Syfte och frågeställning Denna studie har till syfte att undersöka attityder till och upplevelser av hälsokampanjer hos boende i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Frågeställningarna var:  -       Vilka attityder har de boende i ett mångkulturellt bostadsområde till en hälsokampanj med motiverande budskap för fysisk aktivitet? -       Hur upplever de boende en hälsokampanj i deras bostadsmiljö?  Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. 15 personer rekryterades genom bekvämlighets- och snöbollsurval i ett område med låg socioekonomisk status. Deltagarna var mellan 18–77 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom induktiv innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier; positiva attityder, negativa attityder, behov samt hinder. Huvudresultaten var att 1) Hälsokampanjer med motiverande budskap ses som uppmuntran och en bra påminnelse till fysisk aktivitet. 2) Lågt förtroende för avsändaren skapar negativ attityd. 3) Hälsokampanjen behöver vara begriplig, valfri och meningsfull för deltagaren. 4) Både inre och yttre hinder försvårar möjligheten till att delta.  Slutsats Den här studien fann både positiva och negativa attityder samt olika upplevelser av behov och hinder till deltagande vid en hälsokampanj med motiverande budskap för fysisk aktivitet bland boende i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Vidare visar resultatet att det fanns behov av att göra hälsokampanjen begriplig samt kunskap om varför och meningen med att delta hos deltagarna. Detta kan behöva prioriteras vid utformandet och genomförandet av en liknande hälsokampanj. / Aim The aim of the study was to investigate attitudes to and experiences of health campaigns among residents in a multicultural area with low socioeconomic status. The research questions were: -       What kind of attitudes do the residents of a multicultural residential area have to a health campaign for physical activity? -       How do the residents experience a health campaign in their residential environment?  Method To answer the aim and the research questions, a qualitative method of semi-structured interviews has been conducted. 15 people were recruited using convenience and snowball selection.  The participants were between 18-77 years old. The interviews were transcribed and then analyzed by inductive content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).  Results The content analysis resulted in four main categories, positive attitudes, negative attitudes, needs and obstacles. The main results were that 1) health campaigns with motivational messages serve as encouragement and a good reminder of physical activity. 2) Low trust in the sender of the campaign creates negative attitude. 3) The health campaign needs to be comprehensible, optional and meaningful to the participant. 4) both internal and external obstacles make it difficult to participate.   Conclusion This study found both positive and negative attitudes as well as different needs and obstacles to participating in a health campaign among residents in a multicultural area with low socioeconomic status. Furthermore, the results show that there was a need to make the health campaign comprehensible and the participants need knowledge of the purpose for participating in the campaign. This may need to be prioritized in the design and implementation of a similar health campaign.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av hälsaundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, samt undersöka hur gymnasieelevers kunskaper inom hälsa kan överföras till deras livsstil och användas utanför skolkontext. Kunskapen om elevernas upplevelse kan ge en ökad förståelse för hur hälsaundervisningen i skolan fungerar och eventuellt behöver justeras. Studien utgår från följande frågor: Hur sker arbetet med hälsa på skolnivå, i och kring undervisningen, enligt elever?Vilket lärande bidrar hälsoundervisningen till?Vilka aspekter av hälsoundervisningen påverkar elevers liv nu och på vilket sätt?Metod Studien använder sig av en kvalitativ metod, inom vilken sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 16–19 år har genomförts. Urvalet har skett genom ett bekvämlighetsurval utifrån uppvisat intresse. Studien har använt sig av health literacy som teoretiskt ramverk, vilket är till hjälp för att förstå hur lärandet sker och påverkar elever även efter skolan. Resultat Resultatet visar att hälsoundervisningen sker både teoretiskt och praktiskt, men kopplingen mellan teori och praktik framstår inte alltid som tydlig då olika aspekter av hälsa ofta behandlas på olika sätt. Teorin upplevs som upprepande och tråkig i jämförelse med praktiken som upplevs givande. Bäst utfall ger en tydlig koppling mellan teori och praktik, i samband med lärande kopplat till situationer elever kan relatera till. Vilket leder till att eleverna lär sig att applicera undervisningen även i andra kontexter. Undervisningen i en trygg salutogen präglad miljö bidrar till att elevers självkännedom ökar samt att deras förhållningssätt till hälsa blir bättre.  Slutsats Undervisningen behandlar både salutogena och patogena perspektiv, vilket gör att elever upplever att hälsobegreppet tas upp i sin helhet. Men elever saknar den fulla förståelsen för komplexiteten i begreppet och kan därmed inte heller konkretisera de bortprioriterade delarna. Upplevelsen av undervisningen påverkas av normtillhörighet och synliggörandet av normer kräver att normer problematiseras för att undvika exkludering. Att undervisa inom hälsa på ett hälsosamt sätt kräver stor kompetens, vilken kan behöva förbättras. / Aim The purpose of the study is to investigate upper secondary school students’ experiences of health education in Physical education, and to investigate how the students’ knowledge can be transferred to students’ lifestyles outside the school context. The knowledge about the students’ experience can provide an increased understanding of how health education in school works and may need to be adjusted. The study is based on the following questions: How do schools work with health, in and around education, according to students?What learning does health education contribute to?What aspects of health education are affecting students’ lives now and in what way?Method The study is based on a qualitative method, within which six semi-structured interviews with youths between the ages of 16–19 was conducted. The selection was made through a convenience selection where the participants all showed their interest in participating in the study. The study is based on health literacy as a theoretical framework, which is helping to understand how learning occurs and affects students even after school. Results The results show that health education contains both theoretical and practical elements, but the connection between them doesn't always appear to be clear as different aspects of health often are treated in different ways. Theoretical elements are perceived as meaningless and repetitive in comparison to the practical elements, which is perceived as fun and rewarding. The best outcome provides a clear connection between theory and practice, combined with learning linked to situations relatable to the students. This leads to the students being able to apply what they’ve learned in other contexts as well. Education in a safe environment contributes to the increasing of the students' self-awareness and a better approach to health. Conclusion The education deals with both salutogenic and pathogenic perspectives, which contributes to the students experiencing that the concept of health is addressed in its entirety. But the students have not fully understood the complexity of the concept of health and cannot concretize the excluded parts. The experience of health education gets affected by norm affiliation and it is important to clarify the norms to avoid exclusion. To teach health in a healthy way requires great competence, which may need improvement.

