<p>Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2. Totalt har 9 vetenskapliga artiklaranalyserats och tre gemensamma faktorer kunde urskiljas: kunskap, ansvar och stöd.Resultatet visade att det är viktigt att förstå sambandet mellan faktorerna, både försjuksköterskan och för individen med diabetes typ 2. Resultatet ska kunna komma till nyttaför sjuksköterskan och inom omvårdnaden i Sverige.</p> / <p>The number of people with diabetes in the world is increasing, because the population isincreasing and it is getting older. Also, more people tend to be less active and areoverweight. Diabetes type 2 is the most common form of diabetes in Sweden today and isrelated to our lifestyle. Therefore the food and the exercise are the fundamental treatment.The problem is that individuals do not know what recommendations about food they aresupposed to follow. They have not received enough guidelines and education aboutnutrition. The aim of the literature study was to, from a patient perspective, identify factorswhich are of importance in the choice of food for individuals with diabetes type 2. A totalof 9 scientific articles where analysed and three factors emerged: Knowledge,Responsibility and Support. The result showed that it is important to understand therelation between the factors, both for the nurses and for the individuals with diabetes type2. The result is supposed to benefit both nurses and care in Sweden.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som ökar runt om i världen. Den kost som rekommenderas för diabetiker av Socialstyrelsen bygger på ett stort innehåll kolhydrater, vilket tenderar att höja blodsockernivåerna. På senare tid har flera forskare börjat förespråka en kosthållning med högre andel fett, LCHF-kost, vilket har påvisat flera positiva effekter för personer med diabetes typ 2. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera befintlig forskning som undersöker effekter av LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. Metod: Systematisk litteraturstudie valdes som design där kvantitativa studier inkluderades. Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed. Artikelgranskning gjordes genom en modifierad granskningsmall med poängsystem. 92 artiklar insamlades och av dessa valdes 24 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Irrelevanta artiklar exkluderas. Efter kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar ut som sammanställdes i en översiktstabell. Resultat: Flera effekter sågs av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. De största förändringarna var viktnedgång, minskade HbA1c- nivåer, ökad insulinkänslighet, minskade glukosnivåer och minskade triglycerider. LCHF-kost hade skilda effekter på kolesterolnivån. I ett fåtal studier påvisas olika psykiska och fysiska effekter av LCHF-kost. Det som redovisades i resultatet var synliga och mätbara effekter efter att ha intagit en LCHF-kost efter två timmar upp till 56 veckor. Slutsats: Flera positiva effekter ses av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2 på kort sikt och upp till ett år. Ytterligare studier bör göras och pågå under en längre tid än ett år för att LCHF-kost skall kunna rekommenderas till personer med diabetes typ 2. / Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases of our time and a huge worldwide health issue. The Swedish social board recommends people with diabetes to eat a diet that contains mostly carbohydrates, which increases blood glucose levels. Though more recently scientists have started to advocate another type of diet that consists of more fat, the LCHF-diet, which has shown several positive effects on people with type 2 diabetes. Aim: The aim of this systematic review is to investigate current science on people with type 2 diabetes that follows the LCHF-diet and which effects that could be seen over time. Methods: The design of this study is a systematic review and quantitative articles were included. The search of articles was made in the PubMed database. The article examination was done through a modified review template with a point system. Totally 92 articles were collected and 24 of these articles were then chosen for the article quality examination. Irrelevant articles were excluded. After the quality examination 15 articles were elected and compiled in an overviewing chart. Results: Several effects could be measured by people with type 2 diabetes following the LCHF-diet. The main changes were weight loss, lower levels of HbA1c, increased insulin resistance, decreased blood glucose levels and decreased triglyceride levels. The LCHF diet had different effects on cholesterol levels. A few studies also showed different physical and psychological effects. The result contained measurable effects after following the LCHF diet for two hours up to 56 weeks. Conclusion: Several positive effects could be measured on people with type 2 diabetes after following the LCHF diet from two hours up to a year. More studies that go on for over a year are needed in the future before the LCHF diet can be recommended for people with type 2 diabetes.

