• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 338
  • 25
  • 5
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 371
  • 101
  • 79
  • 78
  • 76
  • 70
  • 67
  • 56
  • 54
  • 50
  • 47
  • 42
  • 40
  • 39
  • 33
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Måltiden på ett vårdboende - En empirisk studie om hur uppfattningen av måltidssituationen påverkar livskvalitén

Nilsson, Robin, Regen, Erik January 2014 (has links)
Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige. Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. / Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.
172

VAD SKA JAG ÄTA? EN LITTERATURSTUDIE OM KOSTENS BETYDELSE FÖR UTVECKLANDET AV KOLOREKTALCANCER

Grönvall, Linda, Wessberg, Frida January 2010 (has links)
Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på åtta väl utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet stärkte tidigare forskning att kost har en inverkan för uppkomsten av kolorektalcancer. I denna litteraturstudie hittades samband för sjukdomen med fibrer, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kalcium och vitamin D, vatten och slutligen kött. / Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden. The impact of diet has long been studied regarding to the development of this disease. To educate and support patients are important parts of the nurse´s profession. The background presents the most common dietary components which is important for our health.Given the responsibility nurses have, the aim of this literature study was to investigate and identify a link between diet and colorectal cancer. The chosen method was a literature review based on eight well-selected scientific articles. The results strengthened previous research, that nutrition has an impact on the development of colorectal cancer. This literature review found a relationship between the disease and fiber, fruit and vegetables, dairy products, calcium, vitamin D, water, and at last meat.
173

”Man får hälsa av att äta nyttiga saker” : en studie om barns uppfattning och förståelse av området kost, kropp och hälsa / "You'll get healthy by eating healthy stuff" : A study about children's understanding and perceptions of the concepts health, body and diet

Öhrvall, Erika January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning elever i år 3 har om kost och hälsa. Studien undersökte även vilka förväntningar elever i år 3 har på undervisningen inom området kost och hälsa. Den sista frågeställningen avsåg att ta reda på om elevernas förståelse och uppfattning förändras när det får möjlighet att samtala med varandra. För att undersöka detta besökte jag två skolor i två olika rektorsområden. Datainsamlingen har genomförts via enkät, enskilda intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen baserades på fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Resultatet stämde i hög grad överens med tidigare forskning om barns föreställningar gällande både kost, kropp och hälsa. Sammantaget visade studiens resultat att elevernas uppfattningar och förståelse om begreppen kost och hälsa var varierande. Resultatet visade även att eleverna har ett allmänt intresse inför området och vill lära sig mer om flera delmoment. Den sista frågeställningens utfall visade att elevernas kunskaper utvecklas i gemenskap med andra.
174

Kost som undervisningstillfälle : En kvalitativ studie om den pedagogiska måltiden i förskolan

Söderberg, Nathalie, Kronsteiner, Jennifer January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den pedagogiska måltiden används som ett undervisningstillfälle om kost med barnen och hur pedagogerna belyser kostens betydelse för barnen under måltiden. Metod: Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och videoinspelningar som primärt följde pedagogens roll vid den pedagogiska måltiden. Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där språket framställs ha stor betydelse. Samspel mellan pedagog och barn är en central del för barnens utveckling och möjlighet till skapande av ny kunskap. Resultatet: Studien visar att deltagande pedagoger är samstämmiga om att den pedagogiska måltiden ska vara glädjefylld och skapa ett klimat där barn känner sig trygga och inkluderande. Men också vad den pedagogiska måltiden kan erbjuda för möjligheter till barns lärande för att belysa deras förståelse för vikten om kost och dess betydelse. Utvecklingen av barnens språkkunskaper visade sig ha en stor betydelse, då samtalen var en central del under måltidssituationerna. Samspelen bland barnen under måltiderna skapade nya kunskaper och erfarenheter med varandra. Resultaten redogör även pedagogernas uppfattning om vikten av en lugn och trygg miljö, där barnen ska få känna matro och träna på att bemästra olika artefakter, som en väg till att bli mer självständiga individer. TAKK-korten visade i resultatet ha en stor betydelse för att samtala både verbalt och icke-verbalt om kost, färger och artefakter. Slutligen visar resultaten hur pedagogerna uppmuntrar barnen till att utöka sina smakpreferenser genom att tillsammans prova maten på ett lustfyllt sätt. De benämner också vikten av att äta hälsosamma måltider, för att kroppen ska orka med att leka och utföra de aktiviteter som sker under dagen.
175

Kostförändringar som genomförs under graviditet, och faktorer som påverkar genomförandet - en kvantitativ studie / Dietary changes implemented during pregnancy, and factors affecting the implementation - a quantitative study

Höglund, Linn, Ingevald, Jasmine January 2023 (has links)
Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p<0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande.     Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women.  Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system.    Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p<0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.
176

HUR SER KOST- OCH MOTIONSVANOR UT HOS UNGDOMAR I UMEÅ? / What are the food habits and physical activity levels of adolescents in Umeå?

