I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen. Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram. Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området. Resultaten visar att dialog och samspel mellan lärare och förälder kan uppnås på olika sätt i utvecklingssamtalet. Hur det blir möjligt beror på vilka personerna är och hur de vill bli bemötta. Enligt vår tolkning är det dialogiska samspelet beroende av att läraren på åtskilliga vis bjuder in föräldern i samtalet. Vissa lärare hade innan samtalet förberett föräldern på det som skulle behandlas under samtalet. Väl under utvecklingssamtalet fokuserade läraren på att samtalet skulle grunda sig i båda parternas egna erfarenheter. Det dialogiska samspelet verkade också gynnas genom att läraren inte värderade eller kritiserade ett barn eller dess beteende. En situation eller eventuell problematik beskrevs istället exempelvis med konkreta exempel. Av betydelse för syftet anses också vara hur positivt laddat samtalet i sig var, samt den inspiration som läraren förmedlade. Genomgående mellan de resultat som uppkom i undersökningen är att läraren gav föräldern en chans till delaktighet. På olika vis signalerades att föräldern utgjorde en viktig del i förskolans arbete med barnet. / The main purpose of this investigation was to find out what in the parent-teacher conference (PTC) can lead to dialogue based interaction between teachers and parents in preschool. We concluded that observation was the best method to answer this question. Ten PTCs conducted at four different preschools were observed. The purpose was not to make any general assessments or to compare results. Instead, a discussion has been carried out concerning the results, which have been compared with previous research in the area. The results show that dialogue and interaction between teachers and parents can be achieved in different ways during the PTC. How it is made possible depends on who the individuals are and how they want to be treated and so on. According to our interpretation the dialogue-based interaction is dependent on the teacher inviting the parent into the conversation in numerous ways. Some teachers had before the conference prepared the parent of what would be discussed during the talk. During the actual talk other teachers focused on the talk being founded on the experiences of both parties. The dialogue based interaction also seemed benefitted by the teacher not valuing or criticizing a child or its behaviour. A situation or possible problem was instead described using actual examples. It is also important for the purpose how positively charged the actual conversation was, as well as the inspiration the teacher managed to display. A common trait between the results that came from the investigation is that the teacher gave the parents a chance to participate. In different ways it was signalled that the parent was a key factor in the preschool’s labour with the child.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.

Jag har gjort ett läromedel för årskurs 1-3 som kan användas i undervisningen om livsfrågor. Syftet med läromedlet är att olika livsfrågor ska kunna bearbetas på ett konkret och elevnära sätt som väcker intresse för ämnet. Läromedlet ska stimulera elever och lärare till dialog där olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förståelse för oliktänkande. Till läromedlet har jag skrivit en lärarhandledning som riktar sig till lärare som stöd i undervisningen. Lärarhandledningen beskriver läromedlet ingående och ger förslag på hur läraren kan arbeta med materialet. Genomförandeprocessen har förutom planering och skapande av mitt läromedel bestått av att läsa tidigare forskning om ämnet, göra en omvärldsanalys, genomföra användarorienterade intervjuer med lärare och barn samt skrivande av rapporten. Läromedlet har även testats och utvärderats i en klass

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet? Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till. Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer. Det saknas studier som harjust denna specifika utgångspunkt, varpå ett av syftena blir att breddakunskapen inom området. Metod: Kvalitativa intervjuer med kommunikatörer, innehållsanalyser avkommunikationsplaner och kvantitativa innehållsanalyser av myndigheternasinläggsflöde på Facebook och Twitter. Slutsats: Myndigheterna använder sig av fyra olika kommunikationsstrategier ikommunikationen via sociala medier. De har en önskan om att föra dialogmed sina följare men har i stort inte utvecklat några tydliga strategier för hurdetta bör gå till. De organisatoriska förutsättningar som myndigheterna haratt förhålla sig till har lett till svårigheter för hur man agerar i de socialamedierna.

