På senare år har det diskuterats mer och mer huruvida bestämmelsen om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL behöver utvidgas för att även kunna vara tillämpbar på digitala tjänster. I nuläget krävs det en sorts fysisk närvaro i landet för att ett fast driftställe skall uppstå vilket gör att t.ex. försäljning av varor över internet till ett land inte blir beskattat i det land som köparen befinner sig i. I och med den ökade framfarten av den digitala ekonomin har både EU-kommissionen och OECD tagit fram varsitt förslag, som har en del gemensamma drag, med bestämmelser om hur beskattningen av digitala tjänster skall ske. Med anledning av en ökad digitalisering uppstår det också nya sätt att generera intäkter, speciellt vad gäller det värde som användarna skapar vid användandet av digitala tjänster. Som ett resultat av detta har EU-kommissionen ansett att det föreligger en obalans mellan vart värdet är skapat och vart skatterna betalas. Till att börja med syftar förslaget till att förändra bolagsbeskattningen för företag inom EU. Detta innebär att de vinster som uppstår i ett medlemsland där företaget har en betydande digital närvaro i också skall beskattas i det landet. Vidare syftar förslaget till att klargöra uppdelningen av beskattningen av de vinster som genereras genom en digital verksamhet. Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Förslaget utgår ifrån två pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra innebär att en slags minimibeskattning skall tas ut på vissa koncerner. Vad gäller OECD:s förslag om beskattning av digitala tjänster kommer det troligtvis att bli förverkligat och införlivas i modellavtalet under 2021. Vid ett införande av förslaget kommer det att ske en förändring av de nuvarande nationella bestämmelserna om fast driftställe samt den reglering som återfinns i artikel 5 i OECD:s modellavtal så att även en betydande digital närvaro kan omfattas av begreppet.

Sammanfattning Denna studie syftade till att skapa en ökad kunskap om konsumenters attityder och intentioner till användandet av gratistjänster. Eftersom tidigare studier inte tagit hänsyn till skillnaden mellan betaltjänster och gratistjänster så är detta ett relativt outforskat ämne. Inom marknadsföring används ofta teorin om planerat beteende för att kartlägga och kategorisera attityder som konsumenter har till olika beteenden. Genom en ökad förståelse om konsumenters attityder mot gratistjänster så skapas också en ökad förståelse över varför vissa konsumenter formar intentioner till användandet av gratistjänsten. För att besvara forskarfrågorna i studien har en fallstudie om gratistjänsten; ”Lavinprognoser” utförts. ”Lavinprognoser” är en statligt finansierad tjänst som erbjuder prognoser av snöstabilitet och lavinrisk som är användbart för individer som vistas i fjällmiljö. Datainsamling skedde genom intervjuer hos arbetande och turistande vid Riksgränsens skidanläggning där konsumenternas attityder till användandet av tjänsten ”Lavinprognoser” efterfrågades. Resultat i empirin visade att olika individer formar olika attityder om Lavinprognoser och användandet av tjänsten. Varpå olika erfarenhet som skidåkare, vad de upplevt som skidåkare samt var de åkt skidor spelade stor roll i individers egna formande av attityder. Vidare kunde umgängeskretsen påverka både positivt och negativt vilket ofta var avgörande för användandet av tjänsten. Respondenternas attityder i denna studie varierade ganska mycket, vilket indikerar att mer omfattande studier behövs och att det kan vara svårt att göra generaliseringar mellan olika gratistjänster. Således är slutsatsen i studien att separata fallstudier bör göras för olika gratistjänster. Det är därför inte möjligt att dra generella slutsatser över konsumenters attityder och intentioner till alla gratistjänster. Rekommenderat är istället att respektive fall/gratistjänst bör hitta sina konsumenters attityder och intentioner till användandet av respektive gratistjänst för att kunna forma en effektiv marknadsföringsstrategi.

