The purpose of this study is to understand the structure and governance of sports and gambling policy that has been applied in Sweden. Furthermore, the aim is to examine who has had power and who has power in the contemporary design of sports and gambling policy, based on archaeological and genealogical perspectives and technologies of power. The method used in this study was a systematic literature review and a document analysis. The analytical tool used was the hermeneutic circle, and Foucault's theoretical ideas on scientific classification, division methods, subjectivation, and power technologies. The results of the study show that from a genealogical perspective, the politics of sport has always had the status of a political free zone, which has contributed to the increased importance of gambling policy, because the gambling market has financed the sport movement for a long time. Archaeological research methods show that Swedish sports and gambling policy can be described as consisting of three significant historical objects. These objects are the following - the creation of the Swedish model in 1930, the change that takes place from 1980 onwards, and the creation of the Gambling Act in 2019. The research shows that gambling policy has typically addressed four dimensions - revenue, gambling harm, regulation, and regulatory systems. Sweden's approach is that it has been to a significant extent to use the gambling market as a source of revenue, where this has been considered acceptable, as revenues finance public purposes. This is also how Sweden's gambling policy has been scientifically classified. The influences on sports and gambling policy have been complex, with the government, the Swedish Sports Confederation, and the European Union all influencing its design.

Låg energitillgänglighet (LEA) kan ge konsekvenser på prestation och hälsa. Orsaken bakom LEA verkar vara multifaktoriell och idrottsmiljön kan ställa krav på olika kroppstyper. Denna studie undersöker förekomsten av LEA hos unga, kvinnliga idrottare i intermittent- och uthållighetsidrott, med hjälp av Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Vidare jämfördes viktrelaterade beteenden och upplevd press att uppnå ett kroppsideal i den specifika idrotten, med resultat från LEAF-Q. Kroppsideal, viktrelaterade beteenden oc hsynen på kroppssammansättning i denna population beskrevs också. Tjugosex (n = 26) uthållighetsidrottare och tjugofem (n = 25) intermittenta idrottare, rekryterades från nationella/regionala idrottsgymnasier i Sverige. Idrottarna deltog i en enkätstudie, bestående av LEAF-Q samt frågor om kroppsideal. Ingen signifikant skillnad i förekomsten av LEA observerades mellan idrottare utifrån poäng på LEAF-Q (p <.21). Vid jämförelse mellan idrottare med ökad risk för LEA och idrottare utan uppvisad risk, noterades inga signifikanta skillnader gällande upplevd press att uppnå kroppsidealet inom idrotten (p <.823). Idrottare med risk för LEA upplevde press från tränare/lagkamrater att uppnå kroppsidealet inom sporten i högre utsträckning än idrottare utan påvisad risk (p <.04). Strävan efter viktminskning var signifikant högre bland uthållighetsidrottare med risk för LEA, än intermittenta idrottare med ökad risk (p <.01). Uthållighetsidrottare hade uppfattningen om tunnare kroppsideal, samt föreställningen om att en lägre vikt/förändrad kroppssammansättning skulle leda till prestationsförbättringar (38 %) i större utsträckning, vid jämförelse med intermittenta idrottare (16 %). Sammanfattningsvis sågs ingen signifikant skillnad bland idrottarna i förekomsten av LEA. Idrottare med ökad risk för LEA upplevde i större utsträckning press från tränare/lagkamrateratt leva upp till idealet inom sin idrott. I jämförelse mellan idrottare i risk för LEA, verkade uthållighetsidrottare sträva efter viktnedgång. Uthållighetsidrottare hade även uppfattningen om ett smalare kroppsideal samt i högre grad föreställningen om att en viss kroppssammansättning/vikt skulle leda till prestationsförbättringar, i jämförelse med intermittenta idrottare. / Low energy availability (LEA) can generate performance and health consequences. The cause of LEA seems to be multi factorial and the sports environment can make demands on different body types. This study investigates LEA in female adolescent athletes in endurance- and intermittent sports, using Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Further, LEAF-Q is compared to weight-related behaviors and perceived pressure to attain a body ideal in the specific sport. Body ideal, weight-related behaviors and the view of body composition in this population is also described. Twenty-six (n = 26) endurance athletes and twenty-five (n = 25) intermittent athletes were recruited from national/regional sports high schools in Sweden. A survey-study consisting of LEAF-Q and body ideals questions, was conducted. No significant difference was found between athletes in risk of LEA from