Dataskyddsförordningen trädde i kraft år 2018 och har medfört ett starkare och bredare skydd för fysiska personers personuppgifter. Syftet med denna uppsats är att utreda hur tjänsteleverantörers ansvar påverkas av dataskyddsförordningen. Tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster definieras som tillhandahållare av tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av en tjänstemottagare. Exempel på tjänsteleverantörer är internetåtkomstleverantörer eller tillhandahållare av onlineplattformar såsom t.ex. Facebook, YouTube eller Airbnb. Även om tjänsteleverantörer vidtar olika typer av åtgärder för att kunna tillhandahålla sina tjänster har de alla gemensamt att de behandlar personuppgifter, om än i olika omfattning, vilket innebär att de faller inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Tjänsteleverantörer som enbart tillhandahåller de ”bakomliggande” tjänsterna, såsom internetåtkomst, behandlar personuppgifter i begränsad omfattning och har därför ett begränsat ansvar för personuppgifter som de överför och tillfälligt lagrar. Tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar kan dock ha dubbla roller med anledning av att olika typer av onlinetjänster erbjuds inom ramen för samma plattform. Dessa tjänsteleverantörer kan därför behandla personuppgifter för flera olika ändamål och med olika medel vilket medför att deras ansvar för personuppgifterna är mer omfattande än de förstnämnda tjänsteleverantörerna. Alla typer av tjänsteleverantörer måste dock åtminstone vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som förekommer i deras tjänster. Vid tillhandahållande av onlineplattformar kan även externa organisationer behandla personuppgifter genom onlinetjänster på plattformar. Personuppgiftsansvaret, dvs. ansvaret att säkerställa att behandlingen av personuppgifterna följer dataskyddsförordningen, kan i sådana fall vara gemensamt. Den eller de som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter är enligt huvudregeln personuppgiftsansvarig. En aktör som enbart har möjlighet att initiera eller avsluta en behandling samt har ett ekonomiskt intresse i att behandlingen utförs anses dock också ha sådant inflytande att den kan bli gemensamt personuppgiftsansvarig med den aktör som har beslutat om det specifika ändamålet och medlen. Sammanfattningsvis kan tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar bli gemensamt personuppgiftsansvariga med externa aktörer som behandlar personuppgifter på deras plattformar, dock enbart i den utsträckning som de är delaktiga. Vidare har tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster under vissa förutsättningar en möjlighet att åtnjuta ansvarsfrihet avseende den information som användare publicerar eller skickar via deras tjänster enligt bestämmelser i e-handelsdirektivet. Till följd av att e-handelsdirektivet föreskriver att det inte ska tillämpas på frågor som omfattas av dataskyddsförordningen och dataskyddsförordningen hänvisar tillbaka och anger att förordningen inte ska påverka tillämpningen av ansvarsfrihetsgrunderna i e-handelsdirektivet har oklarhet förelegat avseende förhållandet mellan regelverken. Efter analys av såväl förarbeten till dataskyddsförordningen som doktrin och praktiska exempel tycks förhållandet föreligga så att de två regelverken kan tillämpas parallellt utan att begränsa varandra. Sammanfattningsvis är tjänsteleverantörer personuppgiftsansvariga för de uppgifter som förekommer i deras tjänster i den utsträckning de bestämmer ändamålen med och medlen för den behandling de utför. Personuppgiftsansvaret för med sig olika omfattande skyldigheter beroende på hur omfattande behandlingen är. Tjänsteleverantörers personuppgiftsansvar påverkar dock inte deras möjligheter att åtnjuta ansvarsfrihet i förhållande till eventuellt olagligt innehåll som användare publicerar eller skickar inom ramen för deras tjänster.

