<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.

Samtalet är en viktig del i all undervisning, men inom de naturvetenskapliga ämnena finns behov av att utforma ett samtalsmönster som ibland skiljer sig från andra ämnen i skolan. Fokus i vår fallstudie ligger i att undersöka olika kommunikationsmönster för att se hur dessa mönster skapas. Hur dessa mönster skapas ger också oss möjlighet att se hur och varför lektioner ser ut som de gör. Genom att följa fyra lärare under vardera varsin lektion har vi upptäckt olika aspekter som påverkar undervisningen. Eftersom vi använt oss av observation, samtalsprotokoll och bandinspelning är detta både en kvantitativ och kvalitativ studie. Sedan har vi sammanställt våra data och plockat ur de delar som är relevanta för att analysera olika kommunikationsmönster. De fyra fallbeskrivningarna är oberoende av varandra, men tillsammans utgör de en mångfald av aspekter att beakta vid vår slutsats. Studier styrker att dialogen är ett viktigt verktyg i skolan. Denna bekräftelse har vi fått genom litteratur samt genom våra egna tolkningar av resultatet.

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.

Samtalet är en viktig del i all undervisning, men inom de naturvetenskapliga ämnena finns behov av att utforma ett samtalsmönster som ibland skiljer sig från andra ämnen i skolan. Fokus i vår fallstudie ligger i att undersöka olika kommunikationsmönster för att se hur dessa mönster skapas. Hur dessa mönster skapas ger också oss möjlighet att se hur och varför lektioner ser ut som de gör. Genom att följa fyra lärare under vardera varsin lektion har vi upptäckt olika aspekter som påverkar undervisningen. Eftersom vi använt oss av observation, samtalsprotokoll och bandinspelning är detta både en kvantitativ och kvalitativ studie. Sedan har vi sammanställt våra data och plockat ur de delar som är relevanta för att analysera olika kommunikationsmönster. De fyra fallbeskrivningarna är oberoende av varandra, men tillsammans utgör de en mångfald av aspekter att beakta vid vår slutsats. Studier styrker att dialogen är ett viktigt verktyg i skolan. Denna bekräftelse har vi fått genom litteratur samt genom våra egna tolkningar av resultatet.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet av undersökningen visade att det går att nå kunskap genom att föra en dialog i klassrummet. Samtidigt hävdade flera av respondenterna att dialog passar främst för att lära sig att hantera komplexa frågor, generera förståelse och nå kunskap. Ett annat viktigt resultat som undervisningen visar är att dialogen underlättar och skapar delaktighet i klassrummet. Nackdelarna med att använda sig av dialog i klassrummet är främst att de icke verbala eleverna inte har möjlighet att komma till sin rätt. Dessutom visar undersökningen på att en alltför stor delaktighet kan skapas och då tenderar dialogen bli ett svårmanövrerat, tidsödande och klumpigt sätt att nå kunskap på. Slutsatserna av undersökningen var att dialogen används av de undersökta lärarna i olika utsträckning. Vissa av respondenterna menade att en ständig dialog var närvarade medan andra menade att det skedde vid speciellt utvalda tillfällen under lektionen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen?   I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet.   Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor.   Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse. Det enskilda samtalet dominerar i allas undervisning medan gruppsamtalets förekomst varierar mellan lärarna. Det framkommer att många olika faktorer påverkar gruppsamtalet vilket medför vissa svårigheter med det. Reflektion och elevrespons finns med i samtalet men flera elever visar på brister inom dessa områden.

ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad. Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling. En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap. Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.” Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt. Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog

<p>ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad.</p><p>Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling.</p><p>En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap.</p><p>Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.”</p><p>Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt.</p><p>Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog</p>

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2009