Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Syftet med denna studie är att med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv lyfta några lärares upplevelser och erfarenheter av användningen av fysisk aktivitet i skolan, dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronaviruset. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer där sex lärare från tre olika skolor intervjuades. Därefter genomfördes en tematisk innehållsanalys. Den tematiska analysen utgick från lärarnas erfarenheter och upplevelser av användningen av fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på eleverna samt hur den fysiska aktiviteten påverkats av Coronavirusutbrottet. Intervjuerna gav både samstämmiga och skilda svar gällande lärarnas upplevelser och erfarenheter. Majoriteten av lärarna hade positiva erfarenheter och upplevelser av användning av fysisk aktivitet i skolan och på vilket sätt det används. Fysiska aktiviteter i skolan kan användas på många olika sätt och till olika syften. Dock fanns det även upplevelser och erfarenheter om att användningen av fysisk aktivitet i undervisningen kan bli rörig men att detta kan variera från grupp till grupp. Gällande hur lärare upplever att den fysiska aktiviteten påverkats av rådande Coronavirusutbrott menar samtliga av de intervjuade lärarna att det i skolans värld är svårt att efterleva de rekommenderade restriktionerna som finns, som exempelvis avstånd mellan människor. Skolans lokaler är små och eleverna är många till antal. Lärarna försöker i den mån det går att bedriva fysisk aktivitet utomhus samt undvika aktiviteter som innebär närkontakt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka händelser som är avgörande för en avslutandeprocess från kriminalitet. Utöver detta ämnar studien även att undersöka möjligheterna till upprätthållande av avslutet. Studien bistår med information som kan användas i brottspreventivt syfte, exempelvis genom att förse de anställda på fängelser kunskap kring intagnas specifika behov, för att de intagna ska kunna påbörja avslutandeprocessen från kriminalitet på ett sätt som bäst passar den specifika individen. För att besvara studiens syfte har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem före detta kriminella individer. Samtliga informanter var under intervjuerna medlemmar i KRIS, som är en förening som ger stöttning och hjälp till tidigare kriminella och missbrukare att etableras i samhället (KRIS u.å.). Resultatet visar att informanternas avslut från kriminalitet var direkt sammankopplat med avslutet från deras missbruk av narkotika och alkohol. Det framkom under samtliga intervjuer att den främsta drivkraften bakom kriminaliteten hade varit att försörja missbruket och när de slutade missbruka upphörde även kriminaliteten i stort. Resultatet visade även på andra viktiga händelser som var väsentliga för informanterna avslutandeprocess från kriminalitet. De teman som identifierades var “att nå botten”, förändrad moral och föräldraskap. Händelser som visade sig betydande för upprätthållandet av avslutet kom att tematiseras till: familjens betydelse, sysselsättning och samhälleliga insatser. Det framkom bland annat under intervjuerna att få en bättre kontakt med sina barn betraktades som en vändpunkt som ledde till att kriminaliteten upphört. Att få en anställning eller ingå i ett förhållande med en prosocial partner är exempel på anledningar till att informanterna kunde upprätthålla sitt avslut. / The purpose of this study is to present five former criminal individuals way out of crime and identify the underlying causes of the abandonment of criminal life. The study also intends to investigate what causes the individuals to maintain the abandonment and not fall back into crime. The study provides information that can be used for crime prevention purposes, for example by providing employees at prisons with knowledge about the specific needs of the intake, in order for the prisoners to be able to begin the termination process from crime in a way that best suits the specific individual. In order to answer the study's purpose, semi-structured interviews with five former criminal individuals have been carried out. All informants are members of KRIS, which is an association that provides support and help for former criminals and addicts to be established in society (KRIS u.å.). The result shows that the informants' cessation of crime was directly linked to the termination of their drug and alcohol abuse. It appeared during all interviews that the main motivation behind the criminality had been to support the abuse and when they ended the abuse the criminality eventually ceased. The results also showed other important events that were essential for the informants to initiate a termination process from crime. The themes identified were "hitting bottom", changing morals and parenthood. Events that turned out to be significant for maintaining the abandonment were thematized to: the importance of the family, employment and social efforts. For example, getting a better contact with their children turned out to be a turning point for the cessation of crime. Getting an employment or joining a relationship with a prosocial partner are examples of reasons to why the informants could maintain their abandonment.