Konkurrensen mellan företag blir allt hårdare i dagens samhälle och därav är det är viktigt för företag att utveckla konkurrenskraftiga varumärken med en tydlig inriktning. En strategi för att differentiera sitt varumärke är att utveckla en passande varumärkespersonlighet, vilket definierats är en uppsättning mänskliga egenskaper som förknippas med varumärket. Denna studie använder Aakers (1997) välkända ramverk som utgår från att varumärken huvudsakligen kan besitta en av dessa fem varumärkespersonligheter: uppriktig, spännande, kompetent, sofistikerad eller robust. Denna studie är inriktad på visuella symbolers färg och form, dessa faktorer har valts ut eftersom de har stark inverkan på hur varumärkespersonligheten uppfattas. För att till viss del kunna fylla ett forskningsgap är studien riktad till företag som tillhandahåller credence-tjänster, där konsumenter inte kan bedöma produktens kvalité vare sig innan eller efter köpet utan en större kostnad. Studien kan tillföra specificerad teoretisk kunskap inom de aktuella ämnena samt praktiskt bidra med information till marknadsföringsavdelningar genom ökad förståelse för konsumenters preferenser och uppfattningar av loggors färg och form samt varumärkespersonligheter. Studiens syfte är således att skapa förståelse för hur konsumenter uppfattar varumärkespersonligheter inom credence-tjänster beroende på den visuella loggans färg och form, arbetet avgränsas till reparationstjänster. Detta arbete följer ett positivistiskt paradigm med en kvantitativ datainsamlingsmetod och tillämpar ett deduktivt angreppssätt med induktiva inslag. För att besvara forskningsfrågan har ett antal hypoteser framtagits som testas genom en experimentell enkätundersökning. I enkäten fick respondenter illustrerat loggor med neutral design i färgerna röd, gul, blå, lila och grön samt fick välja mellan olika egenskaper från de fem varumärkespersonligheterna som de ansåg passa bäst ihop med varje logga. Respondenternas uppfattning av loggorna testades först utan ett produktsammanhang och därefter i ett credence-sammanhang, där respondenterna fick ett angivet reparationsscenario och välja mellan loggor i de nämnda färgerna samt i kantig och rund form. Studiens hypoteser har testats statistiskt med hjälp av logistisk regression, chi2-test och bivariate probit regression. Resultatet från testerna presenteras för varje enskild hypotes för att kunna dra generella slutsatser om respondenternas uppfattning. Studiens resultat visar att loggans färg har betydelse för uppfattad varumärkespersonlighet. Respondenternas uppfattning av loggorna i ett credence-kontext antyder att de generellt ansåg att blå logga är associerad med kompetent personlighet, grön logga med uppriktig personlighet och röd logga med spännande personlighet. De lila och gula loggorna valdes av väldigt få respondenter som mest lämpliga till reparationsscenariot och därför utfördes ingen utförlig undersökning av dessa färger. Detta resultat från ett credence-kontext skiljde sig en del från resultatet då loggorna inte presenterades i ett produktsammanhang, resultaten var olika för bland annat röd färg. Denna studie har inte kunnat bevisa att det finns ett samband med hjälp av chi2-test mellan någon av de utvalda färgerna och kantig eller rund form. Kantiga loggor associeras dock till robust personlighet och rund form till uppriktig personlighet. Gröna och röda loggor anses av en del personer vara passande till reparationstjänster. Tidigare studier har visat att röd är en svårplacerad färg och kan variera beroende på sammanhanget, denna studie bekräftar detta. Grön färg kan associeras med moral och ärlighet, det är förståeligt att respondenter eftersöker dessa egenskaper i ett credence-sammanhang. Studiens slutsats är att kompetent personlighet är att föredra för företag med credence-attribut, då stor del av respondenterna ansåg att blå färg var mest lämplig och att den var associerad till kompetens.

