The overall goal for manufacturing companies is to earn profit and increase shareholders’ value. To ensure that companies in fact are profitable, managers usually evaluate the company’s resources based on both financial and operational performance, to analyse if the resources are contributing with a financial return. One of the most critical resources and competitive advantages that manufacturing companies have is time. Time, however, is an intangible resource and challenging to measure financially. There are, therefore, few practical instruments available to support managers’ decisions when it comes to linking lead-time with financial performance, assisting managers to prioritize the lead-times that are of strategic value (i.e. strategic lead-times). The purpose of this research was, therefore, to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, as well as the implications that strategic lead-times have on manufacturing companies’ financial performance. To fulfil this purpose, the following two research objectives were formulated: (1) to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, and (2) to analyse the implications of strategic lead-times on manufacturing companies’ financial performance. The research presented in this thesis has been conducted within a research project (KOPtimera). To fulfil the research objectives and the research purpose, a combination of conceptual analytical research and case study research was used, utilizing a number of data collection techniques: literature reviews, interviews, focus groups, workshops, document studies, and observations. In general, it is concluded that strategic lead-times, as defined in the research, have high implications for manufacturing companies’ financial performance and that the length of the strategic lead-times will impact who owns the risk in the manufacturing system, who controls the system and where variants are possible to create. The research further presents the implications that strategic lead-times have on financial performance, as well as indicates that it is possible to evaluate lead-time performance through financial performance, using readily available and accepted financial performance measures. Based on the implications identified, also a framework (the FinaSt framework) was developed. This FinaSt framework takes into consideration that not only the extension, but also the existence of strategic lead-times has implications for manufacturing companies’ financial performance, and that these implications can be either direct or indirect. The results contribute to the literature focused on valuing lead-times and provide useful knowledge for managers, allowing them to gain a better understanding for strategic lead-times’ implications on manufacturing companies’ financial performance, thus allowing for better decision support when evaluating supply chain designs and prioritizing alternatives based on profitability (i.e. return on investment). / Tillverkande företags övergripande mål är att vara lönsamma genom att skapa vinst till sina ägare. För att säkerställa att företagen är lönsamma brukar företagsledare utvärdera företagets resurser baserat på deras finansiella och operationella resultat, och således undersöka om resurserna bidrar med en ekonomisk avkastning. En av tillverkande företags mest kritiska resurs och konkurrensfördel är ledtid. Ledtid är emellertid en immateriell resurs och utmanande att mäta finansiellt, vilket är en bidragande orsak till att det finns få praktiska verktyg och beslutsstöd för att värdera ledtid finansiellt och underlätta för företagsledare att prioritera de ledtider som är av strategisk betydelse för företaget (d.v.s. strategiska ledtider). Syftet med denna forskning var således att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, samt de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. För att uppfylla detta syfte formulerades följande två forskningsmål: (1) att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, och (2) att analysera de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Forskningen som presenteras i denna licentiatuppsats har genomförts i ett forskningsprojekt (KOPtimera). För att uppfylla forskningsmålen och syftet har en kombination av analytisk konceptuell forskning och fallstudier använts, där litteraturstudier, intervjuer, fokusgrupper, arbetsmöten (workshops), dokumentstudier och observationer använts för datainsamling. Slutsatserna är att strategiska ledtider, som de definieras i denna forskning, i hög grad påverkar tillverkande företags finansiella resultat, och att längden på strategiska ledtider påverkar riskfördelningen och styrbarheten i tillverkningssystemet samt var varianter skapas. Forskningsresultatet visar på de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat och indikerar att det är möjligt att värdera ledtidsprestation genom redan tillgängliga finansiella nyckeltal. Baserat på de identifierade implikationerna utvecklades ett ramverk (FinaSt-ramverket). Detta ramverk tar i beaktning att inte enbart längden på strategiska ledtider utan också själva förekomsten av strategiska ledtider har implikationer för tillverkande företags finansiella resultat, och att dessa implikationer kan vara direkta eller indirekta. Resultatet bygger vidare på och bidrar till den litteratur som fokuserar på att värdera ledtid samt tillhandahåller kunskap för en ökad förståelse för strategiska ledtider och den betydelse som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Resultatet kan således bidra till bättre beslutsstöd vid utvärdering och prioritering av olika försörjningskedjealternativ, genom att tillhandahålla stöd för att basera beslutet på lönsamhet.