LEAF-Q score (p<.21). In comparison to athletes at risk of LEA and not at risk, no significant difference was found in perceived pressure to attain the body ideal within the sport (p <.823) but in perceived sports body ideal pressure from coaches/teammates (p <.04). In comparison between athletes at risk of LEA, endurance athletes seemed to strive for weight loss (p <.01). Additionally, they had the perception of a thinner body ideal and the idea that a lower weight or different body composition would lead to a performance improvement (38%) in a greater extent than intermittent athletes (16%). Conclusively, prevalence of LEA did not significantly differ between athletes. Athletes in risk of LEA experience body ideal pressure from coaches/team mates in greater extent than athletes with no risk. In athletes at risk of LEA, only endurance athletes seemed to strive for weight loss. A leaner body ideal and the perception of improved performance from a certain body composition/weight, was greater in endurance athletes than in intermittent athletes.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine which factors were influences in students choosing to not attend women’s volleyball games at Mississippi State University during the 2011 season. A survey was utilized to measure the impact of 41 factors on non-attendance of 620 students in the constructs of non-venue structural constraints (Leisure Activities, Other Sport Entertainment, Financial Cost, Social Commitments, Game On Radio/TV, Work/School/Church Commitments), internal constraints (Lack of Knowledge, Lack of Someone to Attend With, Lack of Success, No Interest from Others) and external constraints (Arena Location and Parking). The results of a chi-square analysis indicated there were significant differences on 22 factors in the decision to not attend games between attendees (those who attended at least one game during the season) and non-attendees (those who did not attend any games). Marketing implications of these results were then discussed to help convert non-attendees to game attendees.

Syfte och frågeställning I dagens skola utsätts majoriteten av lärare för psykiska påfrestningar och det kan tyckas vara ohanterligt eller att tiden inte räcker till för primära arbetsuppgifter, själva lärandet. De psykiska påfrestningarna kan ta många olika former och skepnader, men vad är det egentligen som orsakar denna turbulens, stress och oro bland lärare? Detta ska undersökas i studien med följande frågeställningar; syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin arbetsmiljö och hur påfrestningar påverkar lärarna och vad det är de utsätts för, hur de hanterar psykiska påfrestningar samt om påfrestningarna har någon negativ eller positiv effekt på lärares välmående? Metod För att undersöka lärares psykiska hälsa och arbetsmiljö valdes en kvalitativ studie där syftet var att förstå och söka djupare kunskap. För att samla in data valdes en semistrukturerad intervju där fyra lärare i Stockholmsområdet deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom innehållsanalys för att identifiera teman som sedan användes som grund för resultatet. Det identifierade fyra teman som var relevanta för att förstå lärarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö. De teman som identifierades är arbetsmiljö, påverkan på lärarens välmående, hantering av psykiska påfrestningar, meningsfullhet som lärare. I dessa teman får vi mer inblick i hur lärare ser på sin arbetsmiljö, vad och hur påverkas lärares välmående, hur lärarna hanterar psykiska påfrestningar, om de känner meningsfullhet i sitt yrke samt vad är det som gör arbetet meningsfullt eller ej meningsfullt. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang) (Antonovsky, 2005). Resultat Lärarna verkar ha varierande uppfattningar om sitt arbete, men generellt verkar de ha positiva erfarenheter av sina kollegor och elever. De uppskattar stöttning och samarbete från sina kollegor och känner att de kan hantera utmaningarna på arbetsplatsen. Lärarna verkar ha en övervägande positiv syn på sin arbetsmiljö. Sammantaget är lärarna engagerade och motiverade att göra en positiv skillnad i elevernas liv, men det finns också utmaningar i deras arbete. Ett exempel är att de upplever tidspress och tidsbrist att utföra sitt arbete.  Slutsats Forskningen visar att lärare ofta upplever hög arbetsbelastning och psykisk stress på grund av många olika faktorer. Resultaten av denna studie indikerar dock att de tillfrågade lärarna upplever färre stressorer och generellt har en mer positiv inställning till sin arbetsmiljö, även om de upplever några stressorer. Studien belyser vikten av att förstå och stödja lärares arbetsmiljö för att säkerställa att de kan utföra sina jobb effektivt och trivas på sin arbetsplats. Ämnet behöver belysas ytterligare för att förbättra lärares välmående och resurser samt att i helhet skapa en bättre skola för alla.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.