I takt med att artificiell intelligens (AI) blir allt mer närvarande i nyhetsindustrin ökar intresset för att forska i hur journalisters syner förhåller sig till den digitala utveckling som AI-drivna tjänster medför. På vilket sätt journalister ställer sig till AI-drivna tjänster är komplext. Studien samlade empiri genom ett top-down tillvägagångssätt för att identifiera tre teman utifrån vetenskaplig relaterad litteratur. Sedan genomfördes semistrukturerade intervjuer för att samla in ny kunskap på ämnet som sedan sammanställdes i en tematisk analys. Studiens slutsats har resulterat i tio punkter indelade i tre teman som var Inkludering, Påverkan och Ansvar. Temat Inkludering innehåller journalisters syn på Inkludering av AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin. Temat Påverkan innehåller journalisters syn på Påverkan mellan AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin och journalister. Temat Ansvar beskriver journalisters syn på Ansvar och samarbete med AI-drivna tjänster inom nyhetsindustrin. / As artificial intelligence (AI) becomes increasingly prevalent in the news industry, there is an increasing interest in researching how journalists' views relate to the digital development which AI-driven services bring. The way journalists perceive AI-driven services is complex. The study gathered empirical data through a top-down approach to identify three themes based on scientific related literature. Semi-structured interviews were then conducted to collect new knowledge on the topic which was subsequently compiled into a thematic analysis. The study's conclusion has resulted in ten points divided into three themes which were Inclusion, Impact and Responsibility. The Inclusion theme contains journalists' views on the Inclusion of AI-driven services in the news industry. The Impact theme contains journalists' views on the Impact between AI-driven services in the news industry and journalists. The theme Responsibility describes journalists' views on Responsibility and collaboration with AI-driven services in the news industry.

I Sverige gjordes, under 2020, inköp som omfattas av upphandlingslagstiftning för knappt en femtedel av totala nationala BNP. Ett specifikt förfarande kopplat till offentliga inköp har kommit att kallas ”mellanhänder i offentlig upphandling”. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten har i en gemensam rapport bedömt lämpligheten och lagligheten för den företeelsen på en generell nivå.                        Denna uppsats utreder ett mer specifikt område av mellanhänder, nämligen användandet av mellanhänder i offentlig upphandling för inköp av immateriella tjänster. Detta görs genom att besvara frågeställningen; är mellanhänder ett, ur ett allmänintresse, ett lämpligt sätt att upphandla immateriella tjänster?                       Uppsatsens material spänner från en upphandlingslagstiftning som enbart har några år på nacken till handelsbalkens sysslomannaregler som funnits i någon form i hundratals år. Detta leder till att vissa begrepp i sig väldefinierade och vissa har behövt en mer ingående definition.                        Undersökningen påvisar bland annat, en bristande offentlighet, möjlighet för mellanhanden att avtala i princip vad som helst med underleverantörerna och att mellanhandens affärsmodeller ofta driver tveksamma beteenden. Med detta som grund dras slutsatsen att mellanhandslösningar inte är ett lämpligt sätt att offentligt upphandla immateriella tjänster ur ett allmännyttigt perspektiv.

Forskningsproblemet som undersöks i detta fördjupningsarbete är hur sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiatrin i Region Värmland upplever det att patienter kan läsa sin journal digitaltpå 1177, vilka för- och nackdelar det för med sig. Syftet är att analysera sjuksköterskornasförståelse, vilja och kunnande till att implementera journalen på nätet. Den övergripandefrågeställningen är: Hur påverkar sjuksköterskor inom psykiatrin implementeringen av attpatienter kan läsa sin journal digitalt? De två följdfrågorna är: Kan sjuksköterskornasmedvetenhet om att patienten kan läsa sin journal göra att de formulerar sig annorlunda,utesluter eller ger utförligare information än tidigare då fän-e patienter läste sin journal? samtHur tänker sjuksköterskorna om journalföring med tanke på vetskapen om att patienter, och intesom tidigare bara vårdpersonal, kan se sin journal digitalt?I studien används metoderna enkät och kvalitativ textanalys. Fyra sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiat:rin i Region Värmland har svarat på enkätfrågorna. Textanalys har gjorts påsjuksköterskornas svar.Slutsatserna visar att sjuksköterskorna ser patientens tillgång till att läsa sin journal både som ettsätt till ökad delaktighet och förståelse och som en risk för missförstånd och oro.Huvudsakligen har sjuksköterskorna en positiv inställning till att patienterna kan läsa sinajournaler digitalt och de aspekter där sjuksköterskorna kan sägas hindra implementeringenhandlar om ambitionen att göra det bästa för patienten; undvika oro till exempel.Helhetsbedömningen är att sjuksköterskorna påverkat implementeringen med hänsyn tillbeslutet om införande av patientjournaler digitalt, hänsyn till patienten och anpassar efter sinayrkesvärderingar.

