adolescents consider important seriously. Dewey says that we must take account of the students habits, capabilities and interests, as she should know and learn the meaning of the selected activities to develop. Bourdieu says that the male dominance subordinates women. The consequences of male dominance in the gym results in that girls more often become passive or completely opt out of the subject. It is the male dominance that is the fundamental problem.

Studien belyser kvinnors upplevelser av arbete inom svensk herrhockey samt vanligt förekommande hinder som kvinnor upplevt ha stött på under sin karriär. Svensk hockey präglas utefter tradition av mycket manliga normer och är även en mycket mansdominerad arena och sport där framstegen i fråga om jämställdhet hindras av de sociala konstruktionerna maskulinitet och femininitet. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka samt belysa hur kvinnor på högre positioner inom arbeten med koppling till svensk herrhockey upplever att arbeta inom en mansdominerad arena. Studiens tre forskningsfrågor är utformade för att kunna besvara syftet och för att skapa en djupare förståelse för hur kvinnor upplever att arbeta inom svensk herrhockey och är följande: 1) Hur upplever kvinnor på högre positioner inom arbeten med svensk herrhockey att arbeta inom en mansdominerad verksamhet? 2) Har respondenten stött på något arbetsrelaterat hinder under sin karriär och i sådant fall vilket/vilka? 3) Exkluderas kvinnor från att arbeta och utvecklas inom svensk herrhockey? Metoden är av kvalitativ karaktär varav semistrukturerade frågor har genomförts med fem olika kvinnliga respondenter. Respondenterna har haft eller besitter i nuläget en högre position med koppling till arbete inom svensk herrhockey. Intervjuerna har genomförts antingen via telefon eller där respondenten och författaren träffats. Material har samlats in via tidigare nämnda intervjuer samt dokumentanalys. Resultatet påvisar att kvinnor generellt sett har en positiv upplevelse av arbete inom svensk herrhockey och att det hinder som de menar är mest centrala i frågan är att som kvinna bli tagen på allvar samt många gånger behöva bevisa sig i sitt arbete. Nyckelord: Hinder, jämställdhet, kvinna, mansdominans, svensk herrhockey och sport. / The study ”Not having a natural role within the workplace” highlights women's experience of working within Swedish ice hockey, and discusses common barriers in their work. Traditionally the Swedish ice hockey community is a highly male-dominated arena where the progress in equality is hindered by the social constructions of masculinity and femininity. The purpose of the study is to investigate and illustrate, through semi-structured interviews how women in higher positions experience working in a male-dominated arena. The research questions addressed by this study were: 1) How does women in higher positions within Swedish Men’s Ice Hockey, experince working in a male dominated profession? 2) Has the respondent encountered any work-related barriers during their career? If so, what? 3) Are woman being hindered from working and developing within Swedish Men’s ice hockey? The study is based on a qualitative research method. Semi-structured interviews and document analysis are used as empirical material. The theoretical foundation of this thesis is based on six different theories: Social construction of genus, Hirdmans genus contract, The Gender Theory, The Female Theory, The Feminist Theory and The Social Role Theory. Results of the study shows that the participating women in general has a great experience working within Swedish ice hockey and in a male-dominated arena. The most common and central barriers were to be taken seriously and constantly prove themselves through their work. Keywords: Barriers, equality, female, male dominans, swedish icehockey and sport.

The main purpose of this essay has been to discover shortcomings in the Criminal law conserning sexual offences and in the application of this law. The primary material of the study has therefore been two different government bills considering 2005 and 2013 years’ provisions on rape, three rape cases, and the proposal for a new provision on rape based on consent as the primary legal definition of rape. From gender theories about power, gender and sexuality I have used discourse analysis as a method to analyze the material to see how the government relates to these questions when reasoning around a new provision on rape. I have also tried to examine why there are so few rape cases that get convicted by analyzing the cases to see how the judges reason around the woman´s responsibility in the events. Another purpose has been to examine how the new potential provision on rape built on consent could change the situation for the woman in rape cases. My conclusions are that there are flaws in the way that the rape provision is built and that a new law built on consent probably won´t have a significant impact on the situation of the woman other than that it might have a normative effect. The study has also shown that the government doesn’t consider elements as male dominance, gender and sexuality when arguing for a new law, which undermines the women’s situation. The study has also shown that the judges in rape cases has indirectly put responsibility on the women, while the prosecuted is acquitted due to his lack of understanding of the women’s resistance. / Huvudsyftet med denna uppsats har varit att synliggöra brister i sexualbrottslagstiftningen och tillämpningen av denna. Det primära materialet i studien har därför varit två propositioner som behandlar våldtäktsbestämmelsen, den ena från år 2005 och den andra från 2013, tre olika rättsfall samt det nya förslaget till en samtyckeslag. Utifrån genusvetenskapliga teorier om makt, kön och sexualitet har jag använt diskursanalysen som metod för att analysera materialet för att se hur regeringen förhåller sig till dessa typer av frågor när de resonerar kring en ny våldtäktslag. Jag har också försökt undersöka varför det är så få våldtäktsfall som får fällande domar genom att analysera de olika fallen för att se hur domarna resonerar kring kvinnan och hennes ansvar under händelserna. Ett annat syfte har varit att undersöka hur det nya samtyckesförslaget skulle kunna förändra kvinnans situation i rättsfall. Mina slutsatser är att det finns brister i de sätt som våldtäktsbestämmelsen är uppbyggd på och att en ny samtyckeslag förmodligen inte har någon större inverkan på kvinnans situation förutom att den kan ha en normativ effekt. Studien har också visat att regeringen inte tar hänsyn till frågor som manlig dominans, kön och sexualitet i argumenten för en ny lag, vilket leder till att kvinnornas situation undergrävs. Studien har också visat att domarna i våldtäktsmål ställer ansvar på kvinnorna, medan den åtalade frikänns p.g.a. dennes bristande förståelse för kvinnornas motstånd.

Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven. Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever. Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet. Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.

Dominans kan användas för att uppnå och upprätthålla en maktposition och syftet med uppsatsen är att på mikronivå undersöka dominans i kvinnliga och manliga chefers samtalsstilar i möten. För att komma fram till svaren användes följande frågeställningar: hur yttrar sig dominans i chefers samtalsstilar? Använder kvinnliga respektive manliga chefer samma typ av dominansaspekter? Dominerar män och kvinnor lika mycket i samtalet? Fyra chefers samtalsstilar undersöktes i ett möte vardera. Med samtalsanalys som inspiration för material- och analysmetod spelades mötena in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en teoretisk referensram om dominans i samtal och genusteori. Resultatet visade att dominans yttrar sig på olika sätt hos de olika cheferna och de kvinnliga cheferna dominerade till största del mötena.

This paper discusses how four people in the Swedish Radio station P3, together interact to account therapy trends towards a third party. The focus is on whether, and if so, how they collaborate to make the conversation intelligible for radio listeners. This is done by means of conversation analysis and methods developed by the CA. The result is interesting when the conversation participants do not follow their expected roles as broadcasters and experts while they disagree about the communicative projects to be carried out. / Denna uppsats behandlar interaktionen mellan fyra personer i ett radiosamtal i Sveriges Radioskanal P3. Fokus ligger på om och i så fall hur de samarbetar för att göra samtalet begripligt för radiolyssnarna. Detta görs med hjälp av samtalsanalys och metoder utarbetade inom CA. Resultaten är intressanta då samtalets deltagare inte följer sina förväntade roller som programledare respektive expert, samtidigt som deltagarna är oense om vilka kommunikativa projekt som ska utföras.

De ekonomiska klyftorna i Sverige växer i stadig takt, samtidigt som den svenska ekonomin i övrigt går väldigt bra. Men vad händer med de som drabbas av fattigdomen? Hur konstrueras den fattigas position i samhället? Den här studien syftar till att utreda hur ekonomiskt utsatta människor representeras och problematiseras i dagens populärkultur. Utifrån maktens tredje ansikte undersöks därför tv-programmet Lyxfällan med särskilt fokus på att analysera subjektspositioner och subjektifieringseffekter. Ytterligare undersöks vilka maktrelationer som skapas och reproduceras i Lyxfällan. Till sin hjälp stödjs studien av ett teoretiskt ramverk vilken beskriver hur fattigdom representerats genom historiens lopp samt vilka eventuella effekter det skapar i det politiska livet. Särskilt fokus ligger på att undersöka huruvida vi i Sverige använder oss av diskursen ’undeserving poor’. Materialet som undersöks är ett urval av Lyxfällans avsnitt under 2017. Studiens resultat visar att den diskurs som upprätthålls i Lyxfällan har inflytande på deltagares aktörsskap till det negativa. Slutsatsen av det här arbetet är att fattigdom har individualiserats vidare analyseras vilka konsekvenser det kan tänkas ha för politiken.

This essay is based on a study that presents the result of interviews directed at women who are integrated in the gaming community. The purpose is to get clarification on the topic about how women experience gaming and if they are treated differently than men in the community. With the question “How do women experience the male dominated gaming world and how does it affect them?”, subordination, misogyny, male dominance and gender are keywords that can be identified within the targeted area. The theoretical framework has been based on Sylvia Walby's theoretical interpretation of patriarchy, Judith Butler’s performativity theory, and Eve, K Sedgwick’s theory about homosociality. The results show that women are worse treated in the gaming community than men.  The women experience that they are subordinate men where her entry in the gaming world is considered to be deviant. The gaming world has patriarchal traits where the men through performative and homosocial behaviour reproduce and maintain these structures. The effects have been that the gaming world is now characterized by misogynistic premises where the man can get away with hate speech against women without consequences.