<p>AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen. Idrottens regelverk är omfattande men syftar främst till att få en ”ren” idrott. Vi vill i detta arbete belysa polisens och idrottens arbete mot dopning men även undersöka möjligheter till samverkan.</p>

<p>Cannabis har använts till olika ändamål i flera sekler och resultaten av dess användning har varit omstridda. Umeå är inte förskonat från dagens cannabisproblem trots att det är en stad med en stor opinion mot all användning av cannabis. För att belysa problemet med cannabismissbruk i Umeå, har vi valt att intervjua Föräldraföreningen Mot Narkotika, socialtjänsten samt polismyndigheten. Alla tre är eniga om att cannabismissbruket är ett stort problem i Umeå och även deras teorier stöds av en drogvaneundersökning som genomförs på högstadie- och gymnasieskolorna i staden. Umeå är inget undantag från övriga städer runt om i Sverige, utan de har också vissa områden som har större problem än andra. Enligt vår undersökning finns problemen i alla samhällsklasser och framförallt bland ungdomar. Denna grupp är särskilt viktig att lägga ner extra mycket tid och resurser på innan de går förlorade. Alla tre organisationerna i intervjuerna var övertygade om att grundstenen för ett bra drogbekämpande arbete är ett välutvecklat samarbete dem emellan.</p>

<p>Detta arbete handlar om polisens kamp mot narkotika och deras åtgärder för att minska nyrekryteringen till missbruk. Vi har tittat hur polisen arbetar idag, framförallt i Umeå. Vilka hjälpmedel som används och vilka det finns förslag att använda. Regeringen har tillsatt en utredning som vi tagit del av. I utredningens sammanfattning går det att läsa om att polisen bör kunna använda sig av ”buggning” (Hemlig teknisk avlyssning) vid grova brott och framförallt vid grova narkotikabrott. Enligt de direktiv som finns så skall utredningen analysera om det kan finnas ett behov av s.k. hemlig teknisk avlyssning (buggning) som arbetsmetod inom polisen. Och undersöka om metoden är effektiv samt överväga om intresset av att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger ett utrymme för att tillåta hemlig teknisk avlyssning. Utredningen skall också undersöka möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för hemlig kameraövervakning, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Vi har även valt att nämna den för Sverige nya drogen Fentanyl, detta för att visa hur framtiden inom narkotika världen kan se ut. Fentanyl finns i varianter 7000ggr starkare än heroin. Då vi valt att titta lite extra på polisen i Umeå och deras arbete så var det intressant att av den anledningen skriva om Fentanyl eftersom dödsfall och beslag förekommit i Umeå. Regeringen har gett ut en handlingsplan mot narkotika i denna står det att Sverige skall vara ett narkotika fritt land. Detta är svårt att uppnå med de medel som får användas idag och med bristen på personal och resurser. Vi har använt oss av Internet mycket i vårt arbete, vi har funnit information både på regeringens hemsida och Aftonbladet.se. Vi kontaktade Polismyndigheten i Västerbottens Län och tog del av deras verksamhetsplan, intervjuade även två polismän i Umeå som arbetar mot narkotika. Arbete har varit mycket lärorikt att framställa tyvärr hade vi önskat att vi hade haft möjlighet att lägga ner lite mer tid.</p>

<p>I min uppsats har jag valt att beskriva vårdkedjan för missbrukare i Umeå och hur man som enskild polis Kanske kan göra en skillnad och till vis del främja samarbetet mellan framför allt vård och polis. I Umeå faller fler och fler missbrukare mellan stolarna och får inte den hjälp dom behöver. Missbruket bara ökar och går längre och längre ner i åldrarna det finns 19/20 åriga flickor som går på Benzo, Heroin och Amfetamin. I Umeå finns det inte längre något riktigt bra ställe för avgiftning som är grunden i missbruksvården, eftersom dom flesta behandlingar öppna och slutna inte har möjlighet att avgifta missbrukare. Efter nerläggningen av beroendepsyk finns nu bara allmänpsyk att tillgå för avgiftning.</p>

<p>Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare år blivit allt mer omfattande likaså missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten är att läsaren ska få kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket är. Amfetaminets historia börjar under andra världskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att få bättre uthållighet. Under 1900-talets senare hälft har amfetamin narkotikaklassats. Amfetamin hör till de centralstimulerande narkotikapreparaten det är syntetiskt framställt till skillnad från ex kokain. Amfetamin tillverkas i laboratorium. Produktionen av amfetamin är störst i Holland, Polen och de baltiska länderna. Det är från dessa länder som merparten av amfetaminet på den svenska marknaden kommer. Smugglingen av amfetamin sker till största del över Öresundsbron men också genom färjetrafiken mellan ex Helsingör-Helsingborg. Polisen och Tullen är de två myndigheter i Sverige som arbetar mest mot smuggling av narkotika. Det har, i och med Sveriges inträde i EU och utvidgandet av EU 2004, blivit svårare för tullen att genomföra kontroller av fordonstrafiken in till Sverige. Samarbetet mellan myndigheter, både nationellt och internationellt har blivigt allt viktigare på senare år. Sverige har varit initiativtagare till ett flertal samarbeten mellan länderna i Europa. Alla med det gemensamma målet att stoppa narkotikasmugglingen.</p>

