Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Detta ställer organisationer inför nya utmaningar då det gäller att rekrytera och kunna tillgodogöra sig den kompetens som den nytillkomna befolkningen besitter. Sveriges riksdag vill främja mångfalden på svenska arbetsplatser och har lagstadgat att organisationer aktivt måste arbeta med mångfaldsarbete. Till följd av att direktiv saknats har rekryteringsförfarandet präglats av att chefer tenderar att rekrytera individer som liknar dem själva, vilket resulterar i homogena gruppkonstellationer. Denna företeelse benämns som homosocial reproduktion. Vikten av en mångfaldsplan är därav väsentlig för att organisationens mångfaldsarbete skall vara genomgående i hela organisationen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera chefers uppfattning om hur rekrytering sker utifrån organisationens mångfaldsplan Metod: Då syftet med studien är att beskriva och analysera enskilda individers upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Sju individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts i relation till vår teoretiska referensram. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt på chefers bristande engagemang för att läsa mångfaldsplanen. Vidare har föreliggande studie visat att cheferna upplever att mångfaldsplanen inte går att applicera på de lokala kontoren, vilket resulterar i att HR:s informationsspridning fallerar. Studien har därav visat att mångfaldsplanen inte påverkat chefers rekryteringsförfarande. Föreliggande studie har visat att chefer rekryterar enligt personliga preferenser och har diversifierade gruppsammansättningar i form av varierande kön, ålder, arbetslivserfarenhet och akademisk bakgrund. Föreliggande studie har visat att etnicitet inte involveras i chefernas definition av mångfald vilket kan tyda på etnisk underordning. / Background: Immigration to Sweden has increased in recent years requiring organizations to utilize the newly arrived population. The Swedish Parliament wishes to promote diversity in Swedish workplaces and has laid down a law stating that organizations must actively work on diversity. Due to the absence of a directive, the recruitment procedure has been characterized by managers tending to recruit individuals similar to themselves, which has resulted in homogeneous group configurations. This phenomenon is called homosocial reproduction. The importance of a diversity policy is therefore essential for diversity to be continuous throughout the organization. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the manager's perception of how recruitment is based on the organization's diversity policy. Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey method has been used. Seven individual semi- structured interviews have been conducted in relation to our theoretical reference framework. Conclusion: The results of the study emphasize the manager's lack of commitment to reading the diversity policy. Furthermore, the present study has shown that managers perceive that the diversity policy cannot be applied at local offices, resulting in HR failing to disseminate the information. The study has also shown that the diversity policy did not affect the manager's recruitment process. The present study has shown that managers recruit according to personal preferences and have diversified group compositions in the form of varying gender, age, work experience and academic background. The present study has shown that ethnicity is not involved in the manager's definition of diversity, which may indicate ethnic subordination.

Building an attractive workplace image, companies can attract and retain qualified employees. According to several research papers, some workers, especially young generation, prefer organizations with a prestigious employer brand and a positive social impact. The master thesis is focused on corporate social responsibility (CSR) as part of employer branding and its application within a human resource management system. The thesis is based on the assumption that the rising generation of workers considers socially responsible behaviour of companies as one of the factors of employer's attractiveness. The aim of the thesis is to analyze attitudes and preferences of selected representatives of generation Y regarding corporate social responsibility. The quantitative analysis is focused on the view on CSR by Charles University students of Faculty of Arts and employs an online questionnaire for data collection. Key words: employer branding, corporate social responsibility, CSR, stakeholder theory, employer's attractiveness, generation Y, HR marketing, HR activities

This thesis is devoted to recruitment and information technologies that support this process. The aim was to get recruitment process in concrete company more efective. The theoretical part deals with concepts and perspectives on the recruitment process as well as information technologies supporting HR field and webdesign innovations. In the practical part was analyzed the current status of the recruitment process and career sites, as the strongest source of candidates in a concrete company. There were identified weak points. Based on this analysis have been implemented new e-recruitment application and new career site that eliminate these weak points. The last part of thesis was based on real measurements evaluating the benefits of implemented changes.