Bakgrund Ungdomar som vill nå eliten inom innebandy behöver äta optimalt för att prestera på träningar, matcher och i skolan. Kosten är en viktig faktor eftersom ungdomarna fortfarande är i en tillväxt- och utvecklingsfas och en felaktig kosthållning kan leda till skador, sömnsvårigheter och ätstörningar. Syfte Syftet med studien är att utvärdera hur mat- och måltidssituationen ser ut för elever som läser vid Riksidrottsgymnasiet med innebandyinriktning. Metod En kvantitativ metod i form av webbenkät har använts för att få svar från eleverna på Riksidrottsgymnasiet om hur deras mat- och måltidssituation ser ut. Samtliga 46 elever besvarade enkäten. Eventuella skillnader mellan undergrupper undersöktes med hjälp av Chi-2-test och Fishers exact test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat Majoriteten av eleverna lagade middag dagligen och åt sällan färdigrätter. En signifikant skillnad sågs beroende på vilken årskurs eleverna gick i och hur ofta de lagade mat tillsammans med vänner (p=0,046).  Mer än hälften av eleverna i årskurs 1 och 2 lagade mat tillsammans med vänner minst en gång i veckan jämfört med en tredjedel från årskurs 3. En skillnad mellan årskurserna kunde ses hur ofta de lagade mat så att de kunde få matlådor flera dagar framöver, där majoriteten ibland lagade mat för flera dagar framöver medan några elever i årskurs 1 och 2 aldrig gjorde det (p=0,049). Eleverna hade en upplevd god kunskap både om det praktiska att tillaga en måltid samt det teoretiska att planera en måltid. Slutsats Överlag upplevde eleverna att de hade goda praktiska och teoretiska kunskaper kring matlagning och majoriteten lagade dagligen middag. En bidragande faktor kan vara att grundläggande kostkunskap ingår i läroplanen samt intresset för kost via sociala medier. / Background Adolescents aiming to become elite floorball players need to eat optimally to perform during practice, games and in school. The diet is an important factor to the adolescents who are still in a growth and development phase and an improper diet can lead to injuries, sleep disorders and eating disorders. Objective The purpose of the study is to evaluate the food and meal situation for pupils who are studying at the nationwide sports gymnasium with floorball alignment. Method A quantitative method was used and a web survey was distributed to the 46 pupils at the nationwide sports gymnasium, all the pupils responded. The questionnaire concerned their food and meal situation. The level of significance was set to p&lt;0,05 and differences between groups were tested with Chi-square or Fishers exact test. Results The majority of the pupils cooked dinner daily and rarely ate ready-made meals. A significant difference was seen depending on what grade the pupils went in and how often they cooked with friends (p = 0.046). More than half of the students in grades one and two cooked food together with friends at least once a week compared to one third from in grade three. One other difference between the grades could be seen how often they cooked so they could get food boxes for days to come. The majority sometimes cooked food boxes while some pupils in grade one and two never did it (p = 0.049). Pupils had a perceived good knowledge of both the practical to cook a meal and the theoretical planning a meal. Conclusion Overall, the pupils experienced that they had good practical and theoretical knowledge about cooking and the majority cooked dinner daily. Basic dietary knowledge in the curriculum and posts concerning food and diets on social media can be contributing factors.

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) är en generell term som innefattar ett stort antal somatiska och emotionella symtom som med en regelbundenhet förekommer i menstruationscykeln. Det är inte klarlagt vad som orsakar PMS, och ingen behandlingsmetod har visat sig vara tillräckligt effektiv. Kost-och livsstilsfaktorer har visat sig ha samband med symtom, och rekommenderas ofta som behandlingsalternativ i exempelvis forum i sociala medier. Syfte Att undersöka hur personer med PMS upplever att kost-och livsstilsfaktorer påverkar deras symtom. Metod Deltagare rekryterades via sociala medier. En kvantitativ webbaserad enkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten innefattade frågor gällande hur kost-och livsstilsfaktorer påverkar symtom, personliga frågor om deltagarna samt ett skattningsinstrument för i hur hög grad PMS påverkar deltagarens vardag. Statistiska test som användes var: One sample Wilcoxon Ranked, Spearman correlation coefficient och Mann Whitney U test. Signifikansnivå sattes till p&lt;0,05. Resultat Totalt 235 enkäter användes i den statistiska analysen. Kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom var: frukt och grönsaker och glutenfri kost p&lt;0,001), choklad (p=0,003), fysisk aktivitet, solexponering, mindfulness, bra sömn (p&lt;0,001), samt tillskott av: omega 3 (p=0,005), vitamin D och magnesium (p&lt;0,001). Faktorer som upplevdes förvärra symtom var: socker, snabba kolhydrater, mjölkprodukter, koffein, stress, dålig sömn och alkohol (p&lt;0,001). Deltagare som var mer fysiskt aktiva och/eller hade en högre utbildning skattade en lägre påverkan av PMS på deras vardag. Deltagare som rökte skattade en högre påverkan av PMS på deras vardag. Slutsats De kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom är sådana som förknippas med en hälsosam livsstil: en kost rik på frukt och grönsaker, lågt intag socker och alkohol, fysisk aktivitet, minskad stress och bra sömn. Det finns därför anledning att från vården inkludera samtal kring kost och livsstil i en behandlingsrutin vid PMS.