Under de senaste decennierna har hantering av leverantörsrelationer blivit en viktig konkurrensfaktor för företag världen över. Denna uppsats kommer delvis att presentera teorin bakom hantering av leverantörsrelationer och integrera den med värdesamskapande vilket är ytterligare en viktig aspekt för företag som önskar att implementera ett vinn-vinn-tänk med sina samarbetspartners. Studien har genomförts på inköpsavdelningen på Valmet i Karlstad med syfte att identifiera vad som är värdeskapande i ett leverantörsförhållande. Den empiriska datan har analyserats för att sedan omvandlas till aktiviteter som kan appliceras i ett tidigt skede av en produkt/projektcykel. Detta leder in på Design to Cost vilket utgör den tredje och sista grunden för litteraturstudien av detta arbete.   Denna studie inleddes med en litteraturstudie, med fokus på de tre huvudämnena; hantering av leverantörsrelationer, värdesamskapande och Design to Cost. Denna studie sammanställdes sedan i ett teoretiskt ramverk som följdes upp med en kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer användes under två olika delar av studien, först intervjuades anställda på Valmet i Karlstad och därefter företagets leverantörer. Under analysen jämfördes insamlad data med det teoretiska ramverket.   Resultaten visar att värdesamskapande i studiens kontext främst bygger på kommunikation och tillit. Det är också viktigt att veta i vilken fas involveringen av leverantörer bör uppnås. Eftersom det här är en studie som fokuserar på Design to Cost, rekommenderas det att involvera leverantörerna i ett tidigt skede. Som ett resultat ökar antalet möjligheter och samarbetet är mindre begränsat av tekniska designbeslut etc.   De identifierade aktiviteterna från analysen har prioriterats i en matris och en rekommendation har skapats delvis till Valmet, men också till liknande branscher. Eftersom resultatet bygger på empirisk data analyserad ur ett teoretiskt perspektiv, kan det därför motiveras att lösningarna är generella i en viss utsträckning och därmed tillämpbara i andra kontext. Aktiviteterna har delats in i 4 teman; kommunikation, samarbete, informationsdelning och kategorisering. Förslagen på aktiviteter berör bland annat utbildning, uppföljning och återkoppling, intern benchmarking, utvecklingsplaner, tvärfunktionella team, kvalitetssäkring, prognostisering, kostnadsnedbrytning samt kategorisering av leverantörer/kund och produkter. / In recent decades supply relationship management have become a competitive factor for companies worldwide. This master thesis will partly address the theory of supply relationship management and integrate it with value co-creation, which is an additional important aspect for companies wanting to implement a win-win thinking with their collaborative partners. The study have been conducted at the purchasing department at Valmet in Karlstad with the purpose of identifying value creation in a supplier relationship. The empirical data have been analyzed to represent activities that can be applied in an early stage of a product/project cycle. This leads to Design to Cost, which constitutes the third and last foundation for the literature study of this work.   This study started with a literature review, focusing on the three main subjects; supply relationship management, value co-creation and Design to Cost. This review was then concluded by a theoretical framework and followed up with a qualitative data collection. Semi-structured interviews were used in two different parts of the study, first with employees at Valmet in Karlstad and then with their suppliers. During the analysis the data was compared to the established theoretical framework.   The results show that value co-creating in the study's context is based foremost on communication and trust. It is also important to know at what phase the involvement should be accomplished. As this is a study focusing on Design to Cost it is recommended to involve the suppliers at an early stage. As a result more opportunities are given and the cooperation is less restrained by any technical design decisions etc.   The identified activities from the analysis have been prioritized and a recommendation have been created partly to Valmet, but also to similar industries. As the result is based on empirical data analyzed from a theoretical perspective, it can therefore be justified that the solutions are general to a certain extent and thus applicable in other contexts. The activities have been divided into 4 themes; communication, collaboration, information sharing and categorization. For instance, the proposals for activities concern education, follow-ups and feedback, internal benchmarking, development plans, cross-functional teams, quality assurance, forecasts, cost breakdown as well as categorization of supplier/customer and products.

