<p>Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd.</p><p>Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.</p>

<p>&quot / This thesis explores the link between Fairtrade labelling and worker empowerment in the cases of LFFT and Stellar Organics in terms of: the reasons for becoming certified and commercial benefits expected from the Fairtrade labelling / the intergration of the Faitrade requirements into the structures and management of employee equity share shemes / the enabling or disabling factors for Fairtrade certification to contribute to the socio-economic development and empowerment of the workers. This thesis describes the two cases in detail according to these links and concludes that Fairtrade labelling has not significantly changed the trade relationships with large retailers for these two Fairtrade producers even though it has provided additional market access. The link between the Fairtrade requirements and the legal and administrativestructures of employee equity share schemes is complex and open to interpretation. Finally, the possibility for Fairtrade certification to contribute to the socio-economic development and empowerment of workers is dependent on changes in management and communicationbetween white farm owners and bleck workers which confronts deeply held paternalist beliefs...&quot / </p>

I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut, vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets ”idioter” eller dagens förståndshandikappade. Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade. I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd. Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.

In multicultural cities such as Vancouver, high proportions of inner city residents and immigrants (including refugees, domestic care workers, and citizens for whom English is a foreign language) are, for various reasons, socially, economically, and politically excluded from the mainstream. In attempting to narrow the divide that separates those on the “outside” from those on the “inside” of society, the planning profession has become increasingly concerned with the idea of planning with, as opposed to for, marginalized individuals. This approach is most often referred to as “communitybased” or “empowerment” planning. This thesis explores the role conversational English as a Second Language (ESL) can play in the empowerment planning process by analyzing the “ESL Summer Pilot Project” as a case study. Collaboratively planned and implemented with residents of the Downtown Eastside (DTES) who patronize the UBC Learning Exchange, the story/ case study reveals how a total of DTES residents helped nearly 70 immigrants practice what they need to effectively integrate into society; that is a cultural understanding of the who, what, where, when, and most importantly, how questions relating to life in Canada, and the means to ask those questions- conversational English. The story also reveals how, by taking a leadership role, these DTES residents were able to increase their sense of self-confidence, self-esteem, and capacity to make a difference in their own lives and communities. After situating the ESL Summer Pilot Project story in the empowerment planning literature, I based my analysis on my own observations and on those of the nine “ESL facilitators” who participated in the focus groups I led after the pilot had concluded in the summer of 2004. What I found was that the empowerment planning process involves, more than anything, the development of mutually trusting, mindful, and caring “planner-participant” relationships and eventually, “participant-participant” relationships, that rely on the continued use of cross-cultural dialogue (or, in this case,conversational ESL) in order to link people’s knowledge and love to action.

In multicultural cities such as Vancouver, high proportions of inner city residents and immigrants (including refugees, domestic care workers, and citizens for whom English is a foreign language) are, for various reasons, socially, economically, and politically excluded from the mainstream. In attempting to narrow the divide that separates those on the “outside” from those on the “inside” of society, the planning profession has become increasingly concerned with the idea of planning with, as opposed to for, marginalized individuals. This approach is most often referred to as “communitybased” or “empowerment” planning. This thesis explores the role conversational English as a Second Language (ESL) can play in the empowerment planning process by analyzing the “ESL Summer Pilot Project” as a case study. Collaboratively planned and implemented with residents of the Downtown Eastside (DTES) who patronize the UBC Learning Exchange, the story/ case study reveals how a total of DTES residents helped nearly 70 immigrants practice what they need to effectively integrate into society; that is a cultural understanding of the who, what, where, when, and most importantly, how questions relating to life in Canada, and the means to ask those questions- conversational English. The story also reveals how, by taking a leadership role, these DTES residents were able to increase their sense of self-confidence, self-esteem, and capacity to make a difference in their own lives and communities. After situating the ESL Summer Pilot Project story in the empowerment planning literature, I based my analysis on my own observations and on those of the nine “ESL facilitators” who participated in the focus groups I led after the pilot had concluded in the summer of 2004. What I found was that the empowerment planning process involves, more than anything, the development of mutually trusting, mindful, and caring “planner-participant” relationships and eventually, “participant-participant” relationships, that rely on the continued use of cross-cultural dialogue (or, in this case,conversational ESL) in order to link people’s knowledge and love to action.