Bakgrund En vegetarisk kosthållning kan se ut på olika sätt och kan vara till fördel både för människors hälsa och för miljön. Idag har svenskarna ett frukt- och grönsaksintag som är lägre än vad som rekommenderas, samtidigt som köttintaget är högre. Under de senaste åren har en vegetarisk trend tagit plats i samhället och fler vegetariska alternativ erbjuds vilket skulle kunna bidra till ändrade kostvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka om intaget av vegetariska måltider har ökat och om intaget av animalier har förändrats under de senaste två åren i Sverige, vad det beror på och om det skiljer sig mellan kön, åldersgrupper, bostadsregion, utbildning och matvanor. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2017. Resultat Cirka 40% av deltagarna hade ökat sitt intag av vegetabilier och vegetariska maträtter och cirka 30% hade minskat sitt intag av animalier under de senaste två åren. Skillnader mellan grupper fanns: Kvinnor ansåg sig i högre utsträckning än män ha ett frukt- och grönsaksintag i linje med rekommendationerna (p=0,001). De respondenter som var 27 år och yngre ansåg i högre utsträckning än de som var 28 år och äldre att personlig ekonomi var en viktig anledning till att äta vegetariskt (p=0,001). Miljöhänsyn upplevdes vara den starkaste motivationsfaktorn till att äta mer vegetariskt. Slutsats En stor del av deltagarna har under de senaste två åren ökat sitt intag av vegetarisk mat och minskat sitt intag av rött kött och chark. Majoriteten var förändringsbenägna och kunde tänka sig att öka sitt intag av vegetarisk mat ytterligare. Kostvetare tillsammans med andra yrkesverksamma inom kostområdet bär ansvaret att sprida kunskapen om en mer grön, hälsosam och miljövänlig livsstil. / Background A vegetarian diet can be found in many variants and may benefit both human health and the environment. Today’s Swedes have a lower fruit and vegetable intake than recommended, while at the same time meat intake is higher. In recent years a vegetarian trend has taken place in society and more vegetarian options are offered, which may affect dietary patterns. Objective The objective of this study was to investigate whether the intake of vegetarian meals has increased and weather the intake of animal products has changed in Sweden during the past two years, possible reasons to it, and if it differs between gender, age, residential area, educational level and diet. Method The survey was conducted by posting a web based survey on Facebook during the autumn 2017. Results About 40% of the participants had increased their intake of vegetables and vegetarian meals and about 30% had decreased their intake of animal-products over the past two years. Differences between groups were found: Women considered themselves, to a higher degree than men, having a fruit- and vegetable intake that matched the recommendations (p=0,001). Participants 27 years of age or younger stated, to a higher degree than those 28 years and older, that personal economy was an important reason to eat more vegetarian food (p=0,001). Environmental concerns were considered the strongest occurring motivational factor to eat more vegetarian food. Conclusion A significant portion of the participants had over the past two years increased their intake of vegetarian food and decreased their intake of red and processed meat. Many had shown a willingness to increase their intake of vegetarian food. Food service dietitians, together with other professionals in the diet sector carry a responsibility to spread the knowledge about a greener, healthier and more environmentally friendly diet.

