1 |
Contributo allo studio del dialogo all'epoca dell'umanesimo e del Rinascimento /Wyss Morigi, Giovanna. January 1900 (has links)
Diss. phil. I Bern, 1947.
|
2 |
Automatic detection of task-incompleted dialog for spoken dialog system based on dialog act N-gramTakeda, Kazuya, Kitaoka, Norihide, Hara, Sunao 26 September 2010 (has links)
No description available.
|
3 |
Poetik der wehselrede : Dialogszenen in der mittelhochdeutschen Epik um 1200 /Becker, Anja. January 2009 (has links)
Überarb. Diss. Univ. München, 2007. / Register. Literaturverz.
|
4 |
Dialogen och lärandet : en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med dialogen i sin undervisning / Dialog and learning : a study of how teachers working with the dialog in classroomsRingbom, Sanna January 2010 (has links)
This report describes a study of how the teachers in Sweden are working with the dialog in their classrooms. The aim was to find out how the teachers are using the dialog in their teaching. And if they think that the dialog has a meaning for the pupils learning, and how they think the pupils learn. Even the difficulties whit the use of dialog in the classrooms and which in the classroom should speak the most was examined. The methods that I used in this qualitative report were interviews and observations of four teachers in the primary school. The research questions in this report were: Which meaning do the teachers think that dialog affects the pupils learning? How does the teachers work whit dialog in their classrooms? Who is leading the dialog in the classroom? Which are the difficulties when working with dialog in the classrooms? I found out that the teachers view on knowledge belonged together with how they worked with the dialog. The teachers that had a more social constructivism view hade more dialog in their classrooms then the other. But all the teachers thought that pupils will learn more if they are using dialog. The teachers disagreed of how much the teacher should talk in the classroom. Some of the teacher meant that they should have the most of the dialog and some that the pupils should have the most dialog, and the teachers job was to support them in this. Even here had the teachers view on knowledge a part in how they think about who should leading the dialog. But all the teachers were working with dialog in their classrooms, and they used the most ordinary methods either the “dialogic classroom” or the “deliberativa talking”. The difficulties that the teachers brought up were the sound volume, the difficulties of knowing who should speak, and how to distribute the word. Also to get the pupils of talking about the relevant things was brought up
|
5 |
Hinterfragt: Das politische Fernsehinterview als dialogisches HandlungsspielBollow, Jörn January 2007 (has links)
Zugl.: Münster, Univ., Diss., 2006
|
6 |
Samspel i förskolan : Mellan barn och förskollärareKarlsson, Linnea January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare från en förskola i en mellansvensk kommun har för uppfattning om samspel med barn i förskolan. Metoder som har använts är intervjuer och observationer. Tre intervjuer och fyra observationer har genomförts. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har samma synsätt gällande samspel med barnet/barnen. Förskollärarna betonade hur viktig kommunikationen är för samspelet men även att både förskolläraren och barnet är delaktiga i det som görs eller sägs. Det som framkom i intervjuerna syntes vid observationstillfällena, vilket innebär att förskollärna i denna studie arbetar som de berättar i intervjuerna. Slutsatsen av det här arbetet är att förskollärarna är medvetna om vad ett samspel är och vilka faktorer som påverkar samspelet mellan barn och förskollärarna.
|
7 |
Dialogen inom naturvetenskaplig undervisningAndersson, Linda, Hollsten, Linda January 2009 (has links)
<p>Samtalet är en viktig del i all undervisning, men inom de naturvetenskapliga ämnena finns behov av att utforma ett samtalsmönster som ibland skiljer sig från andra ämnen i skolan. Fokus i vår fallstudie ligger i att undersöka olika kommunikationsmönster för att se hur dessa mönster skapas. Hur dessa mönster skapas ger också oss möjlighet att se hur och varför lektioner ser ut som de gör. Genom att följa fyra lärare under vardera varsin lektion har vi upptäckt olika aspekter som påverkar undervisningen. Eftersom vi använt oss av observation, samtalsprotokoll och bandinspelning är detta både en kvantitativ och kvalitativ studie. Sedan har vi sammanställt våra data och plockat ur de delar som är relevanta för att analysera olika kommunikationsmönster. De fyra fallbeskrivningarna är oberoende av varandra, men tillsammans utgör de en mångfald av aspekter att beakta vid vår slutsats. Studier styrker att dialogen är ett viktigt verktyg i skolan. Denna bekräftelse har vi fått genom litteratur samt genom våra egna tolkningar av resultatet. </p>
|
8 |
Dialogen inom naturvetenskaplig undervisningAndersson, Linda, Hollsten, Linda January 2009 (has links)
<p>Samtalet är en viktig del i all undervisning, men inom de naturvetenskapliga ämnena finns behov av att utforma ett samtalsmönster som ibland skiljer sig från andra ämnen i skolan. Fokus i vår fallstudie ligger i att undersöka olika kommunikationsmönster för att se hur dessa mönster skapas. Hur dessa mönster skapas ger också oss möjlighet att se hur och varför lektioner ser ut som de gör. Genom att följa fyra lärare under vardera varsin lektion har vi upptäckt olika aspekter som påverkar undervisningen. Eftersom vi använt oss av observation, samtalsprotokoll och bandinspelning är detta både en kvantitativ och kvalitativ studie. Sedan har vi sammanställt våra data och plockat ur de delar som är relevanta för att analysera olika kommunikationsmönster. De fyra fallbeskrivningarna är oberoende av varandra, men tillsammans utgör de en mångfald av aspekter att beakta vid vår slutsats. Studier styrker att dialogen är ett viktigt verktyg i skolan. Denna bekräftelse har vi fått genom litteratur samt genom våra egna tolkningar av resultatet. </p>
|
9 |
Den ”okunniga” invandraren : Språkproblem för en invandrareYalcin, Hamza January 2007 (has links)
<p>The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. </p><p> On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. </p><p> I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.</p>
|
10 |
Samtalets betydelse : En studie av olika samtal inom de estetiska ämnenaGunnarson, Susanna January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen?</p><p> </p><p>I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet.</p><p> </p><p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor.</p><p> </p><p>Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse. Det enskilda samtalet dominerar i allas undervisning medan gruppsamtalets förekomst varierar mellan lärarna. Det framkommer att många olika faktorer påverkar gruppsamtalet vilket medför vissa svårigheter med det. Reflektion och elevrespons finns med i samtalet men flera elever visar på brister inom dessa områden.</p>
|
Page generated in 0.0575 seconds