Vinefur, Carolina, Larsson, Julia January 2024 (has links)
Bakgrund Prevalensen av obesitas har ökat i samhället och flertalet trender med en negativ påverkan på hälsan har observerats hos ungdomar. I jämförelse med de nordiska näringsrekommendationerna äter ungdomar idag för lite frukt och grönsaker och istället för mycket tillsatt socker och mättat fett. Samtidigt har en stor minskning av den fysiska aktivitetsnivån observerats till förmån för ett ökat stillasittande och ökad skärmtid vilket dessutom associerats med ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella samband och skillnader mellan kostvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar i Umeå kommun. Metod Studien genomfördes med en digital kvantitativ enkätundersökning under hösten 2023. Målgruppen för studien var ungdomar i åldrarna 15–20 år i Umeå. Data samlades in genom att besöka gymnasieskolor med en QR-kod till enkäten. All insamlade data analyserades med de statistiska testerna Spearman rangkorrelation, Chi-2-test, Fischer's exact test, Mann-Whitney-U test och logistisk regression. Resultat Totalt inkluderades 209 respondenter med en jämn fördelning mellan tjejer och killar. Respondenterna hade i genomsnitt ”lite” alternativt ”någorlunda koll” på rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet. Denna självupplevda medvetenhet visade sig ha ett samband till följsamheten för rekommendationerna. I genomsnitt rapporterade respondenterna att de åt 3–4 måltider per dag varav frukost var det minst vanligaste huvudmålet. De flesta uppgav att de åt fisk en gång per vecka eller mindre och i genomsnitt 100–200 gram frukt och grönsaker per dag. Det fanns ett signifikant samband där ungdomar som utförde fysisk aktivitet hade högre följsamhet till näringsrekommendationerna. Dessutom observerades ett signifikant samband där de som åt regelbundet samt de som åt frukost hade en högre följsamhet till rekommendationerna för pulshöjande aktivitet. Slutsats Utifrån det undersökta stickprovet av ungdomar i Umeå verkade följsamheten till rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet vara låg. Det observerades ett möjligt samband mellan medvetenheten och följsamhet till rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet samt en möjlig korrelation mellan en regelbunden måltidsordning och fysisk aktivitetsnivå. / Background The prevalence of obesity has increased in society and several trends with a negative impact on health have been observed in adolescents. In comparison to the Nordic Nutrition Recommendations, young people today do not eat enough fruit and vegetables and instead eat too much added sugar and saturated fat. Meanwhile a grand decrease in the physical activity level has been observed in favor of an increased sedentary time and screen time which has also been associated with unhealthy food habits.  Objective The purpose of the study is to investigate the possible connection and differences between food habits and physical activity level in adolescents in Umeå. Method The study was conducted with a digital quantitative survey during the autumn of 2023. The target group for the study was adolescents in the ages 15-20 years in Umeå. Data was collected by visiting upper secondary classes with a QR-code to the survey. All the collected data was then analyzed using the statistical tests Spearman´s rank correlation, Chi-square test, Fischer's exact test, Mann-Whitney-U test, and logistic regression. Results In total 209 respondents were included in the analysis with an equal distribution between girls and boys. The respondents had on average “little” or “fair” knowledge of the recommendations for nutrition and physical activity. This self-perceived awareness was shown to have a positive relation to the compliance of the recommendations. In average the respondents estimated that they ate 3-4 meals per day whereof breakfast was the least common main meal. Most reported that they ate fish once a week or less frequently and on average 100-200 grams of fruit and vegetables daily. There was a significant relationship showing that those who exercised had a higher compliance to the Nordic Nutrition Recommendations. Furthermore, a significant relationship between regular eating patterns and aerobic exercise showed that those who ate regularly, as well as those who ate breakfast, had a higher compliance to the recommendations for aerobic exercise. Conclusion Based on the investigated sample of adolescents in Umeå the compliance to the recommendations for nutrition and physical activity appeared to be low. A possible connection was observed between awareness and compliance to the recommendations for nutrition and physical activity as well as a possible correlation between a regular meal pattern and physical activity level.
177

