Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare. Som ishockeyspelare i ett högre placerat lag inom seriespelet, då har du ett större ansvar och krav från olika intressenter och detta är något som flera av respondenterna förtydligar.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan. Enbart en de fyra ungdomarna har valt en utbildning som syftar till ett specifikt yrke. De övriga tre har gjort ett bredare val och utbildningen syftar inte till ett specifikt yrke, utan det finns möjlighet att ändra sig eller att välja en annan inriktning. Efter studien har jag har fått förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomars yrkesval. Som blivande studie- och yrkesvägledare har jag insett att det är bra att be ungdomar, som står inför ett gymnasieval, att tänka över önskedrömmar, samt resonera kring yrkesdrömmar. På så sätt tydliggörs att det finns många val. Denna eventuella revidering kring nya yrkesdrömmar blir sedan till starka övertygelser om framtida yrken och dess genomförande.