Bakgrund: Skolan som institution har existerat i olika former under många århundraden, samtidigt som den hela tiden har följt samhällsutvecklingen. Om problematiken med mobbning inom skolmiljön har det vittnats åtminstone i flera decennier, trots att skolan påvisar den genom aktivt arbete med främjande och förebyggande åtgärder. Vittnesmål kring mobbning kommer oftast från personer som har varit utsatta, ofta långt efter att kränkningarna ägt rum, och ger oss ett perspektiv på problemet. Vår intention med denna uppsats har varit att lyfta upp mobbning från ett annat perspektiv, genom att fånga upp lärarnas upplevelse kring det praktiska arbetet mot mobbning. Syfte: Studiens övergripande syfte är att med hjälp av Goffmans teori om scen, skapa en fördjupad förståelse för vad lärarna inom ett antimobbningsteam på en grundskola har för upplevelse kring deras arbete mot mobbning mellan eleverna. De frågeställningar studien förhåller sig till är: 1. Hur beskriver grundskollärare från antimobbningsteam sin roll i förhållande till elever i mobbningssammanhang? 2. Hur kan Goffmans begrepp scen, roll, aktör, publik, team, inramning och uppsättning användas för att förstå lärarnas upplevelse kring mobbning? Metod: En kvalitativ ansats har använts med fem semistrukturerade intervjuer med lärare från antimobbningsteamet. Analysen av skapad data gjordes utifrån Goffmans dramaturgiska teori om scen samt tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar på att vid mobbningen mellan skoleleverna är det hela gruppen som deltar, antingen aktivt genom att utöva kränkningar, eller passivt genom att uppmuntra till det via positiv respons. Detta sker oftast bortom lärarnas synhåll, på scener och vid sådana tillfällen som lärare inte kan bevittna. Studien synliggör att lärare upplever sig ha bristfälliga kunskaper kring problematiken samt att det saknas tidsmässiga resurser för att motarbeta problemet. Scenen för mobbning ramas in av skolans styrdokument men även genom skolans bristande satsningar på resurser och lärarutbildningar. / Background: The school as an institution has existed in various forms for many centuries, and constantly followed the development of society. Regarding the problem of bullying in the school environment, it has been testified as a problem during at least several decades. This despite the fact that the school demonstrates it through active efforts of promotion and prevention. Testimony about the bullying usually comes from people who have been exposed, often long after the violations occurred, and gives us a perspective on the issue. Our intention with this essay has been to illustrate the bullying from a different perspective, by capturing the teachers' experience on the practical work against bullying. Purpose: The overall aim is that by using Goffman's theory about stage, creating a deeper understanding of what teachers in an anti-bullying team at a primary school experience within their work with bullying among students. The issues the study relates to are: 1. How primary school teachers from the anti-bullying team describes their role in relation to students in bullying context? 2. How can Goffman's concept stage, role, actor, audience, teams, setting and set be used to understand the teachers' experience concerning bullying? Method: A qualitative approach has been used with semi-structured interviews in which the analysis of the created data was based on Goffman's dramaturgical theory about the stage and previous research. Results: The results show that the whole group is involved at the bullying between school children, either actively by exercising violation, or passively by encouraging it through positive feedback. This usually occurs beyond the teachers' sight, on stages and at such times the teachers cannot witness. The study reveals that teachers feel they have insufficient knowledge about the problem and a lack of time resources to address the problem. The stage of bullying is framed by the school's governing documents and also by the school's lack of investment in resources and teacher training.