ÄLDRE MÄNNISKORS APTIT OCH ÄTANDE KOPPLAT TILL ENSAMHET / OLDER PEOPLES´APPETITE AND EATING LINKED TO LONELINESS

Lindgren, Miriam, Forslund, Alva January 2024 (has links)
Bakgrund: Det finns ett konstaterat samband mellan att bli äldre och uppleva ensamhet. Därför kan måltiden komma att uppfylla en mycket viktig roll vad gäller behovet av gemenskap och njutning. Med åldern följer även flera fysiologiska förändringar som exempelvis försämrad lukt och smaksinne vilka kan ha en negativ inverkan både på människors intag av näring och på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ensamboende äldre människors aptit och ätandekopplat till känslor av ensamhet. Metod: I Studien användes kvantitativ metod där en webbenkät skapades i Microsoft Forms. Inklusionskriterierna var ensamboende och 65 år eller äldre. Rekryteringen skedde via Facebook, posters och mejlkontakt med pensionärsföreningar. Data analyserades i IMB SPSS statistics 29.0. Statistiska test som användes var chi-två test vid undersökning av skillnader och Spearmans rangkorrelationstest för att undersöka samband. Resultat: Totalt resulterade enkätundersökningen i 77 respondenter, varav majoriteten var kvinnor och yngre äldre. Mer än hälften av respondenterna angav att de inte besvärades av ensamhet. Procentuellt besvärades de ”äldre äldre” som definierades som de som var 80 år eller äldre, kvinnor och änkor/änklingar mest av ensamhet. Respondenterna som besvärades av ensamhet var mer benägna att vara intresserade av organiserat måltidssällskap. Ett stort antal av respondenterna var däremot inte intresserade av organiserat måltidssällskap i nuläget. De som besvärades av ensamhet upplevde inte måltiden som en trevlig stund på dagen. Majoriteten av respondenterna hade god aptit och åt regelbundet. Slutsats: I den undersökta gruppen observerades ett samband mellan ensamhet och att inte uppleva måltiden som en trevlig stund på dagen. Respondenterna hade överlag tät regelbunden social kontakt med andra och upplevde en självständighet vad gällde måltiden, vilket enligt vår teori kan vara anledningarna till att ett stort antal inte besvärades av ensamhet i vår studie. Ensamhet upplevdes som besvärande främst hos kvinnor, ”äldre äldre” och änkor/änklingar och de ”äldre äldre” uppvisade även störst intresse för organiserat måltidssällskap. Tydligare information kring vilka måltidsstöd som erbjuds kan behövas i vissa kommuner.
178

Växtbaserad kost och njurhälsa : en kartläggande översiktsstudie

Aslanidou, Sofia, Kuehn, Marie January 2023 (has links)
Bakgrund: Kronisk njursjukdom (CKD) är en dödlig världsomfattande och växande sjukdom som oftast inte visar symtom förrän i ett sent stadie. Därför är förebyggandet av dess utveckling högst relevant.   Syfte: Att kartlägga studier där effekter av växtbaserade kostmönster och intag av vegetabiliskt protein på njurhälsa har studerats.  Metodbeskrivning: En kartläggande översiktstudie genomfördes med litteratursökning i databasen PubMed. Granskade orginalstudier (tvärsnittsstudier, kohortstudier, och RCT) från hela världen med fokus på växtbaserad kost och/eller vegetabiliskt protein och njurhälsa, publicerade på engelska 2018–2023, avseende vuxna över 18 år, män och kvinnor, med eller utan nedsatt njurfunktion (ej dialys/ transplantation), inkluderades. Utfallsmått var estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR), proteinuri, uremiska toxiner samt fosforeliminering. Kvalitativ utvärdering, tabulering och sammanfattning av studieresultaten gjordes.  Resultat: De 12 inkluderade studierna visar positiva resultat på något eller flera utfallsmått vid högre följsamhet till växtbaserade kostmönster eller vid högre intag av vegetabiliskt protein med avseende på risk för CKD och/eller nedsättning av njurfunktion. En av tvärsnittsstudierna som jämförde intagsnivåer av vegetabiliskt protein fann en 56 % lägre prevalens av CKD i den högsta intagsnivån. Två kohortstudier redovisar 71 % respektive 18 % lägre risk för CKD för de högsta intagsnivåerna av vegetabiliskt protein. Resultaten i en interventionsstudie rapporterade 36 % minskning av 24-timmars utsöndringen av fosfor.   Slutsats: Kartläggningen visar att ett växtbaserat kostmönster med hög andel hälsosamma vegetabilier och större andel vegetabiliskt protein jämfört med animaliskt kan ge lägre risk för CKD eller långsammare progression. Vidare forskning inom området behövs men det kan finnas skäl för dietister att förespråka växtbaserade kostmönster.
179

Gymnasieelevers inställning till vegetarisk mat i skolan. : En kvantitativ enkätstudie. / High School Students Attitude to Vegetarian Food in School. : A quantitative survey.

Rolf, Lina, Skogsmo Aspgren, Elin January 2018 (has links)
Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p <0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.
180

Livsstilsförändringar relaterad till kost och motion vid diabetes typ 2 : Integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes

Abdisa, Salome Raga, Jansson, Josefine January 2024 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt. Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, självförtroendet och den positiva synen på hälsotillstånden hos personer med diabetes typ 2.

Page generated in 0.0373 seconds