Världen har en åldrande befolkning vilket innebär att kroniskt sjuka patienter i framtiden kommer attöka. Detta ställer krav på sjukvården att snabba på utvecklingsarbetet med digitala tjänster för att kunnastötta patienternas känsla av egenmakt, att de har kontroll och makt i sin vårdprocess. I detta arbete varsyftet att undersöka vilka strategier från IKT4PEM kan stötta egenskaper för egenmakt hos kronisktsjuka patienter. I denna studie har metoden som används varit fallstudie och genom intervjuer med fempatienter har empiri samlats in. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teori och ramverketinformations- och kommunikationsteknologi för egenmakt hos patienter (IKT4PEM) som används närdet ska designas digitala tjänster för att stötta egenmakt hos patienter. Från IKT4PEM var egenskaperoch strategier det centrala som analysen genomfördes utifrån. Det identifierades att alla egenskaper frånIKT4PEM var något patienterna i dagsläget kände på olika nivåer och hade olika behov av. Dessaegenskaper var kontroll, psykologisk hantering, självförmåga, förståelse, legitimitet och stöd. Genomanalysen identifierades det att patienterna idag inte kände sig delaktiga i sin vårdprocess och att de villedelta i designprocessen. Idag finns det några få tjänster främst för kommunikation mellan sjukvårdenoch patienter men det är något som behöver förbättras. Studien visade ett behov hos patienter avdigitala tjänster för att stötta deras känsla av egenmakt. Via digitala tjänster kan de få information ochstöttning att själva hantera sin sjukdom.

Examensarbetet föreslår en effektivare process för att analysera olika frågeställningar vid Skatteverkets utveckling av öppna API:er. Frågeställningarna är främst olika juridiska krav men också tekniska och säkerhetsmässiga. Skatteverkets har i dag ett antal e-tjänster med potential att utveckla till öppna API:er. Skatteverket är den svenska statliga myndighet som ansvarar för folkbokföring, beskattning, fastighetstaxering med mera vilket skulle vara ett steg framåt i den moderna e-förvaltningen. Rapporten tar också upp bakgrundsfakta om det juridiska, om öppna data samt olika sätt att använda och tillgängliggöra API:er för allmänheten och skillnaderna mellan öppna data och API:er. Vi har lagar och regeringsdirektiv som öppnar upp och uppmuntrar vidareutnyttjande och tillgång till data, men vi har också lagar som skapar begränsningar vilket gör analysen för att tillgängliggöra mer information väldigt viktig. Förutom vanliga lagar gäller också registerlagar som definierar mer precist hur Skatteverket får arbeta med registerlagsskyddad information. Skatteverkets nuvarande e-tjänster och API:er har analyserats med tanke på vidareutveckling samt undersökning av hur medarbetare på Skatteverket ser på framtida användning av dessa API:er samt nätverksekonomin. Som ett exempel kan det tänkas att man med hjälp av API:er via företags affärssystem enkelt kan göra en CSR-förfrågan varje månad för att då kunna justera skatteinbetalningar och minska riskerna att de anställda fått för mycket eller för lite skatt inbetalt till Skatteverket vilket kan leda till problem. Detta sparar också tid på företagens personalavdelningar. Ett flödesschema har konstruerats för att ge ett effektivt stöd i analysen, om det är lämpligt att en e-tjänst tillgängliggörs via API, samt utvecklingen av API-tjänsten. Den komplexa kravbilden gör att det är svårt att ge ett standardsvar för om det är lämpligt för att e-tjänster tillgängliggörs via API samt att det också är viktigt att ha säkerheten i åtanke. Det är också viktigt att vara införstådd med att teknik och juridik förändras över tid vilket medför att det behövs kontinuerliga analyser för att se att de uppfyller samtliga krav. / The thesis propose a more efficient process for analyzing different issues at the Swedish Tax Agency's development of open APIs. The issues are primarily different legal requirements but also technical and security aspects. The Swedish Tax Agency currently has a number of e-services with the potential to develop into open APIs. Skatteverket is the Swedish government agency responsible for public records, taxation, property valuation, and this would be a step forward in modern e-government. The report also addresses background facts about the legal, open data, and different ways of using and making available public APIs and the differences between open data and APIs. We have laws and government directives that open up and encourage reuse and access to data, but we also have laws that create limitations, making the analysis to make more information available very important. In addition to ordinary laws, register laws also define more precisely how the Tax Agency is allowed to work with data protection. The Tax Agency's current e-services and APIs are analyzed in terms of further development and examination of how employees at the Swedish Tax Agency look at the future use of these APIs as well as the network economy. As an example, it can be assumed that with the help of APIs through corporate business systems could easily do a monthly CSR-request to be able to adjust tax payments and reduce the risks that employees have received too much or too little tax paid to the Tax Agency which can lead to problems. This also saves a lot of manual work for the human resources department of corporations. The report presents a flow chart that can be used as support to determine whether it is appropriate for an e-service to be made available through an API, and the development of the API-service. The complex requirements makes it difficult to provide a standard response if it is appropriate for e-services to be made available through APIs and that it is also important to keep the security in mind. It is also important to be aware that technology and laws change over time which means that a continuous analysis is required to ensure that they meet all requirements.