Syftet med denna studie är att undersöka HR-anställdas upplevelse av samverkan med kommunikations-/marknadsavdelningen. Studien syftar till att undersöka dels hur utbredd sådan samverkan är, dels hur den upplevs av de HR-anställda. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts bland ett urval av HR-personer i Sverige. Enkätsvaren har sedan analyserats med en explorativ ansats i syfte att finna potentiella samband och intressanta faktorer. Resultatet visar att det finns en relativt utbredd samverkan med kommunikationsavdelningen, men att majoriteten anser att den borde öka ytterligare. Vidare upplever HR-anställda samverkan som något i grunden positivt, även om vissa svårigheter uttrycks gällande exempelvis tydlighet kring vem som gör vad. Resultatet visar även att samverkan skulle kunna öka genom skapandet av forum som möjliggör för relationer mellan avdelningar att växa fram. Utifrån resultatet dras slutsatsen att samverkan är något eftersträvansvärt som HR- och kommunikationsavdelningar bör arbeta för att utveckla genom skapandet av forum och rutiner som främjar tvärfunktionellt samarbete.

The agile way of working arose in the IT industry and has been a success concept in the IT industry. Agile methods have thus spread and become a trend even outside IT companies. However, there is yet no extensive research on agile methods outside of IT-related organizations. The purpose of the study is to investigate the agile working method in a municipal HR function through three questions: in what way is the agile working method applied within the HR function, have they had to adjust there working method to be able to practice agile working methods in HR and what do the individuals in the HR function have for experiences of autonomy within their work role in relation to agile working methods. The study's data collection took place through a qualitative case study with semi-structured interviews within Ängelholm municipality, who explicitly work agile. Collected empirical data were analyzed using thematic analysis where three themes form the basis for results and analysis.  The result shows that the HR function chooses to see the agile based on an approach instead of a way of working, and through a new vision: Ängelholm makes the impossible possible, they take a solution-oriented perspective. Furthermore, the importance of being an attractive employer consists of the offer of internal motivations among employees together with an environment that favors high autonomy and creativity. The HR function also shows a high level of psychological security where they have come a long way in their inner agile journey. As a support function, they also have the opportunity to support the rest of the organization with their agile development. Furthermore, it is seen that increased responsibilities and powers have come with a trusting leader who also creates a permissive environment for dialogues and opportunities for development. Finally, the results show that trust needs to exist between employees to achieve collective power where teams need to consist of autonomous individuals who can lead themselves to develop forward. / Det agila arbetssättet uppkom inom IT-branschen och har varit ett framgångskoncept inom många företag i branschen. Agila metoder har därmed spridit sig och blivit en trend även utanför IT. Dock finns ännu ingen omfattande forskning kring agila metoder utanför IT-relaterade organisationer. Syftet med studien är att undersöka det agila arbetssättet i en kommunal HR-funktion genom tre frågeställningar: på vilket sätt tillämpas det agila arbetssättet inom HR-funktionen, har man behövt göra anpassningar i sitt arbetssätt för att kunna utöva agila arbetsmetoder inom HR och vad har individerna på HR-funktionen för upplevelser av autonomi inom deras arbetsroll i relation till agilt arbetssätt. Studiens datainsamling skedde genom en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer inom Ängelholms kommun, som uttalat arbetar agilt. Insamlad empiri analyserades med hjälp av tematisk analys där tre teman utgör grunden för resultat och analys.  Resultatet visar att HR-funktionen väljer att se det agila utifrån ett förhållningssätt istället för arbetssätt, och genom en ny vision: Ängelholm gör det omöjliga möjligt, intar de ett lösningsorienterat perspektiv. Vidare framhålls vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare vilket utgörs av erbjudande om inre motivation hos medarbetare tillsammans med en miljö som gynnar hög autonomi och kreativitet. HR-funktionen visar dessutom på en hög psykologisk trygghet, där individerna kommit långt i sin inre agila resa. Som stödfunktion har de dessutom möjlighet att stötta övriga organisationen med sin agila utveckling. Vidare syns att ökat ansvar och befogenheter har kommit med en tillitsfull ledare som dessutom skapar en tillåtande miljö för dialoger och möjlighet till utveckling. Resultatet visar slutligen på att tillit behöver finnas mellan medarbetare för att uppnå kollektiv kraft där team behöver bestå av autonoma individer som kan leda sig själva för att utvecklas framåt.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett HR-Shared Service Center fungerar ur ett användarperspektiv inom offentlig sektor. Fokus ligger på att undersöka första linjens chefers erfarenheter av Region Dalarnas motsvarighet till ett Shared Service Center (SSC), benämnt HR-Direkt. Utifrån studiens teoretiska referensram är SSC en av tre funktioner i vad Ulrich (1995) kallar HR-transformation vilket ska bidra till att effektivisera HR-arbete. Övriga delar i HR-transformationen är expertenheter och Human Resources Business Partners (HRBP). HR-transformation är kärnan i ett centraliserat HR-arbete där fokus ligger på kostnadsreducering och därmed förenlig med offentlig sektors skattefinansierade verksamhet. Vi argumenterar för att HR-transformationen direkt och indirekt får en betydande roll för både personalarbetets och organisationens effektivitet. Resultatet visar att första linjens chefers erfarenheter och åsikter om Regionens SSC; HR-Direkt står i direkt korrelation med första linjens chefers relation med sin HRBP, de första linjens chefer vilka har en god relation till sin HRBP har även en bra upplevelse av funktionen HR-Direkt medan de första linjens chefer vilka har en sämre relation till sin HRBP är missnöjda med HR-Direkt. Vidare visar resultatet att en otydlig ansvarsfördelning mellan HRBP och HR-Direkt bidrar till ett missnöje av HR-funktionen som helhet bland första linjens chefer. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer, HRBP samt HR-Chef från Region Dalarna har genomförts. Resultatet från intervjuerna jämförs sedan med tidigare forskning i flera analysdelar och därefter presenteras en avslutande diskussion och slutsats. Vi anser att den befintliga forskningen tenderar att fokusera på organisatoriska aspekter av nyttan med ett SSC, till exempel ekonomisk vinning genom ett effektiviserat arbete. Vår förhoppning är att kunna påvisa att mer forskning bör riktas mot användare av SSC inom HR-fältet samt att vår studie kan fylla en del av kunskapsgapet avseende användares erfarenheter av ett SSC. / The purpose of the study was to explore how a HR Shared Service Center operates from a user perspective within the public sector. The focus is to explore the experience of Line Managers using Region Dalarna´s equivalent to a HR Shared Service Center, called HR-Direkt. Based on the study´s theoretical frame of reference, SSC is one of three functions that will contribute to the streamlining HR activites as part of a HR transformation programme as outlined by Ulrich. Other parts of the HR transformation are units of expertise and Human Resources Business Partner. HR transformation is the core of centralized HR work where the focus is cost reduction and thus compatible with public sector tax-financed function. It can be argued that the HR transformation has a great significance for the efficiency of both personnel work and the organization both directly and indirectly. The results have shown that line managers experiences concerning the Regions HR-SSC are in direct correlation with the line managers relationship with Human Resources Business Partner. The respondents who have a good relationship with their HRBP also have a good experience of HR-Direkt while respondents who have less favourable relationship with their HRBP are dissatisfied with HR-Direkt. Furthermore, the results show that an unclear distribution of responsibilities between HRBP and HR-Direkt causes dissatisfaction with the whole HR function among Line Managers. The study was based on a qualitative approach where nine semi-structured interviews with line managers, HRBP and the HR manager from Region Dalarna were conducted. The results from the interviews were then compared with the previous research using several forms of analysis before a discussion and conclusion are presented. The believe is that existing research tends to focus on organizational aspects of the benefits of an SSC, such as financial gain through streamlined work. The aim of this paper is to be able to demonstrate that more research should be directed at users of SSC in the HR field and that this study can fill part of the knowledge gap regarding users’ experiences of an SSC.

