Syftet med denna studie är att undersöka lärares och rektorers val av undervisningsmiljö i ämnet biologi inom årskurserna 4-6 och om deras val sammanfaller med deras uppfattningar om var undervisning bör bedrivas. Undersökningen baseras på metodtriangulering som är en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, i detta fall enkäter och kompletterande intervjuer. Resultatet i undersökningen visade att lärare och rektorer har uppfattningar om att undervisning i biologi bör bedrivas både innanför och utanför skolbyggnaden. De menar dock att undervisning bör ske i större utsträckning utanför skolbyggnaden men att det finns flertal begränsningar som bridrar till att det inte genomförs i den utsträckning de önskar. Resultatet visar därför att lärares och rektorers uppfattningar kring var undervisning bör bedrivas inte sammanfaller med deras undervisningspraktik. Det är därför enligt dem viktigt att lärare och rektorer för samtal med varandra om hur det pedagogiska ledarskapet ska bedrivas i verksamheten. Det kan skapa möjligheter för dem att bedriva varierande undervisning innanför och utanför skolbyggnaden och på så sätt undervisa utifrån deras uppfattningar de har kring framgångsrik undervisning.

Syftet  med  föreliggande  studie  är  att  fördjupa  kunskaperna  om  barnmorskors  dagliga  arbete samt  att  undersöka  barnmorskors  förutsättningar  att  lära  i  arbetet.  Närmare  förklarat  innebär detta att vi har undersökt hur barnmorskor själva upplever och beskriver sitt arbete samt vad de upplever  möjliggöra,  respekitve  hindra  deras  lärande  i  arbetet.  Studien  har  inspirerats  av Husserls  traditionella  fenomenologi  och  utgår  från  barnmorskornas  egna  beskrivelser  i  deras livsvärld.  Detta  innebär  att  studien  innehar  ett  induktivt  förhållningssätt.  För  att  samla  in studiens  datamaterial  har  semistrukturerade  intervjuer  utförts  och  urvalet  består  av  åtta barnmorskor som arbetar på BB- och förlossningsavdelningen på ett sjukhus i Mellansverige. Resultatet visar framförallt att barnmorskors lärande möjliggörs i mötet med patienter. Samspel och  god  kommunikation  med  kollegor  visade  sig  också  främja  lärandet.  Det  som  beskrevs hindra  barnmorskors  lärande  och  utveckling  i  arbetet  var  stress,  hög  arbetsbelastning  samt personalbrist. I resultatet framgår även att barnmorskorna älskar sitt yrke och menar att de lär sig nytt varje dag. Samtidigt upplever barnmorskorna också sitt arbete som påfrestande och att det  inte  finns  utrymme  för  tillräcklig  återhämtning.  Detta  medför  att  en  del  barnmorskor överväger  att  sluta  sitt  arbete  och/eller  att  de  fått  gå  ner  i  arbetstid  för  att  kunna  bevara  sitt välmående.

Uppsatsen ämnar undersöka tituleringsproblematiken inom det konstnärliga audiovisuella området. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med audiovisuella utövare som är aktiva inom det specifika området. Tidigare forskning visar att teknologins utveckling de senaste 20 åren har bidragit till framväxten av fler genrer inom det audiovisuella området vilket i sin tur har resulterat i en begrepps- och terminologiproblematik. Teorin som används för att analysera det empiriska materialet tar ansats från socialkonstruktivismen. Resultatet visar att audiovisuella utövare upplever att det inte finns något tydligt sätt att titulera sig. De mönster som visade sig i respondenternas svar var att tituleringen försvåras i och med att en audiovisuell utövare sysselsätter sig inom flera områden och titeln anpassas därefter, beroende på sammanhanget, det visade sig även att en generell och övergripande titel är svår att uppnå då den audiovisuella utövaren ofta möts av publik eller besökare som inte är bekanta med det audiovisuella begreppet.

Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig. Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

Idag har blåljusaktörerna (räddningstjänsten, polismyndigheten och ambulanssjukvården) inte samma kartmaterial att arbeta efter. Detta innebär att de har olika kartbilder att jobba med. Detta skulle kunna lösas med hjälp av ett gemensamt kartstöd och en touch av metadata. Metadata är data om data och blir allt vanligare i datasammanhang. Då data blir mer och mer innehållsrikt och mer komplicerat blir vikten av metadata större. Metadata kan liknas vid en innehållsförteckning till ett examensarbete. Utan innehållsförteckning och rubriker skulle arbetet vara svårt att läsa igenom.  Metadata hjälper bl.a. till så vi kan dela datamängder men ser också till att data hålls uppdaterat. Data och geodata kan användas utan metadata men med den fås en beskrivning av hur aktuell data är, vilka rättigheter vi har att använda den o.s.v. Syftet med studien var att få fram det geodata och metadata som blåljusaktörerna har gemensamt i sin verksamhet. Detta för att underlätta framställandet av en gemensam blåljuskarta, så att aktörerna kan utföra sina uppdrag på ett så tidseffektivt sätt som möjligt. Genom intervjuer med de tre blåljusaktörerna fick vi reda på vilka data/geodata varje aktör har av intresse. Genom att jämföra aktörernas svar med varandra lyckades gemensamma geodata som cykelbanor och husnummer lokaliseras. Ur geodata kunde sedan metadata som, uppdatering, entrésida m.fl. extraheras.

Användares säkerhetsmedvetande gällande smarttelefoner är ett högst relevant område att studera i takt med den ökade användningen, både inom företag och privat. Enheten blir en central punkt för lagring av känslig information, vilket gör den åtråvärd för angripare. I denna studie utförs en kvalitativ undersökning där tidigare arbete samt säkerhetsrekommendationer används som grund för att skapa en konceptuell modell av viktiga säkerhetsaspekter. I samband med en vedertagen motivationsteori formuleras intervjufrågor som ställs till respondenter utvalda efter ett urval baserat på två kriterier; kön och ålder. Av studiens resultat kan det konstateras att potentiella risker, rörande motivation, fanns i deltagarnas säkerhetspraktiserande. Användare förväntade sig inte klara av att genomföra uppgifter som de ansåg värdefulla. Detta problem påträffades i aktiviteter som säkerhetskopiering och när det gällde läsa på och förstå licensavtal och applikationsbehörigheter. Potentiella risker hittades också då användare inte såg något värde i att utföra säkerhetsuppgifter. Avsaknad av en belöning visade sig också vara en faktor som kunde minska motivationen. Användare visade sig också ha en skild uppfattning kring vad de tycker borde göras mot vad de faktiskt spenderade tid på. Exempelvis valdes ett grundläggande skydd såsom skärmlås bort av vissa användare. Framtida arbete kan studera hur frekventa dessa identifierade problem är hos olika populationsgrupper eller utveckla metoder för att hantera de identifierade problemen.