Överkonsumtion av resurser fortsätter att ske trots varningar om dess konsekvenser (Barquet et al., 2016). Stora mängder icke förnybara material används och förnybara material belastas tungt i dagens samhällen (European Commission Press Release Database). Att använda tjänster i produkterbjudanden anses som en mer hållbar modell än att bara utveckla fysiska produkter (Li and Found, 2017). Många affärsmodeller som har stort fokus på miljön innehåller tjänster i sina produkter. Två exempel som har många likheter är cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017) och produkt-service systems (PSS) (Pagoropoulos et al., 2017, Barquet et al., 2016). Den tekniska utvecklingen anses vara en viktig komponent i framgången mot hållbara mål och en cirkulär ekonomi (Korhonen et al., 2018). Dessutom anses digitala teknologier avgörande för företag som övergår till tjänstebaserade affärsmodeller (Ardolino et al., 2016). Vidare har informationsteknologier en väsentlig roll både i modeller som baseras på PSS och cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017). En del litteratur finns om kopplingen mellan digitaliseringen och tjänsteerbjudande och ytterligare finns det om sambandet mellan olika modeller som baserar sig på tjänsteerbjudanden och miljön. Däremot finns det lite kunskap om hur digitaliseringens samband med miljön ser ut. Denna studie förväntas bidra till det ämnet. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan digitaliseringen av produkter och digitala tjänster med påverkan på miljön i svenska företag. Därmed ställdes följande frågeställningar:  Hur samverkar digitaliseringen i produktutvecklingsprocesser med hållbarhet för miljön?  Hur samverkar digitala tjänster i produkterna med miljön? En litteraturstudie gjordes med utgångspunkt från publicerade och granskade artiklar. De flesta som artiklarna som användes var skrivna under de senaste fem åren för att få en klar bild om det nuvarande kunskapsläget. Även en kvantitativ intervjustudie utfördes på tre svenska företag som arbetar mycket både med digitalisering av sina produkter och med miljömässig hållbarhet. Respondenterna på företagen valdes ut efter sin expertis och erfarenhet inom områdena digitalisering eller miljö. Intervjuerna utfördes semi-strukturerat för att fånga respondenternas syn på ämnet. Analys och bearbetning av intervjuerna utfördes sedan med hjälp av Anna Hedins Lathund för kvalitativ metod med fokus på intervjuer (Hedin, 1996). Studien visade att digitaliseringen ses som en möjliggörare både för att erbjuda tjänster och att hantera information effektivt. Information var dessutom en viktig komponent i de tjänsteerbjudanden som företagen erbjöd. Digitaliseringen av produkter hade en positiv inverkan enligt studien på tre sätt. Genom att kunden hade möjlighet att använda produkten mer effektivt och därmed minska energiförbrukningen, genom informationsinsamling från produkterna möjliggjordes en bättre hantering av produkter och komponenter. Detta innebar resurseffektivisering genom att produkten höll längre och att komponenterna hanterades på rätt sätt vid sitt livs slut. Det tredje sättet var att digitala marknadsplatser gjorde det lättare för återanvändbart material att återanvändas

