Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget. Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna. Actor Network Theory (ANT) är ett perspektiv som används för att analysera hur människor och teknik sammanbinds i ett nätverk vid teknologiska och organisatoriska förändringar. Resultaten visar att införandet av Shared Service-organisationen har medfört en positiv utveckling för ledarna efter ett antal år. Förkortade handläggningstider och lättillgänglig information och support gav en effektivisering i det administrativa arbetet. Vidare framkommer att informationen på HR-portaler inte alltid är anpassad efter ledarens behov, vilket ger en osäkerhet i ledarskapet. Gamla samspelsmönster mellan ledare och HR Managers har i stor utsträckning omdirigerats till HR Shared Service. För att ledaren ska kunna utföra sitt HR-arbete och ledarskap på ett tillfredsställande sätt måste HR-service vara lättillgänglig, HR/IT-system lätta att använda samt att innehållet på HR-portaler ska vara verksamhetsanpassat. Det handlar om en kontinuerlig översättningsprocess mellan HR och ledare för att öka förståelsen för ledarens och verksamhetens behov både ur ett socialt och tekniskt perspektiv.

Very little past work has focused on the comparative analysis of human resource management (HRM) practices between domestic (DEs) and multinational enterprises (MNEs). The majority of the work in this area has instead concentrated on comparing the HRM practices employed by the subsidiaries of MNEs, and has mostly been conducted in the context of developed countries. This research studies the behavioural differences in the HR practices--recruitment, training, internal career opportunities, appraisals, rewards and incentives, as practiced in DEs and MNEs in the emerging country context of Brunei Darussalam. A survey of literature yielded nine major testable hypotheses. These included MNEs being more stringent with regard to their recruitment and training and rigorous with their promotion practices. Performance appraisal (PA) processes were hypothesised to be more advanced and better structured in MNEs when compared to DEs. Incentives and reward systems were also observed and following from literature, these were predicted to be more advanced and better structured in MNEs. In addition, we also hypothesised that the role of HR directors has become more strategic in the two genres of enterprises. We also tested the impact of several control variables on HR practices. In order to put our hypotheses to test, we collected primary data from a cross-section of firms. A count revealed a total of 465 firms in operation; of these, 214 were drawn for study. A total of 151 firms (70%) responded; 88 of these (58%) were DEs and 63 (42%) were MNEs. We applied a mix of parametric and non-parametric tests to analyse the data. On balance, we found support for most hypotheses. In terms of recruitment and selection practices, MNEs are found to be more rigorous in their recruitment, placing more emphasis on such traits as candidates’ willingness to travel, devotion to task, self-motivation, and independent judgment. We also found that MNEs place more emphasis on training; they also emphasise a stronger work culture by relying on ‘induction by socialisation’, and ‘buddy system /mentoring’. Moreover, while the statistical differences on its importance are seen to be higher in MNEs, the mean score emphasising the importance of training for DEs comes out to be high as well. This shows that both sets of enterprises rank the issue of training of their employees high. In terms of internal career opportunities, the results show that MNEs prefer to avoid competition between internal candidates by preparing one person well in advance. Compared to DEs, MNEs rely on sound individual technical skills for promotion purposes, also displaying their preference for technically sound employees in senior positions. Our analysis also shows that MNEs conduct PAs more frequently than DEs, and their feedback system is also rapid. The HR directors and employees of MNEs are more receptive to PAs than those in DEs whilst; in contrast, HR directors in DEs face less opposition to feedback when compared with those in MNEs. It emerges that PAs are an important part of the HR function in both types of organisations. In terms of incentives and rewards systems, MNEs follow market ethos and principles. They also show that DEs tend to look at the industry standards when setting rewards such as ‘basic pay’. There is also higher appeal for social and psychological benefits to employees of MNEs when compared to DEs. When analysing the role of the HR director, HR directors of MNEs show a tighter fit between HR policy and business strategy compared with DEs. With regard to the subject of HR devolvement, HR directors from both DEs and MNEs indicated that rather than having sole responsibility, routine HR responsibilities were shared with line management. The area in which there is less inclination to devolve to line managers is in strategic HR work. Moreever, these traits were more pronounced in MNEs than in DEs. Further, HR directors of MNEs clearly regarded their tasks as more important than the HR directors of DEs. Our analysis also showed that MNEs had higher perceived financial performances when compared to DEs. When analyzed by age, older firms were found to place more importance on language and commitment. With regard to size, larger firms place emphasis on employees’ willingness to travel and work experience in other countries as the main recruitment criteria. Younger firms are more likely to be following market principles in terms of explaining incentives and reward system to their employees, whilst older firms claim that working for them carries social and psychological benefits for employees.