Sammanfattning Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett. För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna. När det gäller att skapa intresse anser vi att lärarna gör det genom kreativitet såsom sång, att ställa öppna frågor samt visar sig intresserade av eleverna. Lärarna skapar en förståelse hos eleverna genom att de förklarar olika begrepp på olika sätt och utifrån olika kunskapsnivåer. Lärarna har också stor trovärdighet (ethos), de är trygga, lugna och har en gedigen yrkesbakgrund och erfarenhet. Den bekräftelse som lärarna kan få på att eleverna förstått deras budskap kan vara att eleverna till exempel förstår olika övningsmoment som berör det budskap som läraren vill föra fram. Det verkar som att eleverna, under våra observationer, har förstått. Det bekräftas på så sätt att de är aktiva, dels genom att besvara och ställa frågor samt uppmärksamt arbetar med övningar under lektionen. Sammanfattningsvis handlar retorik i undervisningssammanhang om att det är av vikt att läraren har en förmåga att skapa en känsla av trygghet och tillit i kommunikationen. Detta eftersom det är grunden för att i nästa steg kunna lära sig något. Retoriska grundbegrepp såsom ethos (trovärdighet hos den som talar), logos (ett ämne som känns meningsfullt) och pathos (att de som lyssnar känner sig berörda och bekräftade) finns alltid med i muntliga relationer. Ju mer ethos, pathos och logos samspelar desto större är chansen att det skapas känslor som medför att undervisningen förbättras. Vi anser harmonin mellan ethos och pathos är god då lärarna har stor trovärdighet och är bra på att se sina elever. Det som skulle kunna förbättras är logos, förslagsvis genom att lärarna kunde vara mer tydliga i vad som är lektionens syfte och varför ämnet är viktigt för eleverna. På så sätt är det också enklare för läraren att få en bekräftelse på att eleverna har förstått det som var avsett att förstås. Eftersom retorik innefattar så oändligt mycket anser vi att det måste vara av största vikt att läraren reflekterar över sin retoriska framställning. Hur kommunikationen ser ut i klassrummet skulle kunna vara avgörande för elevers lärande. Dialogens roll i klassrummet är något som är centralt för inlärning anser Paulo Freire men vid våra observationer har vi oftast saknat dialogen på det vis som Freire anser vara adekvat, det vill säga att utgå från elevers erfarenheter och att lära sig utifrån dem. Till största delen handlar våra observationer i klassrummet mer om lärarens uttryck. Detta skulle kunna ha att göra med att det är erfarna lärare som har lärt sig att kommunicera med sina elever på detta sätt genom åren de arbetat. I sådana fall gäller det att uppmana sig själv som lärare till dialoger med eleverna och inte falla in i rutiner, varje undervisningstillfälle kan ge möjlighet till nya dialoger och kräver nya sätt att kommunicera. Hela klassrumssituationen handlar om retorik och vi ser dess möjligheter att utforska ytterligare då vi tror att det skulle kunna gynna både elever och lärare i slutändan.           Nyckelord: Retorik, pedagogisk retorik, samtal, dialog, undervisning.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier. Dessa granskades och analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställning. Resultat: Fyra teman för att förmedla trygghet och tillit blev Omvårdnadsrelation, Värdighet, Holistiskt synsätt och Kompetens. Den perioperativa dialogen gör omvårdnaden synlig och skapar ett meningsfullt sammanhang för patienten, som därigenom känner sig sedd och deltagande i situationen. Denna interaktion bidrar till att patienten känner sig trygg nog att överlämna sig i anestesisjuksköterskans händer. Slutsats: Resultatets fyra teman är alla betydelsefulla och sker integrerat med varandra i mötet med patienten. Tillsammans kan dessa teman ses som anestesisjuksköterskans nyckel till att skapa en förtroendefull omvårdnadsrelation som ger patienten trygghet och tillit.

University, Diss., 2004--Jena.

