<p>Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute.</p>

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute.

The idea of the democratic promise is equality and freedom for all. But how can it be that we participate in the democratic electoral process and which meaning do we put into our participation? This study takes us through the democratic idea from an anthropological perspective and try to give an interpretation of the phenomenon of electoral participation. The essay starts with describing the anthropological view on democracy and then turns to the output in Pierre Bourdieu's theories of the election as a mysterious and concealing ritual. This is followed by interviews with people where I simply ask them why they get involved in electoral processes. I find the answer that participation depends on the logical idea that democracy has implemented in my informants and to vote has become the rational and logical, rather than mysterious.

Partiets namn var fram till 1990 Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har påverkat andra partiers syn på arenan runt och inom Vänsterpartiet vilket innebär att deras demokratisyn har ifrågasatts. När frågan om demokrati kommer på tal, så skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom Vänsterpartiet kan beskrivas. Då partiet genom tiderna hävdat att de är goda demokrater, men med ett fördjupat innehåll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag är att svara på frågan om Vänsterpartiet kan tillskrivas en innehållslig demokratiuppfattning år 2014, denna fråga är extra intressant då en innehållslig demokratisk agenda ibland likställs med en odemokratisk agenda. Med en beskrivande textanalys och Dahls kriterier om polyarki som utgångspunkt analyseras materialet för att söka svar på huruvida Vänsterpartiet, ung vänster och Vänsterns studentförbund nöjer sig med och/eller utvecklar den proceduriella demokratin. Slutsatsen i detta arbete är att Vänsterpartiet, Ung vänster och Vänsterns studentförbund förhåller sig positiva till Dahls polyarki även om det är i olika grad, det som kan ses som gemensam nämnare är att alla vill utveckla det proceduriella som Dahl förespråkar. Meddetta sagt så ser vi att en vidare innehållslig demokratiuppfattning företräds inom Vänsterpartiet, Ung vänster och Vänsterns studentförbund. Nyckelord: proceduriell, innehållslig, demokrati, Vänsterpartiet

I denne oppgaven har målet vært å studere elevers demokratiforståelse og politiske deltakelse, gjennom en empirisk undersøkelse ved en videregående skole i Norge. Ved å samle inn tekstsvar og spørreskjema i tre klasser på studiespesialiserende linje har jeg dannet meg et inntrykk av elevenes forståelse av demokratiet samt deres politiske engasjementnivå. Hovedfokuset har videre vært forskjeller mellom samfunnsfag og realfag da dette er lite studert i Norge. De to gjennomgående problemstillingene har følgelig vært: Hvilken demokratiforståelse utviser elevene, og skiller samfunnsfagelevenes forståelse seg fra de andre elevenes oppfatninger av demokratiet? Er elever som har valgt samfunnsfag på studiespesialiserende linje mer politisk interesserte og deltakende enn andre elever? På forhånd har jeg hatt en antagelse om at elevene som har valgt programområde språk, samfunnsfag og økonomi har en mer omfattende forståelse av demokratiet, og at de utviser et høyere engasjementnivå enn elevene som har valgt programområde realfag. Den første problemstillingen har blitt analysert og drøftet i lys av to demokratimodeller, nemlig beskyttelsesdemokratiet og deltakerdemokratiet. Funnene under det andre spørsmålet ble satt i sammenheng med tidligere ungdomsforskning om politisk deltakelse. Teorien til Norris (2000) om at informasjon fører til politisk engasjement har vært gjennomgående i oppgaven. Resultatene fra studien viser at elevene har god kjennskap til styreformen, og oppfatningene er preget av begge demokratimodellene selv om beskyttelsesdemokratitradisjonen dominerer. Det fremkom videre at det er en forskjell mellom fagfordypningene, og flesteparten av samfunnsfagelevene utviser en deltakerdemokratisk forståelse. Dette er i tråd med forventningene jeg hadde på forhånd. I forhold til elevenes politiske engasjement ga funnene varierende resultater. Hovedfunnet er at samfunnsfagelevene var mer politisk interesserte enn de andre elevene. Likevel diskuterte de ikke politikk oftere, og de deltok like lite i politiske påvirkningskanaler som realfagselevene. Elevene med samfunnsfaglig fordypning viste imidlertid en tendens til å delta litt mer i aksjonsorienterte former, men realfagselevene utviste høyere politisk engasjement enn først antatt. Således fant jeg støtte for noen av mine antagelser, mens andre forventninger ble motbevist.

Diss. Stockholm : University, 2004.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2007.

This study aims to seek how the librarians interpret the democratic mandate and how they use this in their profession. Jenny Åström made a similar survey in 2012 throughout the whole of Sweden and we are considering if the results have changed over the recent years. Unlike Jenny Åström, who interviewed library staff all over Sweden, we focused on only 2 municipalities. We performed qualitative interviews with 6 librarians who are working on public libraries. We have applied our result both from the information Jenny Åström got on her study and from the model The four spaces, by Skot-Hansen et al. We are also discussing difficulties that can occur in working with the democratic mandate.