The objective of this Bachelor Thesis is to study the participatory forest management of Ufiome Forest Reserve in Babati, Tanzania. Further the aim is to determine whether the Joint Forest Management of Ufiome can be considered as a part of a sustainable development. The concept of Sustainable Development is discussed in relation to the forest management of Ufiome. Through the method of semi-structured interviews during a 3 week field study in Babati District, Tanzania, came the conclusion that the Joint Forest Management of Ufiome was considered successful in conserving the forest and the ecosystem of which it holds in an effective way. Benefits such as access to water and more fodder and fruits are brought up. However in relation to the concept of the three spheres of Sustainable Development, the ecologic, social and economic, the success was not as apparent. Development of a sustainable character needs to exist in all the spheres. Economically, little to no financial gain or stimulation was evident. Although the social status has gone up in general in the District and in the villages, the process is slow. People are starting to notice a change in the villages due to the forest management. With this in mind the Joint Forest Management of Ufiome, although successful, has its flaws and needs to further develop. Informants for this thesis consist of local villagers in the area of Ufiome forest and District Officials, the majority of which share hope and a strong belief that such conservation strategies as that of the Joint Forest Management of Ufiome is a clear step in the right direction for a sustainable future.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handläggare inom socialtjänstens öppenvård för vuxna människor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handläggare som arbetar inom socialtjänstens missbruksvård. Resultatet tolkades utifrån empowermentteorin så som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams. Resultatet visade att de professionella som arbetar inom socialtjänsten upplever att brukarinflytande är en viktig del i arbetet med vuxna människor med missbruksproblematik och att det är en förutsättning för att nå ett bra resultat. De professionellas erfarenhet är att relationen mellan dem och klienterna är en viktig faktor för att inflytande ska kunna fungera på ett bra sätt. När det finns en god relation så upplever de professionella att inflytandet fungerar bra och fyller en viktig funktion i behandlingsarbetet.

Bakgrund: För att uppnå kundtillfredsställelse behöver företag vara serviceinriktade och erbjuda kundanpassade tjänster. Därmed är medarbetares beteende och kompetens av stor vikt för företags lönsamhet. För att få medarbetare att utföra önskvärda prestationer måste ledningen hos dem skapa engagemang och delaktighet. Ett tillvägagångssätt är att delegera ansvar och överlåta befogenheter till dem. Ett koncept som bygger på detta är empowerment. Det finns ett samband mellan empowerment, personaltillfredsställelse och medarbetares agerande ut mot kund. Företag som tillämpar empowerment har tillfredsställd personal som tar mer ansvar och bättre svarar på kundbehov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att, genom ett fallföretag, se hur Andersons et al modell bidrar till att förklara sambandet mellan empowerment, personaltillfredsställelse och medarbetares agerande ut mot kund. Metod: För att genomföra denna studie har vi gjort en fallstudie på Elite Hotel i Växjö. Vi har använt den kvalitativa metoden för att kunna få djupare och beskrivande data. Datainsamling har skett genom personliga intervjuer med ledaren och medarbetare på fallföretaget. Slutsatser: Utifrån studien menar vi att empowerment är en väsentlig förklaring till tjänsteföretags framgång. Medarbetare som är empowered blir engagerade och delaktiga i verksamheten. Genom att känna sig delaktig och engagerad blir personal tillfredsställd på arbetet och bättre på att tillfredsställa kunder. Vi menar att det finns ett positivt samband mellan empowerment, personaltillfredsställelse och medarbetares agerande ut mot kund. Dock är det inte alltid, som i Andersons et al modell och därför utvecklar vi en reviderad empowermentmodell. En del av Andersons et al fem dimensioner är förutsättningar för en tillfredsställd medarbetare, andra är för att utföra tjänster som kunder blir nöjda med. Vår forskning visar dessutom att empowerment inte är den enda förklaringen till personaltillfredsställelse och medarbetares agerande ut mot kund. I analysen framkommer det att personer med ett visst intresse och sinne för service är mer serviceinriktade och bättre svarar på kunders behov.

Youth-adult partnerships are collaborations between adults and youth in the decision-making and planning processes. When adults enable youth to be a part of the decision-making and planning processes, youth voice, empowerment, and participation become important tools for facilitating engagement. Better understanding these processes can be beneficial for practitioners and programmers. Incorporating these tools increases support and opportunity for youth developmental benefits and increases program retention rates. This thesis focuses on better understanding the relationship between youth voice, empowerment, and participation and critical factors in developing youth engagement and utilizing the power of adult-youth partnerships in youth development. A preliminary model of Systematic Degree of Engagement specifying the relationship between youth voice, empowerment, and participation has been developed and discussed. One of the key issues in developing the model has been that existing literature has rarely made distinctions between voice, empowerment, and participation. The terms have been used interchangeably and, when distinctions have been made, overlaps between the terms have not been fully explored. Therefore, this thesis built on existing literature by defining distinctions among these constructs. After distinctions between concepts were made a model was derived: Systematic Degree of Engagement. From this research, program designers are able to develop programs and assess existing programs that foster youth engagement. Researchers benefit from this thesis in understanding the distinctions in voice, empowerment, participation, and engagement. The findings of this thesis are the distinctions in terminology of voice, empowerment, participation, and engagement; as well as, a model illustrating these terms independence and inter-relatedness.