Människans påverkan på klimatet genom maten vi äter är stor. Växthusgaserna som släpps ut av oss människor bidrar bland annat till ett varmare klimat, vilket kan leda till farliga effekter på klimatsystemet och omfattande effekter för jord- och skogsbruk. Till följd av bland annat dagens jordbruk utvecklas idag även många naturtyper och arter negativt vilket på sikt skulle kunna leda till att de försvinner helt. Cirka 70 % mer mat än vad som produceras idag beräknas behövas till 2050 för att kunna föda en växande befolkning. Detta måste göras på ett hållbart sätt, här är utbildning en viktig aspekt för att kunna vända människans negativa påverkan på klimatet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka kunskaper åttondeklassare har om matens miljöpåverkan. Detta för att undersöka om eleverna har lärt sig det de ska kunna enligt läroplanens lärandemål i olika ämnen angående människans miljöpåverkan där uppsatsförfattaren har riktat in sig på elevernas kunskaper om matens miljöpåverkan, samt om de har kunskaper om några av vad uppsatsförfattaren bedömt som de viktigaste kunskapsområdena om mat och miljö. Syftet är även att ta reda på om kunskaperna om matens miljöpåverkan skiljer sig åt mellan kön samt de olika skolorna. Slutligen är syftet även att undersöka om lärandemålen är tillräckliga för att göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Enkäter med frågor om matens miljöpåverkan delades ut till 116 elever i årskurs åtta i tre olika kommuner och skolor i Örebro län. Resultaten visade att eleverna har relativt goda kunskaper om matens miljöpåverkan. De kunskaper som skulle kunna utvecklas hos eleverna är kunskaper om ekologiska miljömärkningar, olika köttsorters miljöpåverkan samt kunskaper om vad i livsmedelssystemet som står för den största delen av matens totala miljöpåverkan. Det var inga stora skillnader i kunskaper om matens miljöpåverkan mellan flickor och pojkar samt mellan de olika skolorna. Lärandemålen bedöms av uppsatsförfattaren som otillräckliga för att enskilt göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Fler faktorer än vad som kan ges av utbildningen spelar in för att kunna ändra ett beteende till ett positivt miljöbeteende. Uppsatsförfattaren bedömer även att eleverna skulle behöva mer problemlösningskunskaper angående miljöproblemen (kunskaper om- och färdigheter i att använda strategier för miljöåtgärder) för att kunna ändra sina beteenden till mer positiva miljöbeteenden.

The aim of this study was to investigate whether a dietary change, physical activity or a combination of both gave the best result when treating obesity, concerning weight loss and BMI. Excessive weight and obesity are today a big health-issue and it is estimated that 10 % of the men and 12 % of the women in Sweden have a BMI over 30, i.e. are suffering from obesity. The corresponding number for children is 3 %. No one can say for sure what causes obesity but there are many theories. Lifestyle has great impact on it, as have genetic factors. The every-day exercise has been decreased as the conditions at work have changed and we have become more inactive. At the same time our energy-intake has increased and the surplus of energy is added to our body in the form of fat. Research shows that obesity is more common among certain groups in society. The prevalence of obesity is higher among people with little or no education at all, than among people with high education. Labourers have a higher prevalence of obesity than white-collar workers and geographically seen, the prevalence is higher in the countryside than in the cities. Obesity is a large contributing factor to the metabolic syndrome which means an increased risk of stroke, heart attack, cardio-vascular diseases and the development of diabetes. All over the world it is agreed that something must be done to stop the obesityepidemic. Thirty minutes of physical activity every day is the general recommendation. Four of the studies I have analyzed include different amounts and intensity of exercise and the outcome of these. Also one study brings up the effects of diets alone. Two of the four studies that involved exercise also had restrictions in energy-intake as a complement to the activity-goals. All articles in my study are based on open randomized trials. My conclusion is that in many cases, thirty minutes of physical activity is sufficient to stop or counteract the obesity-epidemic, but for those who already suffer from obesity, an increase in physical activity often leads to better results. To alter the diet and obtain from, or reduce, the intake of certain products, e.g. sugar, also contributes to weight loss. It is my opinion that a combination of a healthy diet and exercise is the best recommendation for weight loss, and that other factors like support from family and friends can increase the chances of success. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om kostförändring, motion eller en kombination av de båda gav bäst resultat vid behandling av fetma, med avseende på vikt och BMI. Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem och man räknar med att ca 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige har ett BMI över 30, dvs. lider av fetma. Även barnen är drabbade, och ca 3 % beräknas tillhöra motsvarande kategori. Ingen kan med säkerhet säga vad fetma beror på men det finns många teorier. Livsstilen påverkar, liksom genetiska faktorer, men världen över är man ense om att något måste göras för att hejda fetma-epidemin. Trettio minuters fysisk aktivitet om dagen är den generella rekommendationen. Fyra av de studier jag tar upp i detta arbete innefattar olika mängd och intensitet av motion samt resultaten av dessa. Likaså finns en studie som endast tar upp dieter. Två av de fyra motionsstudierna har även begränsningar i kosten som komplement till motionen. Alla artiklar som tas upp i min litteraturstudie är baserade på öppna randomiserade prövningar. Min slutsats är att trettio minuters motion räcker i många fall för att hejda och motverka fetma-epidemin, men för de som redan lider av fetma innebär ökad fysisk motion oftast bättre resultat. Att förändra sin kost och utesluta eller skära ner på vissa saker som t.ex. socker bidrar också till viktnedgång. Jag tror att en kombination av bra kost och motion är det bästa receptet på viktnedgång, samt att andra faktorer som stöd från familj och omgivningen kan öka chanserna att lyckas ytterligare. 2008:F7

Bakgrund Unga vuxna har en sämre kosthållning än övriga befolkningen. Ett enormt informationsflöde gör det svårt att avgöra vilken information som är sann, vilket kan påverka livsmedelsval och befolkningens framtida hälsa. Syfte Syftet med studien var att utforska ungdomars val av informationskällor när det gäller kost och hälsa och hur de värderar dessa. Metod En enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i tre svenska städer. Målgruppen var ungdomar mellan 15–20 år. Enkäten bestod av 20 frågor och besvarades av 134 deltagare. Resultatet analyserades med Chi-2, ANOVA och Kruskal-Wallis.  Resultat Det var mindre än hälften av ungdomarna som sökte eller läste information om kost och hälsa. De informationskällor som ungdomarna använde sig mest av var familj, dokumentärer/filmer och olika hemsidor. Huvudparten av deltagarna tyckte att det var lätt att skilja på reklam, personliga åsikter och vetenskap. Fysisk prestation var en viktig anledning till att deltagarna sökte information om kost vilket även visades i ett samband mellan hög aktivitetsnivå och intresse för kost (p&lt;0,001). En majoritet av deltagarna önskade mer utbildning om kost. Slutsats. Vid val av källa prioriterade ungdomarna en upplevd trovärdighet för personen eller dokumentären som förmedlade informationen, att källan var lättillgänglig och hade ett tydligt innehåll. Majoriteten upplevde inga svårigheter med att tolka medias budskap, vilket kan vara problematiskt då inlägg och artiklar ofta vinklas. Om ungdomarna överskattar sin förmåga att tolka media och inte är medvetna om agendan finns risk att de tar till sig felaktiga kostråd. Därför skulle ett större fokus på utbildning inom kost behövas för att ungdomar självständigt ska kunna hitta relevant information om kost men även planera och tillaga närings- och energianpassade måltider.

In our day to day lives, we use certain discourses when it comes to health in relation to physical activity, diet and body types. These discourses can be seen as being reflected in the media and this study compares newspapers from the 1930s to newspapers closer to the now in search of what those discourses are or were. The study aims to find similarities and differences in these discourses and to find cultural meaning in them. Along with the analysis of the contents of the newspapers there are two interviews to paint a fuller picture of meaning. The study concludes that even though there are shifts in the discourses, the overall meaning is quite similar between now and then.

Syftet med studien är att undersöka förskolebarnens upplevelser av fysiska aktiviteter och hälsosam kost. Studien kännetecknas av en kvalitativ ansats och data samlades in genom strukturerade intervjuer med sex barn från två olika förskolor. Barns perspektiv står i centrum för studien och studien bygger på fenomenologisk ansats, där bernens upplevelser av rörelse och mat är i fokus. Resultatet presenteras utifrån barnens beskrivningar om begreppen rörelse och fysisk aktivitet på förskolorna. Förskola A gav uttryck för olika aktiviteter som de utför i sin vardag oftast utomhus, och på förskola B ger barnen andra beskrivningar. De tänker rörelse som olika rörelselekar de leker både inne och ute och fysisk aktivitet som olika beskrivningar på sport. Barnen är medvetna om kostens roll för deras hälsa och vikten av att äta varierande för deras välbefinnande. De flesta barnen tyckte att det är gott och nyttigt att äta vanlig kost i form av grönsaker, kolhydrater och kött. Barnen hade kunskaper om att söta saker kan skada deras hälsa och därför bör de äta mindre utav det för att de ska må bra. Sammantaget visar studien därmed att förskolebarnen tänker att fysisk aktivitet är kopplade till utomhus samt att rörelse handlar om lek. Studien visar att förskolebarnen tycker om att röra på sig samt att det ger dem glädje. Kosten har förskolebarnen beskrivit genom sin upplevelse och erfarenheter om matsituationerna i förskolan, vilket de inser att kosten är viktig för kroppen och att de bör äta varierad mat men i relation till deras intresse.