Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver att de undervisar i läs- och skrivinlärning för elever med koncentrationssvårigheter eller ADHD. Undersökningen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där jag fick ta del av fem klasslärares och en speciallärares erfarenheter.Resultatet visar att lärarna använder sig av personligt formgivna metoder både vid läsinlärning och skrivinlärning men att metoderna för skrivinlärning jämfört med läsinlärningsmetoderna är än mer anpassade för de här eleverna. Informanterna beskriver att de använder sig av olika lärverktyg och gemensamt är att de använder sig frekvent av olika sorters bildstöd, både vid läs- och skrivinlärningen. Lärarna beskriver att de anpassningar som görs är en förutsättning för att skolsituationen ska fungera för den här gruppen av elever.Sammanfattningsvis syns att lärarnas kunskaper och förståelse om funktionsnedsättningen är en oerhört viktig faktor för att läs- och skrivinlärningen ska fungera för de här eleverna, vilket stämmer väl överens med den forskning som jag läst.

När jag började Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2012 visste jag inte att det fanns något som hette notdyslexi. Då min vanliga dyslexi gjorde att jag hade svårt att hänga med under första året på min kandidatutbildning fick jag handledning av Susanna Cederquist som är dyslexikonsult och det var hon som berättade om notdyslexi. Jag pratade med en elev om detta som berättade att han träffat en professionell musiker med ett fast jobb som också hade notdyslexi. När jag väl förstått att det fanns upptäckte jag att jag inte heller var ensam. Med den här uppsatsen vill jag belysa att notdyslexi finns och de problem som kan uppstå för en musiker men även de styrkor som det kan innebära. / <p>Largo av Sixten Sylvan.</p><p>Katarina Stenberg, Valthorn</p><p>Mathias Kjellgren, Orgel</p><p>Titel och upphov:Largo [Musiktryck] : för horn och orgel. Utgivning, distribution etc.: Svensk Musik, Stockholm : 1981. Utgivningsår: 1981</p><p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: Sixten Sylvan - Largo (inspelad i Mariakyrkan, Sigtuna augusti 2019). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna.</p>

I denna studie intervjuas sex olika pedagoger i årskurser från förskoleklass till mellanstadiet. Lärarna berättar om hur de upptäcker och åtgärdar lässvårigheter. Lärarnas berättelser jämförs med andra studier och litteratur om lässvårigheter. Att lära barn att läsa är ett av skolans viktigaste uppdrag och är en grundpelare för att fostra demokratiska medborgare. Studien visar att elever i lässvårigheter ofta upptäcks i daglig undervisning, samt att tidig upptäckt är viktigt. För att förebygga lässvårigheter kan man arbeta med fonetisk träning, högläsning samt att tala med barnet med ett utvecklat språk. För att hjälpa elever som hamnat i lässvårigheter är det viktigt att läraren hittar relevanta läromedel som intresserar eleven.

ABSTRAKTIljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation. Resultatet i studien visar att samtliga av de tre intervjuade specialpedagogerna har en strävan att arbeta utifrån målsättningen - en skola för alla. Hur de arbetar har inga enhetliga arbetssätt kunnat påvisas då de arbetar på olika sätt. Anledningen till detta kan knytas till de två olika skolornas organisation, pedagogernas intressen och deras syn på lärandet. I studien framkommer även att specialpedagogerna upplever olika hinder när det gäller målsättningen ”en skola för alla”, i det inkluderande arbetet. Detta då alla individer är olika och har olika behov. Exempel på hinder som framkommit är svårigheten med att använda pedagogiska hjälpmedel i skolarbetet för de yngre eleverna samt ett för stort elevantal i klasserna. Enligt specialpedagogerna kan olika alternativa hjälpmedel underlätta elevers skolsituation, exempelvis med hjälp av datoranvändning. Specialpedagogerna framhäver även vikten av kunskaper och förståelse kring de svårigheter elever kan ha när det gäller behov av särskilt stöd i undervisningen.Nyckelord: Dyslexi, En skola för alla, Inkludering, Lässvårigheter och skrivsvårigheter. / ABSTRACTThe aim of this study is to explore the special educators ́ view on the overall political objective “a school for everyone” but also how they apply this objective on students with dyslexia. Studies have been made on the special educators ́ way of working and their supporting utilities, from the perspective of including students with dyslexia in the regular teaching based on the overall objective “a school for everyone”.Interviews were carried out on two different schools and there was also made one field study. All of the three interviewees have a desire to base their work on the overall objective “a school for everyone”. However the survey didn't show that there would be a unified way of working to achieve this objective. The reason for this can be found in the two schools ́ different organization and in the special educators ́ interests and view on the learning process.The study is also indicating that the special educators are experiencing obstacles when it comes to applying the perspective of including students with special needs in the regular teaching, based on the overall objective “a school for everyone”, since all students are different and have different needs. The difficulty of taking advantage of pedagogical supporting utilities for the younger students is one example of obstacle. Another example is the high number of pupils in each class.According to the special educators, many students ́ situation could be facilitated by alternative solutions, for instance with computer aided tools. The special educators also emphasize the importance of knowledge and understanding of the difficulties students with special needs are facing in their daily schoolwork.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur lärare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser på arbetet med dyslektiska elever. Vi vill också klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att få sin diagnos och hur de får sina behov tillgodosedda idag.

Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa endjupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi,men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsenför hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbeteundersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder.De frågeställningar vi baserar undersökningen på är:• Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi?• Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker deangripa dessa problem?• Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elevermed dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns?I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samtvilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas iklassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressantaför vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer viintervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger.I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen. I avsnitt 4.6 beskriver vi deslutsatser vi har kommit fram till under arbetets gång. I det femte och avslutande kapitletbesvarar vi huvudfrågorna samt blickar framåt och diskuterar hur vi vill arbeta när det gällerelever med dyslexi.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger på sin kunskap om dyslexi?är ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och två rektorer på tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker även vilka insatser skolorna sätter in för att hjälpa eleverna. Syftet med arbetet är att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på dyslexi samt hur de arbetar med de elever som får denna diagnos Frågeställningarna vi valt att använda är Hur ser verksamma pedagoger på deras kunskaper kring dyslexi? När och vilka insatser sätter skolan in för att hjälpa elever med dyslexi och hur tillämpas de?Det finns mycket forskning på ämnet dyslexi. Esther Stadler är en av forskarna vi kommer att presentera under tidigare forskning. Vi har valt att ta till oss den forskning och litteratur som berör vårt ämne. Vi har intervjuat och har knutit an svaren från dessa till den valda litteraturen. Vi har upptäckt att den information och kunskap som dessa pedagoger och rektorer hade var bristfällig. I slutet på arbetet läggs det fram idéer på hur skolorna bör jobba med dyslexi.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under flera år. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom att intervjua verksamma pedagoger i dagens skola där de beskriver begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi vill även få ökad kunskap inom detta ämne. Frågeställningen blir då hur verksamma pedagoger tolkar begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur arbetar pedagoger med begreppen? Börjesson (1997:48) menar att definitioner om vad som är avvikande ständigt diskuteras och att dessa diskussioner ser olika ut beroende på var man befinner sig och när i tiden. Detta har varit vår utgångspunkt i våra frågeställningar.Undersökningen ha skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vi har även belyst undersökningen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket handlar om att människan skapar egna föreställningar om vår värld, antingen ensam eller tillsammans med andra. Vår slutsats är att pedagoger har olika uppfattningar om begreppen och de talar om de på olika sätt. Detta kan till exempel bero på vad pedagogerna har för erfarenheter eller i vilket sammanhang de befinner sig. Läs- och skrivsvårigheter ses som ett brett begrepp där dyslexi förklaras som specifika läs- och skrivsvårigheter.Nyckelord: Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter - föreställningar - specifika läs- och skrivsvårigheter – språkutveckling

No description available.

Malmö högskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007AbstraktIngeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er – hinder och möjligheter. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedago-gisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete har varit att undersöka om vuxna med läs- och skrivsvårigheter upplever förändringar av strategierna de använder vid läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav efter tolv veckors studier på en läs- och skrivkurs. Vilka strategier har använts under tidigare skolgång och arbetsliv? Kan en ökad språklig medvetenhet påvisas med analysverktyg som mäter läshastighet, läsförståelse och stavning?MetodFör att uppnå mitt syfte har jag intervjuat sex vuxenelever om deras skol-gång och yrkesliv och huruvida läs- och skrivsvårigheter har påverkat stu-dier och arbete. Vilka strategier har använts? Har läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav undvikits? Hur har situationer lösts? Genom test-ning, med för- och eftertest av läshastighet, läsförståelse och stavning har jag undersökt om en resultatförändring kan påvisas. Kan resultaten från tes-terna visa på en ökad språklig medvetenhet efter en intensiv språkträning på tolv veckor?ResultatSammanfattningsvis tyder resultaten av undersökningarna på att eleverna har förändrat sina strategier vid uppgifter som ställer läs- och skrivkrav och vid lösning av läs- och skrivuppgifter, från att hanterat situationer undvi-kande till ett mera medvetet bearbetningssätt. Däremot visar testresultaten ingen större förändring. Nyckelord: bearbetande strategier, dyslexi, läsförståelse, läshastighet, läs- och skrivkrav, läs- och skrivuppgifter, rättstavning, självkänsla, språklig medvetenhet, undvikande strategier.Ingeborg Balhuizen Handledare: Birgitta LansheimGrindögatan 130257 32 Rydebäck042- 22 26 95