Abstract Background and problem statement: Since December 2019 the world have been largely affected by the new corona virus (Covid-19). The corporate industry has experienced the consequences of whole nations isolating themselves to contain the virus. The complex networks of today’s supply chains further complicate this situation. This has challenged companies expertise and preparedness within areas of supply chain risk management and further within procurement. Purpose: This study aims to identify how companies within the Swedish manufacturing industry work with risk management in supply chains mainly targeting risk management within procurement. Furthermore, the study aims to identify how these companies have been affected by the pandemic outbreak and how they have handled the situation by using risk management strategies. Based on this purpose two research questions were constructed. Method: A qualitative study design with some contribution from the quantitative study design have been carried out through semi-structured interviews. By analysing secondary data such as literature and peer-reviewed articles a theoretical framework was constructed. Results: Supply chain risk management is not formalized as a term within the industry, although it is safe to say that companies work with activities and strategies within the area. Strategies that proved effective during the pandemic outbreak were safety stock, geographical placement of suppliers, risk identification and risk analysis. Flexibility within the supply chains also proved to be vital to the success of the companies during this time.

Artificial Intelligence technology has become increasingly important from a business perspective. In strategic sourcing, the technology has not been explored much. However, 67% of CPO:s in a survey showed that AI is one of their top priorities the next 10 years. AI can be used to identify patterns, predict prices and provide support in decision making. A qualitative case study has been performed in a strategic sourcing function at a large size global industrial company where the purpose has been to investigate how applicable AI is in the strategic sourcing process at The Case Company. In order to achieve the purpose of this study, it has been important to understand the strategic sourcing process and understand what AI technology is and what it is capable of in strategic sourcing. Based on the empirical data collection combined with literature, opportunities of applying AI in strategic sourcing have been identified and key areas for an implementation have been suggested. These include Forecasting, Spend Analysis & Savings Tracking, Supplier Risk Management, Supplier Identification & Selection, RFQ process, Negotiation process, Contract Management and Supplier Performance Management. These key areas have followed the framework identified in the literature study while identifying and adding new factors. It also seemed important to consider factors such as challenges and risks, readiness and maturity as well as factors that seems to be important to consider in order to enable an implementation. To assess how mature and ready the strategic sourcing function is for an implementation, some of the previous digital projects including AI technologies have been mapped and analysed. Based on the identified key areas of opportunities of applying AI, use cases and corresponding benefits of applying AI have been suggested. A guideline including important factors to consider if applying the technology has also been provided. However, it has been concluded that there might be beneficial to start with a smaller use case and then scale it up. Also as the strategic sourcing function has been establishing a spend analytics platform for the indirect team, there might be a good start to evaluate that project and then apply AI on top of the existing solution. Other factors to consider are ensuring data quality and security, align with top management as well as demonstrate the advantages AI can provide in terms of increased efficiency and cost savings. The entire strategic sourcing function should be involved in an AI project and the focus should not only be on technological aspect but also on soft factors including change management and working agile in order to successfully apply AI in strategic sourcing. / Artificiell Intelligens har blivit allt viktigare ur ett affärsperspektiv. När det gäller strategiskt inköp har tekniken inte undersökts lika mycket tidigare. Hursomhelst, 67% av alla tillfrågade CPO:er i en enkät ansåg att AI är en av deras topprioriteringar de kommande tio åren. AI kan exempelvis identifiera mönster, förutspå priser samt ge support inom beslutsfattning. En kvalitativ fallstudie har utförts i en strategisk inköpsfunktion hos ett globalt industriföretag där syftet har varit att undersöka hur tillämpbart AI är i strategiskt inköp hos Case-Företaget. För att uppnå syftet med denna studie har det varit viktigt att förstå vad den strategiska inköpsprocessen omfattas av samt vad AI-teknologi