This thesis analyses the changes in pay structures and systems in the banking sector of Pakistan within a wider organisational setting of changes in multiple HR practices. It examines the outcome of these changes as perceived by different employee workgroups in the milieu of their new set of expectations. The existing literature on pay and its influence on the employee psychological contract is mostly limited to studies in the Anglo-Saxon countries. It fails to adequately highlight the ensuing conflicts of institutionalizing HRM practices which may be considered socially legitimate in western societies, in a South Asian country. While the importance of employee involvement in the design and implementation of pay practices is established in the literature there have been few studies which link the implications of its absence with employee perceptions. Moreover, the limited emphasis on the implications and consequences of applying a differentiated HR architecture within organisations fails to recognize the complex and at times conflicting relationship between different HR practices and the associated impact on multiple employee workgroups. To address these gaps in literature a qualitative case study approach was employed and interviews were conducted with 94 employees and HR managers in six domestic banks in Pakistan. The analysis reveals the policies of deregulation and privatization as the key driver for changes in the pay practice which include a partial shift from seniority to performance based pay systems, adoption of broadband pay structures and discontinuation of defined pension benefits. The other HR practices varied only slightly in design features and were applied inconsistently across the differentiated employee workgroups indicating more investment in some than others and resulting in pronounced conflicts between them. The results suggest that interrogation of outcomes of changes in bundles of HR practices, framed by an organisation’s HR architecture requires a multi-level study which incorporates the perspectives of both the employers and the employees.

Studiens syfte var att undersöka avlärande vid onboarding ur ett HR-perspektiv. Avlärande innefattar det medvetandegörande, det övergivande och det omlärande stadiet, genom vilka föråldrade arbetssätt överges för att öppna upp utrymme för nya. Onboarding innebär de program en organisation skapar för att underlätta nyanställdas inträde i organisationen. Syftet för studien konkretiserades i de tre frågeställningarna: Hur arbetar organisationers HR-funktion med avlärandets tre stadier?, Hur arbetar organisationers HR-funktion med avlärandets tre stadier vid onboarding? och Hur relateras organisationers strategiska onboardingnivå till deras arbete med avlärande vid onboarding?. Material till studien insamlades genom sex semistrukturerade intervjuer med en stark teorianknytning. Intervjuerna genomfördes med respondenter från organisationers HR-funktion. De teoretiska ramverk som användes var Cegarra-Navarro och Wensleys (2019) teori om avlärande, teorin om Bauers (2010) fyra C, samt Bauers (2010) framställning av organisationers strateginivåer för onboarding.  En tematisk analys av undersökningens material utfördes och grundades i en deduktiv ansats där skildringen av teman föranledde resultatframställan. Studiens resultat visar att HR-funktioner saknar uttalade arbetssätt relaterade till avlärande. Trots detta indikerar studien att organisationers HR-funktioner kan belysa processer i vilka man kan tolkas arbeta med avlärandets medvetandegörande, övergivande och omlärande stadier både med befintliga medarbetare, samt i onboardingen av nya medarbetare. Vidare uppdagades att arbetet relaterat till avlärandets tre stadier kan skilja sig mellan organisationer på olika strateginivåer för onboarding, definierade utifrån teorin om strateginivåer för onboarding. / The aim of this study was to examine unlearning in relation to onboarding, from an HR perspective. Unlearning entails the stages of awareness, relinquishing and relearning in order to abandon obsolete patterns and create room for new ones. Onboarding implies the programs created by an organisation to facilitate the introduction of new employees. The aim of the study was broken down into three research questions: How does organisations’ HR functions apply the three stages of unlearning in their way of working?, How does organisations’ HR functions apply the three stages of unlearning in their onboarding processes?, and How does organisations’ onboarding strategy relate to their application of unlearning during onboarding?. The material of the study was collected through six semi-structured interviews strongly based on the study’s chosen theories. The interviews were conducted with respondents from organisations’ HR function. The theoretical frameworks used were Cegarra-Navarro and Wensley’s (2019) theory of unlearning, Bauer’s (2010) Four C’s as well as Bauer’s (2010) strategic levels of onboarding. A thematic analysis of the study’s material was carried out with a deductive approach where the themes identified laid the base for the results. The results of the study show that organisations’ HR functions lack explicit processes related to unlearning. Despite this, the study indicates that organisations’ HR functions can illustrate processes in which the three stages of unlearning, awareness, relinquishing and relearning, can be identified, both in regards to current and new employees. Furthermore the work related to the three stages of unlearning can differ between organisations on different strategic levels of onboarding, defined by the theory of strategic levels of onboarding.