Denna studie handlar om några lärares perspektiv och anpassningar på sin undervisning gentemot elever som inte gått i förskoleklassen och på så sätt missat de eventuella förberedelserna den innebär. Den bakomliggande teorin för denna studie är John Deweys pragmatism (Dewey, 2004, s.20). Det är det barnen gör aktivt i förskoleklass som fokuseras, i samband med hur deras kunskaper kopplas till nyttan i vardagen. Med denna studie hoppas jag kunna öka vår kunskap om vilka anpassningar i undervisningen som kan göras gentemot elever som missat förskoleklassen genom att besvara följande frågor: Vilka fördelar anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att förskoleklassen har för läsinlärning? Vad anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att de barn som inte gått i förskoleklassen riskerar att missa gällande läsinlärning? Upplever några lärare i årskurserna 1 och 2 det som ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen och därmed inte fått samma förkunskaper – hur påverkar det i så fall undervisningen? För att kunna genomföra denna studie och besvara de forskningsfrågor jag ställt, har intervjuer med ett fåtal lärare genomförts, då intervjuer kommer åt lärares erfarenheter på ett djupare plan. Utifrån lärarnas svar har sedan en komparativ analys gjorts. Lärarna i mina intervjuer ansåg att några av de fördelar med att gå i förskoleklassen var att eleverna genom bland annat Bornholmsmodellen fick öva på sin fonologiska medventenhet, de utvidgade även sitt ordförråd och sin begreppsförståelse genom högläsning och diskussioner om de lästa böckerna. Det lärarna ansåg att dessa elever riskerade att missa om de inte gick i förskoleklassen var delvis den fonologiska medvetenheten som nämndes ovan, men också rutinerna med att gå i skolan. Att dagen är uppbyggd av lektioner eller att sitta på sin plats och räcka upp handen om man ville delge något. Lärarna uppgav inte att de tyckte att det var ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen, men lärarna lyfte att de behövde anpassa undervisningen och ibland även planera en egen undervisning med helt egna uppgifter för dessa elever. Det som hände då var att lärarna fick arbeta dubbelt. Under studiens gång beslutades det att en obligatorisk förskoleklass ska införas med start hösten 2018.

Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

Homosexualitet ses fortfarande som en avvikelse i förhållande till den heterosexuella samhällsnormen och människor som definierar sig som homosexuella måste hantera en rad olika problem som heterosexuella människor inte behöver eftersom de är en del av normen. Med avstamp i George H. Meads identitetsteori och kompletterande stigmabegrepp från Erving Goffman ämnar studien undersöka hur den identitetsskapande processen kan se ut hos homosexuella kvinnor och vidare hur att vara lesbisk har påverkat deras självbild. Utifrån Michel Foucaults maktteori och definitionen av begreppet panoptikon undersöks upplevelsen av processen som det innebär att komma ut som homosexuell. Författaren närmar sig fenomenet genom kvalitativa intervjuer med människor som identifierar sig som kvinnor och som lesbiska. Studien visar att det att tillhöra en minoritet som hela tiden måste förhålla sig till en normativ majoritet har stor påverkan både när det gäller självbilden och identiteten hos lesbiska kvinnor / Homosexuality is still seen as a deviation in comparison to the heterosexual norm and people who define themselves as homosexual must deal with problems that heterosexual people never have to because they are part of a normative structure. Starting with George H. Meads identity theory and complementing theories from Erving Hoffman regarding the concept of stigma the study aims to research the process of identity development for lesbian women as a minority group and furthermore how being a lesbian influences their self image. With base in Michel Foucaults theories about power and surveillance and his use of the concept Panopticon the study aims to investigate the process of “coming out”. The writer of this paper analyses the different phenomenons through empiric data that is collected via qualitative interviews with women who identify themselves as lesbians. The study shows that being a part of a sexual minority group has a large impact on the self image and identity development for these lesbian women.

The aim of this study is to examine the user education that librarians at university libraries have with students on the medical programme, to present how the user education is conducted, to identify which approach emerges and how the user education can be developed. The theory underlying this study is four approaches that Sundin (2005) identified when examining web-based user education: A source-oriented approach, a behavior-oriented approach, a process-oriented approach and a communication-oriented approach. By highlighting these approaches, it becomes clearer which focus the user education have with students on the medical programme. To get hold of this knowledge, semi-structured interviews were conducted with four librarians who work with user education with students on the medical programme. The collected material was analyzed using qualitative text analysis. The result shows that user education is organized in different ways. In common is that all librarians meet students in semester one and ten. Mostly the user education has the form of lectures but even practical exercises are included. All four approaches emerged in the user educations but the most prominent was the process-oriented approach. All librarians describe the students’ understanding as central in the user education which can be connected to a process-oriented approach. Students’ understanding is mentioned several times during the interview, and even when the librarians talk about what is most important for them to pass on in user education. All librarians have a great variety of suggestions on how user education can be developed in the future.