This study analyzes the accessibility and usability of Swedish Public Authority´s websites for people with visual impairments, this was done with an online-survey answered by 51 respondents (35 respondents with a visual impairment and 16 without). Based on their answers a manual review of one sample website was performed. The users who participated in the survey raised problems regarding text size, navigation and insufficient compatibility with digital visual aids. The manual review shows that the sample website does not comply with WCAG guidelines 1.2.5, Audio description (prerecorded) ; 1.4.4 Resize Text ; 2.1 Keyboard Accessible ; 3.3.1.  The study discusses accessibility and usability from the perspective of the visually impaired and their suggestions to optimize Public Authority’s websites based on those two criterias. The study concludes with a discussion of validity, reliability and future research opportunities.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

När sociala nätverk blir en del av vår vardag öppnas uppenbara möjligheter till interaktion och nätverkande på Internet med vänner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala nätverk erbjuder användare intressanta redskap, med många fördelar, för att kunna interagera utsätts samtidigt användares personliga integritet för risker och hot. Denna uppsats undersöker vad som oroar användare mest på Internet, värdet av en skyddad privat sfär utan insyn, varför vi delar med oss av privat information på sociala nätverk, vad kan man ta reda på utifrån den information som finns tillgänglig samt hur kan vi bära oss åt för att inte förlora vår integritet på Internet. Utöver ett stort fokus på sociala nätverk behandlas även positionsbaserade tjänster och hur dessa tjänster kan användas utan att integriteten går förlorad. Med detta i åtanke genomfördes en enkätundersökning av svenska studenters syn på integritet och medvetenhet i sociala nätverk samt deras inställning och vanor i positionsbaserade tjänster. Slutsatserna av undersökningen resulterade i reflektioner och diskussioner om vår syn på integritet och antaganden inför framtiden. / When social networking becomes a part of our everyday life opportunities for interaction and networking with friends, colleagues and other acquaintances opens up. While social networking offers and interesting approach to interacting it exposes users' personal privacy to external threats. This thesis examines elements that worries users on the Internet, the value of having a protected personal sphere, why we disclose personal information on social networks, what information can be obtained through data mining of personal profiles and how we can carry on with our online presence without losing our online privacy. Beyond the immediate focus on social networks, privacy in location-based services gets a review and a closer look into how it can be used without forfeiting privacy. With this in mind, a survey including Swedish students' views on privacy and general awareness on social networks and attitudes towards location-based services was conducted. The conclusion of the survey resulted in reflections and discussions about outlooks on privacy and assumptions about the future.

Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljansom vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för huranvändare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer attdelta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekteller kategorisera data.I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyracrowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår frånKaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande ochmotivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats somanvänds för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellancrowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittarockså på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell.Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället treprimära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i sammautsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbaramotivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externavärderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom menskillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andrafaktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriverskillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn attmarknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd förKaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier. / Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’swill to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part ofcreating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project orcategorize data.In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of fourcrowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation.In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation thataims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivationalfactors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions toexamine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences andsimilarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’toffer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s etal. motivation model.Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in thisstudy. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between thetwo categories, where the motivational factors, human capital advancement and actionsignificance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. Thesecond pattern we found similarities within but differences between the categories, showed thatthe motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern,differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among othermotivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found supportfor Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.

Denna studie undersöker kunders deltagande i cirkulära tjänster, ett ämne som tidigare ofta behandlats ur ett företagsperspektiv. Konsumentperspektivet är ett viktigt tillägg eftersom forskning har visat en minskad efterfrågan på cirkulära tjänster även om många kunder ställer sig positiva till deltagande. Utifrån denna diskrepans syftar denna studie till att undersöka hur variablerna attityd, kostnad, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och vana kan påverka kundens intention att engagera sig i dessa tjänster. Genomförandet skedde genom en enkätbaserad undersökning av tjänsterna återtag, reparation och uthyrning. Resultaten visar att en majoritet av de undersökta variablerna, framförallt vana och attityd, påvisar ha ett betydande samband till kunders intention att delta i cirkulära tjänster. Vissa av värdena var icke-signifikanta och kunde därför inte bidra till besvarandet av undersökningens syfte. För att vidareutveckla och understödja resultaten från denna studie bör vidare framtida forskning replikera studien för att samtidigt kunna öka kunskaperna inom området för cirkulära tjänster.