Uppsatsen syfte är att analysera de för- och nackdelar som finns i en outsourcingprocess av en personalavdelningsfunktion. Efter att ha läst i tidningen Personal och ledarskap(2004 nr 3) ”att det pågår en förändring av personalfunktionen på flera företag i Sverige”, och att outsour-cing av personalfunktioner är ett ämne som är på tapeten nu, blev vi intresserade av att titta närmare på detta. Vi hade några grundläggande antaganden som vi ville få svar på. Några av dessa var att företag ”slänger ut barnet med badvattnet” vid en outsourcing eller, är personal-arbete en del av kärnverksamheten? För att få förståelse för dessa antaganden hämtade vi fakta från olika teorier. Dessa teorier handlade om outsourcing, organisationsstrukturer, företagskul-tur, Human Resource Management (HRM) och teorier om beslutsfattande. Vi intervjuade två större tjänsteföretag, en bank och en dagstidning för att pröva våra teorier i praktiken. För att angripa frågeställningen använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuade en VD, en personalchef och en mellanchef i respektive organisation för att se hur dessa personer såg på outsourcing av deras befintliga personalavdelning. Det sammantagna intrycket vi fick var att beroende på var i organisationen hierarkiskt personerna vi intervjuade befann sig, desto större skillnad var synen och användningen av personalavdelningen. Vi kom fram till att VD: n hade ett kostnadsperspektiv, personalcheferna såg det ur ett koncernidentitetsperspektiv och mellancheferna såg det utifrån ett kompetensbehov. Vidare kom vi fram till att i en outsourcingprocess bör företagen vara medvetna om att det finns två sidor av samma mynt vilket vi ansåg framkom tydligt när vi jämför för- och nackde-larna med outsourcing. Detta innebar att vissa fördelar i vissa situationer kan bli nackdelar och viceversa. / Det pågår en förändring av personalfunktionen på flera företag i Sverige. Detta innebär att mer personalansvar förläggs på mellanchefer, som är aktiva i produktionen. Då personalavdelning-en inte längre fyller en avgörande funktion blir det bättre och billigare för företagen att använ-da sig av externa leverantörer på dessa poster. Det primära syftet med denna uppsats är att analysera för- och nackdelar med outsourcing av HR-avdelningen. Det sekundära syftet är att definiera dessa med hjälp av två större tjänsteföretag. Ett företag är en bank och det andra fö-retaget är en dagstidning. Med hjälp av kvalitativ metod, semistrukturerande intervjuer som har gjorts på de båda företagen har en VD, en personalchef och en mellanchef intervjuats. Dessutom finns i empirin en debattdiskussion om outsourcing av HR-avdelningen. Vi menar att istället för att stirra sig blind på de för- och nackdelar som finns, är det lämpliga-re att se till de konsekvenser ett så kallat outsourcingbeslut lägger grunden för. I resultatet av vår uppsats kom vi fram till i jämförandet av för- och nackdelar med outsourcing att det finns två sidor av samma mynt. Med detta menar vi att vissa fördelar kan överväga nackdelarna och viseverse, beroende på den rådande situationen.