Sociala medier är en viktig arena för barn och unga i samhället idag då dagens generation unga vanligtvis spenderar mycket tid i den tekniska kontexten. Min uppsats undersöker tjejers (14–18 år) användande av sociala medier (främst Instagram) med utgångspunkt i vad som sker på deras självpresentationer. Studien har en tolkande fenomenologisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer, exempelvis om vilka tankar som dyker upp innan en bild ska publiceras och efter en bild har publicerats. Tjejernas erfarenheter av sociala medier analyseras dels utifrån Goffmans teori om självpresentation och dels utifrån Corsaros teori om kamratkulturer. Resultatet visar att olika faktorer i omgivningen, exempelvis kamratkultur och hem och skola, har olika betydelse för hur tjejerna skapar sina självpresentationer och uppfattar sig själva och sin kropp. Resultatet visar även att posering på bilder, respons på bilder och oro över vad andra ska tycka om en bild har betydelse för publicering av bilder på en självpresentation. Ytterligare visar resultatet att kropps-jämförelser sker ständigt i tjejernas vardag där olika faktorer i omgivningen spelar roll. Slutsatsen är att publicering av bilder och sociala spel på tjejernas självpresentationer är en del av kamratkulturerna och de unga tjejernas vardag. Bildpublicering handlar inte bara om en bild, utan är ett omfattande socialt spel. / Social media is animportant platform for the youth society, as the youth generation normallytends to spend a lot of time in the technical context. My dissertationinvestigates how girls (14-18 år) use social media (especially Instagram), withan emphasis on what happens in their self-presentation. This study has aninterpreting phenomenological approach and is based on six semi-structuredinterviews on the girls' thoughts before and after the publication of pictures.The girls' experiences of social media are partly analyzed via Goffman's theoryabout self-presentation and partly through Corsaro´s theory about peer-cultures.The result indicates how different factors in the environment (e.g. peer-culture,school and home), have a different meaning for how the girls create their ownself-presentations and how they perceive themselves and their bodies. Theresults also show how posing in pictures, social response and anxiety of whatothers might think about a picture have an impact on publication. Additionally,the results indicate how bodily comparisons continuously happens in girls'everyday life. The conclusion is that the publication of pictures and socialgames on girls' self-presentations is part of the comrade-cultures and theyoung girls' everyday life. Publication of pictures is not only about apicture, but a comprehensive social game.

Att som sjuksköterska bemöta patienter i telefonrådgivning innebär särskilda svårigheter kopplat till både kommunikation och organisation. Samtal med patienter med psykisk ohälsa kan innebära ytterligare utmaningar där sjuksköterskan får möta starka känslor och suicidal kommunikation. Telefonrådgivning är en viktig vårdinsats för att främja tillgänglighet, hållbarhet och följsamhet samt patientens förmåga till egenvård, men befintlig forskning inom området framstår i huvudsak utgå från vårdgivarperspektiv och enbart ett fåtal studier berör området i en psykiatrisk kontext. Få forskningsstudier beskriver patienters upplevelser av telefonrådgivningssamtal inom psykiatrisk vård. Syftet med studien var därför att beskriva patienters upplevelser av samtal med sjuksköterskor via telefonrådgivning inom psykiatrisk öppenvård, med mål om att skapa ökad förståelse och en grund för vårdutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i fyra kategorier; det beror på vem som svarar; välkomnas eller avvisas; respekteras som människa och patient; vara i beroendeställning. Det framkommer att vårdrelationen är av stor betydelse, där samtal i telefonrådgivning upplevs olika beroende på vilken sjuksköterska som svarar. Resultatet pekar på vikten av ett empatiskt och lyhört bemötande där sjuksköterskan ser till och tar ansvar för patientens vårdbehov. Studiens fynd anses värdefulla för sjuksköterskans kliniska arbete genom att väcka nya tankar och främja reflektion kring vedertagna arbetssätt. Evidensbaserad utbildning i psykiatrisk telefonrådgivning ses kunna erbjuda stöd för sjuksköterskor och effektivisera vårdinsatsen. Mer forskning på området kan stärka det empiriska underlaget, men även vårdrelationens betydelse anses relevant att vidare studera.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i de olika val pedagoger gör när de använder sig av musik i förskolan. Metoden som valdes för att undersöka detta var att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som arbetade på olika förskolor i en stad i Mellansverige under hösten 2020. Ett särskilt fokus lades på pedagogernas uppväxtförhållanden och deras musikaliska erfarenheter från barndomen för att kunna koppla detta till Bourdieus teorier om det kulturella kapitalet och habitus. I analysen av empirin diskuterades det på vilket sätt pedagogernas sociala bakgrund och deras kulturella erfarenheter under uppväxten kunde kopplas till deras användning av musik i förskolan. I studien kom det fram att det finns ett visst samband mellan pedagogernas sociala bakgrund och kulturella erfarenheter, och de musikaliska val de gör i verksamheten. I intervjuerna märktes att de som hade vuxit upp i mer musikaliska miljöer också resonerade mer utvecklat om musikanvändningen på förskolan. De hade ett större kulturellt kapital med sig i sitt habitus och de kunde använda sitt habitus som ett kapital inom förskolan och även applicera detta på musiken. Det var dock flera av de intervjuade som nämnde att de skulle vilja förändra och utveckla musikundervisningen och den musikaliska tillgängligheten på sina förskolor. Några var också inne i en sådan process. En del pedagoger nämnde i intervjuerna att de ibland spelade exempelvis musik från andra delar av världen, men i de flesta fall var det trots allt blandande barnvisor, popmusik av olika slag samt lugn musik som mest spelades på förskolorna.