är och vad den är kapabel till inom strategiskt inköp. Därför har litteraturstudien gjorts för att undersöka hur man använt AI inom strategiskt inköp tidigare och vilka fördelar som finns. Baserat på empirisk datainsamling kombinerat med litteratur har nyckelområden för att applicera AI inom strategiskt inköp föreslagits inkluderat forecasting, spendanalys & besparingsspårning, riskhantering av leverantörer, leverantörsidentifikation och val, RFQ-processen, förhandlingsprocessen, kontrakthantering samt uppföljning av leverantörsprestation. Dessa nyckelområden har följt det ramverk som skapats i litteraturstudien samtidigt som nya faktorer har identifierats och lagts till då de ansetts som viktiga. För att tillämpa AI i strategiska inköpsprocessen måste Case-Företaget överväga andra aspekter än var i inköpsprocessen de kan dra nytta av AI mest. Faktorer som utmaningar och risker, beredskap och mognad samt faktorer som ansetts viktiga att beakta för att möjliggöra en implementering har identifierats. För att bedöma hur mogen och redo den strategiska inköpsfunktionen hos Case-Företaget är för en implementering har några av de tidigare digitala projekten inklusive AI-teknik kartlagts och analyserats. Det har emellertid konstaterats att det kan vara fördelaktigt för strategiskt inköp att börja med ett mindre användningsområde och sedan skala upp det. Eftersom strategiska inköpsfunktionen har implementerat en spendanalys plattform kan det vara en bra start att utvärdera det projektet och sedan tillämpa AI ovanpå den befintliga lösningen. Andra faktorer att beakta är att försäkra datakvalitet och säkerhet, involvera ledningen samt lyfta vilka fördelar AI kan ge i form av ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Därtill är det viktigt att inkludera hela strategiska inköps-funktionen samt att inte endast beakta den tekniska aspekten utan också mjuka faktorer så som change management och agila metoder.

As Supply Chain Management has continuously evolved, it has during recent times been exposed to the opportunities and threats that follow globalization. Firms have the possibility of getting their products/services to customers worldwide by outsourcing processes. This possibility has even turned mandatory for numerous firms in order to be competitive. However, such decisions can expose the Supply Chain to various risks. Because of lack of data and Supply Chain Structures, decision-makers need to distinguish advantages vs. disadvantages between centralized, decentralized or even outsourced structures. The purpose of this study has been, based on gathered data from a case company, to determine what Supply Chain structure to opt for when it comes to purchasing. This master thesis has performed a literature review on the science of Data Mining to enrich the quality of a quantitative part based on databases of the case company. The study also reviews Supply Chain Management strategies and how to select an appropriate distribution channel design - allowing for a framework about selecting an appropriate network design and another framework summarizing current literature’s contribution on the question of centralization versus decentralization based on Finance, Performance or Information. These three pillars are the aspects used as reference of analysis in various literature and could therefore be compared with empirics. The selection framework was filled in by key individuals at the case company and was associated with qualitative contributions from interviews about strengths and weaknesses of three scenarios involving centralization, decentralization or outsourcing. With obtained data, it was possible to identify all strengths and weaknesses of each scenario and discuss differences to select the best possible option. The findings were summarized into a framework where one can clearly see pros and cons of each scenario, thus providing a concise summary of implications following centralization, decentralization and outsourcing respectively. The results of the distribution network pointed towards a decentralization of the purchasing function as a more cost-efficient strategy, but these results must be questioned because of the current setting-bias with the spreading of the COVID-19 virus and its economic consequences. However, when all arguments were grouped into the final summarizing figure, it was concluded that the outsourcing strategy is the most advantageous. This thesis has thus permitted the extension of a framework that identifies the best distribution network design and summarized the implications of centralizing, decentralizing or outsourcing purchasing. / Supply Chain Management har kontinuerligt utvecklats med bl.a. namnbyten eller nya populära strategier. Den har under modern tid varit utsatt för både möjligheter såsom hot vilka har varit följder av globalisering. Företag har erhållit möjligheterna att leverera sina produkter till kunder över hela världen men även att outsourca processer för att förenkla denna leverans. Oursourcingmöjligheten har även översatts