HR-funktionens övergång till HRM har inneburit ett tydligare ledningsperspektiv, från att tidigare fokuserat på mjuka värden och medarbetarna. Utveckling har bidragit till att HR har fått en mer strategisk roll inom organisationen och således en naturlig plats i ledningsgruppen. Utifrån tidigare forskning framgår det att HR-chefer, genom att anta en mer strategisk roll, fått mer inflytande och legitimitet inom organisationer. Samtidigt visar forskning att det förekommer hinder som påverkar HR-chefers grad av inflytande där de blir tvungna att motivera varför HR-arbetet bidrar till värdeskapande inom organisationen.  Undersökningen är en kvalitativ studie där semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod, och ämnar undersöka hur kvinnliga HR-chefer arbetar värdeskapande och upplever sitt inflytande i ledningsgrupper. Studien har dessutom för avsikt att förstå vilka möjligheter och utmaningar de eventuellt upplever för att få inflytande på ledningsgruppsnivå. Det teoretiska ramverk som används i studien är Värdeskapande HR, genussystem och symboliskt kapital. Resultatet av studien lyfter olika aspekter av HR:s värdeskapande och betonar långsiktighet, förståelse för organisationen samt affärsfokus som viktiga delar för att bidra till inflytande. Omvandlingen från mjuka värden till affärsresultat visar utifrån resultatet vara central för HR:s roll i att stödja organisationens strategiska arbete. Resultatet av intervjuerna indikerar att HR-cheferna upplever en hög grad av inflytande i ledningsgruppen, där vi utifrån slutsatsen kan urskilja att en god relation med VD och övriga i ledningsgrupp, god förståelse för organisationen och affären, samt kommunikation, är viktiga komponenter för att stärka och bevara inflytandet. Utöver ett tydligt affärsfokus och förmågan att bygga starka relationer och högt socialt kapital, framgår det i studien att HR-cheferna anpassar sig till maskulinitetsnormer för att etablera förtroende. Sammantaget betonas relationsskapande och anpassning till maskulina normer som avgörande för HR-chefernas inflytande.

La surveillance radiologique de l’environnement est un enjeu majeur pour étudier l Impact des activités industrielles et humaines mettant en œuvre des substances radioactives. Umalyse de l:tImet Pu présents à l’échelle des ultra-traces dans les sols et les sédiments (- mBq.kg-1) est souvent menée par spectrométrie (après séparation chimique. Ces méthodes souffrent de plusieurs inconvénients. Les objectifs de cette thèse sont par conséquent de simplifier la méthode de séparation et d'obtenir une limite de détection basse et un temps d’analyse relativement court en utilisant lICPMS-HR couplé au système d’introduction Apex-Q/ACM. Sur la base des données de la littérature, une méthode chimique utilisant une seule résine d’extraction chromatographique (DGA) est proposée pour isoler les concentrations ultra-traces d’Am et de Pu des différents types d'éléments interférents. La méthodologie proposée a été évaluée avec des solutions synthétiques avant l'utilisation de solutions de lixiviation d’échantillons préalablement analysés par spectrométrie alpha. La méthode retenue demande plusieurs procédure d’élution pour pouvoir séparer les majeurs, les interférents isobariques, les lanthanides, l’uranium et le thorium. Des rendements de chimie supérieurs à 90% pour Am et 60% pour Pu ont pu être mesurés. La robustesse de la méthode d’analyse a été validée avec un standard de référence certifié (AIEA-38S) .Enfin, le protocole analytique d’isolation et de dosage des ultra-traces d241Am et de 239Pu par ICP-MS-HR solution a été appliqué à des échantillons de sédiments échantillonnés dans l’estuaire de la Loire pour caractériser L’état radiologique du fleuve. / Radiological monitoring of the environment is a key issue for studying the impact of industrial and human activities using radioactive substances. The analysis of Am and Pu present at ultra-trace concentrations in soils and sediments (-mBq.kg-l) is often carried out by spectrometry after chemical separation. This procedure suffers from several drawbacks (multi-step separation process and long coun.tingtime). The objectives of this PhD are consequently simplify separation process and to achieve a low limit of detection with a relatively short analysis time using a high-resolution plasma source mass spectrometer HR-ICP-MScoupled to the introduction system Apex-Q/ACM. Base on literature data, a chemical methodology using a single column extraction chromatography resin (DGA) is proposed for isolating ultra-trace concentrations of Am and Pu from different types of interfering elements. The proposed methodology is assessed with synthetic solutions prior to the use of real leaching solutions previously analyzed by alpha spectrometry. The chosen method requires several elution procedures in order to separate the majors element, isobaric interferes, lanthanides, uranium and thorium. Recovery yields greater than 90% for Am and 60% for Pu were determined. The robustness of the analytical method was validated with a certified reference standard sample (IAEA-385). Finally, the analytical process for isolation and analysis of 241Am and 239Pu at ultra-trace concentration by ICP-MS-HRsolution was applied to samples of sediment taken from Loire estuary to characterize the radiological status of this river.