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares inställning till matematik i förskolan samt hur yttre faktorer som sker i verksamheten kan påverka matematikundervisningen. Studiens syfte är angeläget då vi författare mött både förskollärare och barnskötare med olika inställning till matematikämnet i förskolan. Men även i ett samhälleligt perspektiv, då elever går ut med sämre resultat i just ämnet matematik. Utifrån detta perspektiv kan matematikämnet behöva många års träning, vilket då kan relateras till att denna träning bör starta redan i förskolans värld. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med inslag av en tolkande hermeneutisk metod, med sex förskollärare och sex barnskötare från åtta olika förskolor i Uppsala. Empirin analyserades och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv tillsammans med de tillhörande begreppen förutsättningar, transformering och realisering. Resultatet visar att yttre faktorer som personalbrist, gruppstorlek, kompetens och förskolans styrdokument synliggör både skillnader och likheter i respondenternas utformning av matematikundervisning. Resultatet synliggör även skillnader och likheter i hur förskollärarnas och barnskötarnas inställning påverkar hur matematikämnet kommer till uttryck i förskolan, både i planerad och spontan undervisning. Den största skillnaden i resultatet synliggörs i respondenternas inställning till läroplanen. Förskollärarna uttrycker att läroplanen har blivit mer tydlig och lättare att arbeta med. Medan samtliga barnskötare inte kan uttrycka sig över huvud taget när det kommer till den reviderade läroplanen och dess innehåll. Likheter i resultatet kan ses i samband med synsättet på den spontana matematikundervisningen samt att flera utav respondenterna från båda delstudierna belyser vikten av att byta erfarenheter med varandra i sitt arbete i förskolan.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.

The central theme of this study is the school library and how teacher students' view the integration of the library in teaching. Previous research has shown that the teacher programs lack education and knowledge on how to practically make us of the library. The purpose of this study is to investigate what perceptions and experiences future teachers have about the library's function and how they view the integration of the library in their teaching after graduation. To investigate the teacher students' perceptions and experiences, a qualitative analysis was made using semi-structured interviews at one university in Sweden including five primary school teachers and five subject teachers. This study is based on Loertscher's Teacher Taxonomy. One conclusion drawn was that the parents' approach to the library is more decisive than the informants' experiences from their schooling. The teacher students with parents that would read and often bring them to the library are more likely to make use of the library themselves in their future profession. The results show that most teacher students will use the library mainly in the Swedish subject. Furthermore, the results also concluded that the subject teachers in the study more frequently would use the library as a second classroom, a place for the pupil to study individually, or a place for having meetings. Many of the teacher students have good opportunities for future collaboration with the library, what tends to affect the usage is ignorance, the workplace, and the teacher students' previous experiences.

Syftet med denna studie har varit att undersöka språkanvändning och språkideologier i och utanför skolan bland flerspråkiga elever som läser på språkintroduktion. Frågeställningen var 1) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning i en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 2) Hur porträtterar flerspråkiga elever sin språkanvändning utanför en skolkontext och vilka språkideologier kan identifieras? 3) Vilka skillnader och likheter finns i elevers språkanvändning och språkideologier beroende på kontext? Metoden bestod av att eleverna först färglade två språkporträtt för respektive kontext och sedan genomfördes en semistrukturerad intervju med dem. Materialet bestod av fem språkporträtt och tre transkriberade intervjuer. Resultatet visar att språkanvändning och språkideologier mellan de två kontexterna skilde sig; skolkontexten domineras av svenska i större utsträckning än utanför skolkontexten och skulle kunna härledas till språkhierarkier, en stat – ett språk- ideologin eller standardspråkideologin. Språkanvändning utanför skolkontexter präglas av andra språk än svenska. Ofta lyser svenskan med sin frånvaro. Detta skulle eventuellt kunna härledas till modersmålsideologi. Studiens huvudsakliga slutsats är att en inkludering av elevers flerspråkighet i skolan skulle vara önskvärd. / <p>På grund av den rådande covid-pandemin skedde opponeringen på distans. Därför står adressen och lokalen nedskriven enligt följande: "Digitalt i zoom". </p>