Digitalisering och automatisering har alltmer kopplats till argument om förändringar i arbetslivet. I den här uppsatsen undersöks digitalisering och automatisering i praktiken genom att fokusera på HR-praktiker och organisering av automatisering i HR-avdelningar i större organisationer i Sverige. Trots att det finns flera rapporter, som hävdar att automatiseringsteknologierkommer att förändra HR, finns det få empiriska studier om denna förändring. Syftet med studien är därförattfå en djupare förståelse för digitalisering och automatisering på HR-avdelningar i större organisationer utifrån ett Human Resource Development perspektiv.Genom att använda ett organiseringsperspektiv och situerat perspektiv på lärande, samt teorier om gränser och gränsöverskridande roller, har studien fokuserat på lärande-och förändringsprocesser vid automatisering. Studien har en kvalitativ ansats och har använt en tvärsnittsdesign,där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-praktiker från sex olika organisationer. Resultatet visade att det finns kontextuella skillnader mellan HR-avdelningarna gällande hur de har organiserat arbetet med automatisering, vilket har skapat olika förutsättningar för förändring och lärande. En central del i resultatet är behovet av en gränsöverskridande roll mellan HR-och IT-avdelningen. Studien visade även att automatisering inom HR inte innebar en förändring i arbete och kompetens för all HR-personal, då det endast var viss HR-personal vars arbete hade påverkats av automatisering. / Digitalization and automation has increasingly been connected to arguments about changes in working life. This study address digitalization and automation in practice by focusing on HR-practitioners and the organizing of automation in HR units at larger organizations in Sweden. Despite several reportsarguing thatautomation technologies will changeHuman Resources,there arefew empirical studies about this transformation. Therefore the aim of the study isto get a deeper understanding of digitalization and automationin HR-units at larger organizations from a Human Resource Development perspective. By using a organizing and situated learning perspective and theories about boundaries and boundary roles, the study have focused on learning and change processes with automation. The study hasa qualitative approach and used a cross-sectional design. Seven semi-structured interviews have been conducted with HR-practitioners from six different organizations. The findings showed that there are contextual differences between the HR departments regarding how they have organized for automation, which have created different conditionsfor change and learning. A key finding is the need for a boundary role between the HR and IT department. The study also showsthat automation does not imply a change in work and competence for all HR-personnel, as there were only a few persons whichjob had been affected by automation.