Submitted by Nicole Mioni Serni (nicole_brass2@yahoo.com.br) on 2018-07-23T07:09:46Z No. of bitstreams: 1 TESE NICOLE MIONI SERNI REPOSITORIO.pdf: 9324793 bytes, checksum: 7fefedf31a53de7b42feb2917f036903 (MD5) / Rejected by Aline Aparecida Matias null (alinematias@fclar.unesp.br), reason: Solicitamos que realize correções na submissão seguindo as orientações abaixo: 1) Ficha catalográfica: o nome deve aparecer completo, Nicole Mioni Serni, em que todos os lugares que forem necessários. 2) Folha de Aprovação: item obrigatório que deve aparecer depois da ficha catalográfica. Consultar modelo na página da Biblioteca: http://fclar.unesp.br/#!/biblioteca/normas-da-abnt/normalizacao/ (Defesa - Pré-textuais). ATENÇÃO: excluir a expressão "Folha de Aprovação : Doutorado" que aparece marcada em azul no canto superior esquerdo da página. 3) Numeração das páginas: as páginas pré-textuais devem ser contadas, com exceção da capa e ficha catalográfica, porém a numeração deve aparecer somente a partir da primeira página textual, a Introdução. Sendo assim sua Introdução começa na página 12. 4) Sumário: após renumerar o trabalho será preciso refazer o sumário para que ele reflita fielmente o trabalho. 5) Imagem de fundo: será necessário retirar a imagem de fundo do trabalho inteiro. A norma da ABNT prevê que o trabalho deve ser escrito em papel branco ou reciclado, formato A4, digitado na cor preta - com exceção das ilustrações. O intuito é manter a clareza do texto e facilitar sua leitura. Agradecemos a compreensão. on 2018-07-23T18:09:52Z (GMT) / Submitted by Nicole Mioni Serni (nicole_brass2@yahoo.com.br) on 2018-07-23T23:16:05Z No. of bitstreams: 1 TESE NICOLE MIONI SERNI REPOSITORIO UNESP.pdf: 8960741 bytes, checksum: 5341e09891751e7b7e83078e2f98d49e (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Aparecida Matias null (alinematias@fclar.unesp.br) on 2018-07-24T11:52:34Z (GMT) No. of bitstreams: 1 serni_nm_dr_arafcl.pdf: 8960741 bytes, checksum: 5341e09891751e7b7e83078e2f98d49e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-07-24T11:52:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 serni_nm_dr_arafcl.pdf: 8960741 bytes, checksum: 5341e09891751e7b7e83078e2f98d49e (MD5) Previous issue date: 2018-05-30 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Esta pesquisa se propôs a analisar o filme musical Les Misérables (2012), de Tom Hooper, sob a ótica dos estudos do Círculo Bakhtin, Medviédev, Volochinov, tendo como objetivo refletir, por meio de uma análise dialógica, acerca da constituição da arquitetônica do filme musical como gênero discursivo, em sua forma, conteúdo, estilo, produção e circulação, conforme as ideias do Círculo. A partir de Les Misérables este trabalho buscou investigar a especificidade do gênero filme musical assim como analisar os diálogos entre o filme escolhido e outras obras musicais produzidas no cinema norte-americano. A canção, aqui também considerada como um gênero, é elemento constitutivo do filme escolhido e sua presença é de extrema importância na formação do musical, configurando-o como intergenérico. O filme musical norte-americano é marcado por elementos de canto e dança que se consolidam especialmente na era de ouro (anos 50 e 60). Les Miserables apresenta características diferentes de outros filmes musicais, como, por exemplo, a temática (a partir da obra de Victor Hugo), a fala cantada constante (e não apenas canto em momentos performáticos), e a ausência de dança (ainda que as movimentações sejam ritmadas). Estas especificidades do gênero discursivo filme musical foram discutidas ao longo desta pesquisa a partir da trajetória do filme musical, sendo possível, deste modo, analisar como a obra cinematográfica em questão dialoga com outras produções, de diferentes períodos; assim como as relações estabelecidas entre o filme e o teatro musical da Broadway. / This research aims to analyze the musical film Les Misérables (2012), by Tom Hooper, within the perspective of the Circle Bakhtin, Medviédev, Volochinov studies, having as objective to reflect, by a dialogic analysis, about the constitution of the architectonic of the musical film, as a discursive genre in its form, content, style, production and circulation, based on the ideas of the Circle. With the study of Les Misérables this work focuses on the investigation of the specificity of the musical film genre as much as analyze the dialogs between the musical film, and other musicals produced in the North American cinema. The song, here as well considered as a genre, is an element that constitutes de movie chosen and its presence is of extreme importance in the formulation of the musical, which is built with intergenres. The North American musical film is marked by elements of singing and dancing that are consolidated in the golden era (the 50’s and 60’s). Les Misérables presents characteristics which are different from other musical films, such as, for example, the thematic (based on the novel by Victor Hugo), the constant singing (and not just singing in performatic contexts), and the absence of dance (even though every move is punctuated). These specificities of the musical film as a discursive genre were discussed along this research from the trajectory of the musical film, making it possible to analyze how the cinematographic work in focus dialogs with other productions, from different periods; such as the relations stablished between the movie and Broadway musical theatre. / 140124/2015-2