<p>I arbetet beskrivs hur en person under påverkan av Rohypnol i olika mängder kan pendla mellan liv och död. Med hjälp av litterära källor och samtal med vårdkunnig personal berättas det att en person kan använda Rohypnol som en hjälp för att försätta sig självt i ett stadie där känsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstärks av flunitrazepam. Denna process kallas läkemedelsinteraktion, och innebär att två olika substanser påverkar varandras egenskaper vad gäller nerbrytningen i levern. Rohypnol tas vanligen oralt i tablettform men kan även krossas och då rökas, samt injiceras efter att ha blandats med vätska. Rohypnol används dessutom av narkomaner, särskilt heroinister som ett komplement till ett redan etablerat missbruk. Genom att studera andra arbeten såsom”Rohypnol – Inte bara ett sömnpiller” framkommer det att Rohypnol ger en förhöjd och en förlängd effekt av heroinet och så gott som alla heroinister brukar preparatet. Antingen för att tända av eller förhöja effekten. Att Rohypnol är farligt att använda tillsammans med andra läkemedel eller droger visas tydligt när medicinskt tillförlitliga internetkällor granskats. Rohypnol kan vara farligt att bruka även utan interaktion med andra droger då dödsfall grundat enbart på bruk av Rohypnol, konstaterats i en studie från rättskemiska och rättsmedicinska avdelningen i Falköping.</p>

<p>Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk. Vi har också tittat på varför ungdomar inleder ett narkotika­missbruk. Vägarna in i missbruk ser olika ut för ungdomarna och för att man som polis ska kunna försöka hindra att detta sker så krävs det att man har kännedom om hur ungdomar är och hur man ska bemöta dem. Bemötandet är sannolikt det viktigaste för en polis att tänka på i mötet med ungdomar. Likaså har vi sökt reda på vad man som polis ska tänka på när man för­fattar sin promemoria till Socialtjänsten så att det blir så bra som möjligt för Socialtjänstens fortsatta arbete med ungdomen. Poliser i Västra Götaland som möter ungdomar med bland annat narkotika­missbruk skriver en riskbedömning på den ungdom de möter. Vidare har vi kommit fram till att för att kunna hjälpa ungdomar med narkotikamissbruk så är det viktigt att man som polis har kunskap om både narkotika såväl som om ungdomar och deras livs­situation. Polisen måste våga se ungdomarna och respektera dem för att de befinner sig just där de är.</p>

<p>Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med narkotika. Vi beskriver även hur socialtjänsten arbetar mot ringa narkotikabrott och vad som händer med ungdomar som anträffats påverkade. Vi redogör även för några lagstöd som arbetsredskap för bl.a. polisen. I resultatdelen redovisas socialtjänstens senaste projekt i Umeå. Projektet går ut på att sätta in tidiga resurser för ungdomarna som ertappas påverkade eller innehar små doser narkotiska preparat som kan jämställas med ringa narkotika brott. Vi har tagit del av en levnadsvaneundersökning från 2004 som visar hur högstadie- och gymnasieungdomar i Umeå ställer sig till narkotika. Resultaten visar hur många killar/tjejer som har använt sig av narkotika samt hur det har fått tag på preparatet. Vi kom fram till att ju högre upp i klasserna vi kom desto frekventare blev användandet av narkotika, detta gäller både killar och tjejer. Vi kunde också utläsa att de flesta ungdomar fått tag på narkotika via någon kompis.</p>

<p>Sedan mitten av 80 talet pågår försök med så kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen är och har varit att främst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit där injektionsmissbrukare som grupp är minst sagt överrepresenterade. Programmen går i korthet ut på att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut använda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel även möjlighet att ta del av utbildning i smittfrågor samt att få kontakt med exempelvis primärvård o s v. Vårat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program går ut på, samt vad de har för effekt på den grupp de primärt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna. Debatten i Sverige har i våra ögon varit väldigt svart/vit. Antingen ät man för eller så är man mot. Vi har under arbetets gång strävat efter en så neutral inställning som möjligt, men vår slutsats blir ändå att det i vart fall krävs betydligt mer forskning i ämnet för att fastställa om fördelarna överväger nackdelarna samt att det med bäring mot detta, i vart fall inte ännu bör införas permanenta sprututbytesprogram i Sverige.</p>

<p>Vår rapport visar vad som händer med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk på en SiS institution enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Samt på vilket sätt eftervården bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vår rapport visar att eftervården är svårdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. Eftervården kan se väldigt olika ut eftersom det inte finns några bestämda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervården inte fungerar fullt ut. Eftersom det är kommunerna som bekostar både missbruksbehandling och eftervård, kan det innebära att variationer av hur eftervården ser ut även kan uppkomma p.g.a. varje kommuns ekonomiska situation. Tyvärr har det visat sig att eftervården ofta är något som blir eftersatt då de största resurserna läggs på behandlingen Vår studie visar att eftervården är den viktigaste länken i vårdkedjan, samt att miljön efter utskrivning har större betydelse för hur individen kommer att fungera än hur denne fungerat på institutionen. Dessa resultat är baserade på tidigare forskning och våra egna intervjuer.</p>