Recruitment of managers for health care services is seen as an important piece of the puzzle in order to find the right candidates who have the skills needed to lead and develop operations that ensure the welfare. The purpose of this study is therefore to investigate what the latest research in recruitment shows and for this reason evidence-based recruitment has been selected as theory. The purpose is thus to see what an evidence-based recruitment can contribute to the recruitment of managers within health care services. The study is carried out using a qualitative method to analyze the composed material, which consisted of available research and literature, as well as semi-structured interviews with four people who work with the recruitment of managers within health care services. The results of the study have been categorized and then analyzed using the analytical framework developed in this study. The result of the study is that managerial recruitment is complicated and a conclusion that can be made from this study is that the methods advocated by the evidence-based recruitment are based on evidence which essentially means that they are methods supported by research and practice and shown to give results. / Rekrytering av chefer till hälso- och sjukvården ses som en viktig pusselbit för att kunna hitta rätt kandidater som har de kompetenser som behövs för att kunna leda och utveckla verksamheter som säkrar välfärden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad den senaste forskning inom rekrytering visar och av denna anledning har den evidensbaserade rekryteringen valts som teori. Syftet är således att se vad en evidensbaserad rekrytering kan bidra med till rekryteringen av chefer inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med en kvalitativ metod för att analysera insamlat material som bestod av tillgänglig forskning och litteratur samt semistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer som arbetar med rekrytering av chefer inom hälso- och sjukvården. Resultatet i studien har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av den analytiska ram som tagits fram i studien. Resultatet av studien är att chefsrekrytering är komplicerad och en slutsats som kan göras av denna studie är att de metoder som förespråkas av den evidensbaserade rekryteringen bygger på evidens som i grunden betyder att det är metoder som med stöd av forskning och praktik bevisats ge resultat.

Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.

本研究主要探討企業要成功導入電子化人力資源系統e-HR的關鍵因素為何以及e-HR所帶來的效益。近代科技快速發展進步，企業管理也受資訊科技的影響加上知識經濟時代的到來而逐漸形成人力資本的概念日益受到重視。尤其銀行業對於人才的質量要求高，投入於的相關資源相對其他產業高出許多，其制度發展較為完善，因此本研究選由銀行業做為觀察並且以三家企業做為代表，分別為一間我國本土銀行與兩間外商銀行做深入訪談分析。文獻探討章節整理出學者對於電子化人力資源系統的角色定義、成功關鍵因素與效益之相關研究，也統整出目前銀行業的勞動力與使用系統之概況作為後續研究結果的驗證依據。 研究結果顯示我國銀行業使用e-HR系統能發揮成效的最重要成功關鍵在於導入前後對員工的宣傳與訓練和高層的支持授權，每一套系統不可能完全滿足每個人的需求和期望，需透過不斷的教育訓練、與使用者溝通討論，降低使用者對於系統的不安與排斥感。成效部分則是將部分繁瑣的行政程序轉移至部門主管和員工進而改善作業流程，導入e-HR應不僅限在於提昇人力資源管理的行政效率，更重要的是透過資源管理系統收集、分析各項資料，為人力管理決策上的重要參考工具，將知識有效益的管理運用創造競爭優勢。但由訪談中可了解到，目前國內銀行業，導入e-HR系統發展階段仍著重在電子資料處理(EDP)的階段，主要著重在例行性作業層次資料的存取與處理，雖已逐漸朝向管理資訊系統(MIS)發展但發展幅度仍舊有限。在導入後所面臨的主要困境則是系統無法立即因應法令或政策上的變動而修改，在過渡期仍然需要人工進行維護。在後續研究建議提出兩個部分，一為未來人資系統雲端化後的發展以及相關資料安全性之問題，另外為系統導入各項平台後除了方便性外所衍生的工時模糊問題。期盼本研究能對於企業規劃導入e-HR系統作業能有所助益。