No description available.

No description available.

No description available.

Suarez, DG, Carroll, KM, Slaton, JA, Rochau, KG, Davis, MW, and Stone, MH. Utility of a shortened isometric midthigh pull protocol for assessing rapid force production in athletes. J Strength Cond Res XX(X): 000-000, 2020-The purpose of this investigation was to determine the magnitude of difference, reliability, and relationship to performance of a shortened isometric midthigh pull (IMTP) protocol. Fourteen strength-trained men (age: 26.8 ± 5.0 years, height: 176.3 ± 6.9 cm, body mass: 86.8 ± 13.9 kg, and training age: 8.5 ± 6.9 years) performed 1-second (SHORT) and traditional (TRAD) IMTP protocols during consecutive weeks. Peak force (PF), instantaneous force (90 & 200 ms), rate of force development (RFD) (0-90 ms & 0-200 ms), and impulse (0-90 ms & 0-200 ms) from each protocol were collected. Paired samples t test and Hedge's g were calculated to determine the magnitude of difference in each variable between protocols. Within-session and between-session reliability was assessed with intraclass correlation coefficient, coefficient of variation, and 95% confidence intervals. Static jumps were performed to compare relationships of the IMTP variables from each protocol with jumping performance. There was no statistically significant (p > 0.05) difference in PF between the protocols (p = 0.345; g = -0.07). All early force-time variables were significantly higher in the SHORT protocol (p = <0.001-0.018; g = 0.38-0.79). The SHORT protocol resulted in more reliable RFD measures within-session. Correlations with jumping performance were mostly similar between protocols (r = 0.253-0.660). The SHORT IMTP protocol resulted in comparable PF values and considerably higher early force-time characteristics despite a restrained time to produce force and shorter rest. The SHORT protocol allows for an accurate assessment of rapid force-generating abilities while necessitating shorter collection periods than typical IMTP protocols.

The aim of this study was to investigate different experiences of retired football players who went through an early specialization, in which way it affected their athletic identity and retirement, and how they have dealt with it. The research questions were: · What are Swedish footballers’ experiences of early specialization in relation to athletic identity?  · How do early specialized Swedish footballers reflect on athletic identity after career termination? To answer the research questions, a qualitative method with semi-structured interviews were used. Six male retired football players were recruited through a convenience sample. The participants were between 20-30 years old and have been retired for more than a year. Within this study, an inductive thematic analysis was conducted.  The interviews and the thematic analysis resulted in four segments, which are part of their football journey. These are: 1) Early specialization- At the start of their career until they reached youth football, 2) Career- from youth football to a senior level, 3) Retirement- Right before and after career termination, 4) Athletic identity- Journey through their careers.  Within each segment, there are categorized themes with the participants reflections of their experience throughout football.  The results within this study shows that athletic identity starts growing within the early specialization segment, through the career and gets encountered with complications through retirement within the retired footballer. Early specialized footballers who identify stronger with their athletic-self have a harder time transitioning out of football. Further research should consider studying early specialization's relationship with athletic identity in football since no studies are found investigating the matter.

Syfte: Syftet med den här studien är att identifiera hur unga vuxna fotbollsspelare har upplevt och hanterarat intra-, interpersonliga och strukturella hinder för att fortsätta med sin idrott i vuxen ålder.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer utfördes för att besvara forskningsfrågorna (1) Vilka hinder i vardagen har unga vuxna idrottare stött på under ungdomen som de var tvungna att hantera?(2) Hur har unga vuxna fotbollsspelare hanterat hinder i vardagen för att fortsätta idrotta genom tonåren till vuxen ålder? (3) Hur har olika basala psykologiska behov tillfredsställts för att hantera hinder i vardagen?Teori: Materialet analyseras med hjälp av två teorier Leisure constraints model och Self determation theroy.Resultat: Resultatet visade att fotbollspelare som fortsätter spela fotboll från ungdomen till vuxen ålder upplever  samma hinder som de som hoppar av. Konklusion: Fem riktlinjer togs fram för att kunna hjälpa föreningar att bidra till livslångt idrottande.