The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution. Sexual intercourse is not a common occurrence. Role-playing games involving domination and submission, physical pain, humiliation and fantasies are instead central elements. Due to the security risks submissive services have been assumed not to exist in prostitution. In this study, however, two of the informants present themselves as submissive. Nothing in the empirical material suggests a greater security risk for escorts providing BDSM-services than other sexsellers. Instead, the escorts themselves characterize the phenomenon by straightforwardness, upright communication, and pre-agreed rules of the interaction.

I takt med informations- och kommunikationsteknikens utveckling ökar möjligheten att digitalisera offentlig sektor. Övergången till en e-förvaltning har gjort att sättet kommunen och medborgarna kommunicerar på har förändrats genom att kommunen tillhandahåller fler digitala tjänster. Denna studie undersöker hur en landsbygdskommun kan öka medborgarnas digitala delaktighet. Baserat på en fallstudie på Sotenäs kommun intervjuades nio tjänstemän. Syftet var att få en inblick i kommunens relation till medborgarna i samband med användningen av digitala tjänster. För att kunna jämföra hur andra kommuner arbetar med digitaliseringen intervjuades även tjänstemän på Ale och Lomma kommun. Resultatet visade att Lomma och Ale kommun hade olika förutsättningar och metoder för arbetet med den digitala utvecklingen. Tillsammans med resultatet från intervjuerna på Sotenäs kommun identifierades ett antal faktorer som Sotenäs kommun bör beakta i sitt fortsatta arbete med att öka den digitala delaktigheten. Faktorerna var organisationsstruktur, metod, integration, utbildning, transparens, digital agenda och kommunens hemsida. / The accelerating development of information and communication technology has made it possible to digitize the public sector. The transition to an e-government has contributed to a change in the way the municipality and citizens communicate because of more digital services. This study investigates how a rural municipality can increase digital participation. Based on a case study in the municipality of Sotenäs, nine civil servants were interviewed. The purpose was to gain insight into the municipality's relation to citizens in connection with the use of digital services. In order to compare how other municipalities digitize their organization, civil servants at the municipality of Ale and Lomma were also interviewed. The result showed that Lomma and Ale had different requisites and methods when working with digital development. Together with the result from the interviews at the municipality of Sotenäs, a number of factors were identified that the municipality can take into account in its continued efforts to increase digital participation. The factors were organizational structure, methodology, integration, education, transparency, digital agenda and the municipality's website.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet. I den svenska lagstiftningen och dess förarbeten har man fokuserat främst på den kvinnliga prostituerade. Man har belyst hennes roll som den svagare parten och därigenom poängterat hennes behov av att skyddas. Detta är den främsta anledningen till att man valt att inte straffbelägga säljandet av sexuella tjänster. I motiveringen till att straffbelägga köparen av sexuella tjänster poängteras även efterfrågans betydelse för förekomsten av prostitution. Man kan dock ställa sig frågande till vilka effekter den svenska lagen faktiskt får och hur den inverkar på prostitutionen. Har prostitutionen, genom lagen, minskat eller har den enbart förflyttat sig längre bak i kulisserna? Har kopplarna fått en mer betydelsefull roll och hur påverkas de prostituerades ställning av lagen? I lagen vill man värna om de prostituerade kvinnorna och behandla dem som skyddsobjekt. Är detta ett bevis för ökad jämställdhet eller undergräver man de prostituerades egen ställning genom att behandla dem som den svagare parten? Vidare kan man fråga sig om de positiva effekterna av lagen trots allt överväger i förhållande till de negativa effekterna. Det finns inget enkelt svar eller något helt rätt svar att presentera. Det viktiga torde vara att man ser på frågan med öppna ögon och ur flera olika perspektiv för att fatta så bra beslut så möjligt gällande såväl lagstiftningens utformning som nödvändiga åtgärder och insatser.