till obligatoriska beslut för flera företag för att ens kunna erbjuda produkter till konkurrenskraftiga priser. Dessa beslut kan dock exponera en Supply Chain till olika risker, en brytning i logistikkedjan till exempel. På grund av dessa konsekvenser måste företag värdera vilken strategi som måste tillämpas för varje process i kedjan. Ska de centraliseras, decentraliseras eller outsourcas? Ändamålet med denna studie är att, baserat på insamlad data från ett case företag, kunna bestämma vilken strategi ska tillämpas när det kommer till inköp från externa leverantörer. Detta examensarbete har utfört en litteraturgenomgång på bl.a. studier om Data Mining för att berika kvalitén på den kvantitativa delen baserad på databaser från caseföretaget. Utvald litteratur förklarar olika aspekter från Supply Chain Management med involverade strategier och hur en lämplig nätverksdesign väljs ut. Målet är att utveckla ett ramverk för urval av lämplig nätverksdesign för caseföretaget samt ett ramverk för att summera litteraturens budskap till implikationer av centralisering eller decentralisering med fokus på Finans, Prestanda och Information. Urvalsramverket har därefter fyllts i av nyckelpersoner från caseföretaget för att jämföras med kvalitativa bidrag från intervjuer om styrkor och svagheter på tre utvecklade scenarios om centralisering, decentralisering eller outsourcing. Med erhållen data möjliggjordes en diskussion för att tydliggöra styrkor och svagheter för varje scenario för att kunna noggrant jämföras och skapa argument för vilket skulle väljas. Resultat och argument har generaliserats och sammanfattats i en figur där en kan tydligt se för- och nackdelar med varje scenario. På så sätt disponeras en koncis slutsats av implikationer med att centralisera, decentralisera eller att outsourca. Resultaten från urvalsramverket pekar på att decentraliseringsstrategin är den optimala för caseföretaget, detta måste dock ifrågasättas på grund av kontexten med den nuvarande spridningen av COVID-19 viruset och dess inverkan på ekonomin. Med detta i åtanke och ihopsamlade argument, drogs slutsatsen att outsourcingstrategin är den mest lämpliga för caseföretaget. Detta masterexamensarbete har således lett till förlängningen av ett urvalsramverk av distributionsnätverksdesign samt diskuterat fram och sammanfattat implikationerna av centralisering, decentralisering och outsourcing.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan erbjuda i form av resurser och kunskap, vilket kan skilja sig åt. Studien bidrar med kunskap till området implementering av hållbarhetsstrategier genom att ge en djupare förståelse för de specifika utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin kan möta när de ska gå mot att bli mer miljömässigt hållbara. För att kunna implementera hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen kräver det att ledningen sätter upp mål som produktionsansvariga kan förhålla sig till. Produktionsansvariga har en delaktighet och påverkar i stor utsträckning hur hållbara produkterna blir. Studiens resultat visar slutligen att det finns skillnader inom SMEs i den svenska modeindustrin, särskilt när det gäller tillgången på resurser mellan små och medelstora företag. En betydande skillnad är den utmaning som leverantörer utgör för dessa företag vilket är kopplat till produktionskvantiteter. Studiens begränsningar inkluderar urvalet av tre modeföretag, varav ett av dem var medelstort, vilket begränsade möjligheten att skapa en tydlig förståelse för deras unika utmaningarna. Framtida forskning föreslås omfatta ett bredare urval för att ge en mer djup förståelse av SMEs inom den svenska modeindustrin. / Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally, external factors such as customers' willingness to pay more and what suppliers can offer in terms of resources and knowledge, which can vary, also have an impact. The study contributes to the field of implementing sustainability strategies by providing a deeper understanding of the specific challenges that SMEs in the Swedish fashion industry may face when striving to become more environmentally sustainable. To implement sustainability strategies in the development phase, it requires management to set goals that production managers can adhere to. Production managers are involved and significantly influence how sustainable the products become. The study's results finally show that there are differences within SMEs in the Swedish fashion industry, particularly regarding access to resources between small and medium-sized enterprises. A significant difference is the challenge that suppliers pose for these companies, which is linked to production quantities. The study's limitations include the selection of three fashion companies, one of which was medium-sized, which limited the ability to gain a clear understanding of their unique challenges. Future research is suggested to include a broader selection to provide a more in-depth understanding of SMEs in the Swedish fashion industry. This essay is written in Swedish.