No description available.

<p>Wikland, M. (2008). <em>Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. </em>C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton & Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är <em>att känna trivsel och glädje,</em> <em>att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. </em></p><p>Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi</p>

<p>Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet.</p><p>Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden.</p><p>Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning. Det framkom även att skolämnet idrott och hälsa är det enda ämne i skolan där det enligt eleverna undervisas i hälsa. Vidare framfördes att under den ’teoretiska’ idrottsundervisningen lär man sig hälsa, medan man genom de fysiska aktiviteterna utövar hälsa. Denna distinktion finner jag särskilt intressant, varför jag för en diskussion kring om idrottsämnet kan bli ett ämne där eleverna genomgående lär sig hälsa.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.</p><p> </p><p>Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.</p><p> </p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.</p><p> </p><p>I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.</p><p>Frågeställningar:</p><p>• Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?</p><p>• Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?</p><p>• Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.</p><p>Resultat</p><p>Begreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan. Lärarna bedriver hälsoundervisning med konditionsperiod med 2 km löpning på tid och en aktivitet att förbättra kondition på under fyra veckor samt skriva en konditionsdagbok för utvärdering, stresshantering, avslappning, massage, kost och droger, elevprofil med livsstilsfrågor, fysiska tester för styrka och kondition samt samtal. Kunskapsprovet i hälsa visar att eleverna har kunskaper om hälsa, ergonomi, fysisk aktivitet, uppvärmning, sömn, alkohol, snusning, rökning och kost.</p><p>Slutsats</p><p>Syftet om hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa är stort och genomgripande. Studien visar att hälsa tar en stor plats i skolämnet idrott och hälsa A på två gymnasieskolor i en stad i Dalarna.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna. Frågeställningar: • Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna? • Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna? • Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa? Metod Undersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ. Resultat Begreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan. Lärarna bedriver hälsoundervisning med konditionsperiod med 2 km löpning på tid och en aktivitet att förbättra kondition på under fyra veckor samt skriva en konditionsdagbok för utvärdering, stresshantering, avslappning, massage, kost och droger, elevprofil med livsstilsfrågor, fysiska tester för styrka och kondition samt samtal. Kunskapsprovet i hälsa visar att eleverna har kunskaper om hälsa, ergonomi, fysisk aktivitet, uppvärmning, sömn, alkohol, snusning, rökning och kost. Slutsats Syftet om hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa är stort och genomgripande. Studien visar att hälsa tar en stor plats i skolämnet idrott och hälsa A på två gymnasieskolor i en stad i Dalarna.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet. Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden. Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning. Det framkom även att skolämnet idrott och hälsa är det enda ämne i skolan där det enligt eleverna undervisas i hälsa. Vidare framfördes att under den ’teoretiska’ idrottsundervisningen lär man sig hälsa, medan man genom de fysiska aktiviteterna utövar hälsa. Denna distinktion finner jag särskilt intressant, varför jag för en diskussion kring om idrottsämnet kan bli ett ämne där eleverna genomgående lär sig hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.   Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.   I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.

Wikland, M. (2008). Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton &amp; Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är att känna trivsel och glädje, att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi

Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.        Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet. Två metoder användes för att skapa en uppfattning om vad som sker på lektionerna för att sedan ta del av motiven till lärarnas val av aktiviteter. Teoretiska kopplingar till hälsa uteblev i princip helt. I de efterföljande intervjuerna uttryckte sig lärarna vagt och utan begreppsapparat om hälsa. Det framgick att lärarna uppfattar ämnet Idrott och hälsa som två olika moment. Idrott är något som utförs praktiskt, gärna med tävlingsmoment inblandat, medan hälsa är något teoretiskt som lärarna inte upplever att de bottnar i. Lärarna utnyttjade inte de chanser som uppstod att kombinera teoretiska och praktiska moment, utan upplevde snarare en dualism mellan idrott och hälsa. En förklaring till dualismen mellan teori och praktik beror antagligen till stor del på bristen på läromedel. Konsekvenser av detta blir att professionaliseringsprocessen inom ämnet Idrott och hälsa stannas upp, vilket leder till att ämnet ifrågasätts.  Vi tycker att Idrott och hälsa är ett ämne med fantastiska möjligheter som dessutom fyller en viktig funktion i dagens samhälle. Denna studie visar på problem inom ämnets hälsodel som bör undersökas vidare.