This is a study of the discussions and sense making that HR-professionals and HR-students present concerning the phenomenon of diversity, through the theory of social representation. Our purpose is to study the reasoning around the phenomenon of diversity and what meaning HR-students and HR-professionals create around it. This study also attempts to examine how HR-professionals and HR-students reasoning and interaction differ from each other. In this study we have used the qualitative method of social representation through focus groups. The common themes found in the data material were the meaning of the phenomenon diversity, how the work with human resources can be connected to the phenomenon of diversity and diversity as an issue in society. The main result in this study was that we found a wide range of meaning put into the word diversity by the participants and that the individuals in the focus groups actively strived for consensus.

Studiens syfte har varit att undersöka hur prefekter vid Umeå universitet upplever det HR-stöd som de har idag samt vilka behov som prefekterna har av ett HR-stöd. Vidare har syftet varit att förstå hur ett professionellt HR-stöd kan utformas och organiseras utifrån prefekternas perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ intervjustudie med åtta prefekter genomförts, samtliga intervjuer har transkriberats. Studiens resultat visar att det finns stor variation i hur HR-stödet till prefekterna ser ut idag och att vissa institutioner har utvecklat HR-funktionen mer än andra. Det finns tre prefekter som har ett administrativt HR-stöd och fem prefekter som har ett professionellt HR-stöd. Resultatet visar också att HR-stödet bör finnas nära verksamheten och den kompetens som främst efterfrågas är högskoleutbildning inom HR-området. Samtliga prefekter är av åsikten att deras ledarroll påverkas positivt att ett professionellt stöd i HR-frågor. En viktig slutsats är att HR-stödet bör anpassas utifrån respektive institution och dess behov. Ytterligare en viktig slutsats är att ekonomiska faktorer påverkar möjligheten att utveckla HR-stödet på institutionsnivå.

Fusioner och förvärv har varit ett populärt sätt för företag att växa sedan ett par decennier tillbaka. Sammanslagningar är ett potentiellt effektivt sätt för organisationer att öka marknadsandelar, skapa stordriftsfördelar, få tillgång till ny teknik eller öka intäkter. Samtidigt innebär de ofta omfattande organisatoriska förändringar, vilket enligt statistiken leder till att fler än varannan fusion eller förvärv slutar med att företagen skiljs åt. Omorganisationer kan skapa oro och konflikter, vilket i sin tur leder till lägre employee commitment bland de anställda. Employee commitment är den attityd som existerar hos den anställde när dennes identitet är i linje med själva organisationen eller när organisationens mål blir integrerade med individens personliga mål. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre valda företag arbetat för att förbättra employee commitment i samband med en fusion eller ett förvärv. Genom kvalitativa intervjuer utreder vi hur företagen arbetat med employee commitment före, under och efter integrationsprocessen. Vår studie visade att endast en av samtliga tre respondenter ansåg att fusionerna respektive förvärvet hade en negativ påverkan på employee commitment.  Vidare stod det klart att kommunikation och ledarskap var de viktigaste gemensamma faktorerna för att stärka employee commitment. Det vår studie visade kan påverka employee commitment negativt var nytt koncernspråk och krockande företagskulturer. Slutligen har HR haft en viktig roll genom samtliga förändringsprocesser. HR-aktiviteter som är vanliga för att stärka employee commitment är medarbetarundersökningar, sociala events, personliga utvecklingssamtal och belöningssystem. En slutsats är att HR-aktiviteter för att motverka kolliderande företagskulturer är viktigare vid fusioner än vid förvärv.