Varför används inte en gemensam digital plattform som sammanställer tillgängliga e-tjänster bland kommuner? Vilka hinder finns det för att en sådan plattform utvecklas? Är det någon efterfrågan? Genom att undersöka frågorna nämnda ovan klarläggs bristen av stöd idag via webben då det skulle underlätta för medborgarna. Det existerar liknande koncept som det spekuleras om, dock inom andra användningsområden och oftast med en fokuserad riktning. Ta skatteverket, vården och centrala studienämnden som exempel, de har allihop ett stort utbud av e-tjänster. Genom att samla en mängd e-tjänster på en gemensam e-förvaltning uppstår en del svårigheter t.ex. den digitala klyftan. Först undersöker vi efterfrågan av plattform som sedan visualiseras med hjälp av en prototyp och personas. Som komplement till detta intervjuaprojektledningen på Malmö stad som är ansvarig för e-utvecklingen. Undersökningarna visar klara tecken på att det finns ett stort intresse bland medborgarna angående en plattform för e-tjänster. / Why is there no kind of platform that compiles the available e-services in municipalities? What are the obstacles to the development of this platform? Is there a demand? By examining these issues, we highlight the lack of digital services on the web since it would make every day easier for the citizens. It already exists a few similar concepts, mostly with another focus. Take the Tax Agency, health care, and CSN as example, they all provide a vast amount of e-services. By gathering these e-services on a e-government, several difficulties arises i.e the digital divide. A survey was put together to examine if there was any requests for this digital platform. To illustrate how the digital platform could look, we developed a prototype along with three personas to visualize the concept. As a complement we interviewed a project manager in e-development. He was interviewed mainly because of his expertise on the subject. The surveys shows clearly that there is a demand among the citizens regarding a platform containing e-services.

Background: Manufacturing companies have started to adapt to the rising popularity of servitization and have begun to offer digital services that they produce. However, there is limited research on various pricing models and factors affecting willingness to pay for digital services provided by manufacturing companies. Objective: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the factors affecting willingness to pay for digital services from manufacturing companies. At the same time, this study aims to contribute to and build upon previous research on willingness to pay for digital services by providing empirical results on consumer behavior. Methods: The study uses a quantitative research design based on a conjoint analysis to investigate the numerous factors affecting willingness to pay. The sample consists of data collected through survey questionnaires aimed at existing and potential customers of Roxtec International AB's digital Business to Business (B2B) service. Data analysis is conducted using statistical methods to draw conclusions about the most influential factors. Results: The results show that factors such as the seller's reputation have a significant and greatest impact on decision-making while other factors like price and cost savings are considered less important, although they also matter. Conclusions: The conclusion is that the reputation of the seller has the greatest impact on the willingness to pay. This insight is particularly relevant for industrial companies striving to be competitive in the rapidly growing market for digital services. / Bakgrund: Tillverkningsföretag har under de senaste åren allt mer börjat anpassa sig till den stigande populariteten av tjänstefiering och har börjat erbjuda digitala tjänster som de själva producerar. Eftersom det är en förändring som pågår i marknaden så finns det begränsat med forskning kring olika prissättningsmodeller och faktorer som påverkar betalningsviljan inom branschen. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar när en kund inom Business to Business (B2B) ska köpa digitala tjänster av tillverkningsföretag. Samtidigt syftar denna studie till att bidra och bygga vidare på den tidigare forskningen om betalningsvilja för digitala tjänster genom att tillhandahålla empiriska resultat om kundbeteende. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsdesign baserat på en konjointanalys för att undersöka de olika faktorerna som påverkar betalningsviljan. Urvalet består av data insamlad genom enkätundersökningar riktade till befintliga och potentiella kunder till Roxtec International ABs digitala tjänst inom B2B. Dataanalysen genomförs med hjälp av statistiska metoder för att dra slutsatser om de mest inflytelserika faktorerna. Resultat: Resultaten visar att faktorer som rykte hos försäljaren har en signifikant och störst inverkan på beslutsfattandet medan andra faktorer som pris och kostnadsbesparingar anses vara mindre viktiga även om de också har betydelse. Slutsatser: Slutsatsen är att ryktet hos försäljaren har störst inverkan på betalningsviljan. Detta är särskilt relevant för industriföretag som strävar efter att vara konkurrenskraftiga på den snabbt växande marknaden för digitala tjänster.