Friluftsliv har ett flertal positiva effekter på den fysiska, psykiska såväl som sociala hälsan.Samtidigt kan vi se ett ökat stillasittande beteende bland barn och unga i Sverige där friluftslivfår en allt mindre plats, vilket påverkar hälsan negativt. Digitaliseringen spelar å ena sidan enviktig roll för vårt nutida såväl som framtida samhälle parallellt som skärmtid och motivationkan ses som faktorer som påverkar barn och ungas liv i en friluftslivskontext. Denna studieundersöker därför hur motivation och skärmtid står i relation till friluftsliv samt hur det kanvara faktorer som påverkar elevers attityder till friluftsliv ur en svensk kontext. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på tidigare studier inom området.Litteraturen som har använts har kritiskt granskats, analyserats och sedan diskuterats. Dennametod användes för att få en överblick över kunskapsläget samt besvara det syftet somtidigare presenterats. Resultatet innehåller 20 artiklar som har tagits fram genom olikainklusionskriterier, exklusionskriterier och olika sökord. I denna studie har databasenSportDiscus och ERIC använts. Resultatet av studien visar att skärmtid har en negativinverkan på mängden fysisk aktivitet, barns motoriska förmågor, den psykisk hälsa samtmotivationen för friluftsliv och fysisk aktivitet. Vidare presenteras dock andra positivaeffekter av skärmtid och digitala verktyg såsom kommunikation, kreativitet såväl somutveckling. Resultatet av studien pekar även på vikten av positiva känslor och erfarenheter avfriluftsliv för att öka motivationen inom området där utomhuspedagogik har positiva effekter.Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att skärmtid har en negativ inverkan påmotivationen till friluftsliv då skärmen kan komma att begränsa individen till fysisk aktivitetoch friluftsliv. En stillasittande livsstil bidrar därmed inte till positiva känslor och upplevelserute i naturen, vilket är en grundläggande för att öka motivationen.

Aim and questions The purpose of the essay is to examine the possibility of combining elite sports with studies and maintaining a social life for those specializing in football and tennis at Swedish upper secondary sport schools. ·      How did students at sport upper secondary schools perceive their ability to wholeheartedly pursue excellence in their sport? ·      How did students at sport upper secondary schools perceive their opportunities to achieve optimal grades? ·      How did students at sport upper secondary schools experience the possibility of maintaining a social life in combination with their commitment to elite sports and studies? Theory and method The study is based on a holistic theory and an athletic career development model that considers several aspects to safeguard the well-being of individuals. These aspects include athletic, academic, and psychosocial dimensions. The approach is qualitative, and the data collection method involves semi-structured interviews. The data has been thematically analyzed. There are six (6) participants in total, all of whom have attended Swedish sport upper secondary schools specializing in either football or tennis. Results Participants perceived their time in upper secondary school as peaceful. However, none of the respondents felt they had the opportunity to become professional athletes shortly after graduation, achieve optimal grades, and maintain a well-functioning social life, simultaneously. When participants were students and felt unable to successfully combine these three aspects, they prioritized sports, leading to a downgrading of grades and social life. Conclusion The study concluded that, at sport upper secondary schools it is not possible to become a professional athlete in soccer/tennis, achieve optimal grades and maintain a successful social life simultaneously. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheten att på svenska idrottsgymnasier kombinera elitidrott med studier och samtidigt ha ett socialt liv för dem som är specialiserade inom fotboll och tennis. • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjlighet att helhjärtat elitsatsa på idrott? • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjligheten att få optimala betyg? • Hur upplevde elever på idrottsgymnasier att de hade möjlighet till ett socialt liv i kombination med elitidrottssatsning och studier? Teori och metod Studien utgick från en holistisk teori och utvecklingsmodell för elitidrottare, där flera aspekterräknas in för att gardera individernas välmående. Aspekterna är atletisk, akademisk ochpsykosocial. Ansatsen är kvalitativ och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Datan har sedan tematiskt analyserats. Deltagarna är sex (6) till antalet och de har gått på svenska idrottsgymnasier med inriktning mot antingen fotboll eller tennis. Resultat Deltagarna upplevde gymnasiegången som rofylld. Däremot kände ingen att de hademöjligheten att bli professionell idrottare strax efter gymnasiet, få optimala betyg och ha ett välfungerande socialt liv, i kombination. Under gymnasietiden när deltagarna inte kände attde kunde kombinera de tre delarna med optimal framgång, så prioriterades idrotten, vilketbetyder att gymnasiebetygen och det sociala livet nedprioriterades. Slutsatser Studien kom fram till att det, på idrottsgymnasier, inte går att bli professionell idrottare inom fotboll/tennis, få optimala betyg och ha ett lyckat socialt liv i kombination.