<p>Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.</p>

Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912 oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningen försöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh "dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiska perspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiska perspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlen och elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan. Almars finns det risk att eleverna anser att historia inte angår dem. Resultatet visar på att även om en förändring skett över tiden i läroböckerna angående "vi" och "dem". Kan det vara svårt att göra en identitetsbildning, i alla fall i dc senare årens läromedelböcker på grund av att de har blivit mer generella.

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan. Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900 och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder. Analysen visade att enstaka bilder var under all kritik för att klassas som pedagogiska, men dessa bilder är av underordnad betydelse för helhetsresultatet. Det framgår att Biologiböckerna har lite högre medelvärden än Naturkunskapsböckerna. Slutsats av bildanalysen är att en stor del av bilderna (82 %) kan klassas som pedagogiska bilder i skolmiljö och att den påtagligaste skillnaden som finns mellan läromedlen är bildhänvisningen i brödtexten.

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.

Syftet med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet Wings ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien Wings; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet Wings åk 7 inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme.

I de den nya läroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieämnet dels gymnasiegemensamt, det vill säga obligatoriskt, och dels delas det in i två olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning är att se vilka skillnader som finns mellan olika läromedel för de två olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus läggs vid att jämföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar källkritik och hur de presenterar den franska revolutionen. Dessa delar har valts för att de av olika skäl kan tänkas ge en representativ bild för hur läroböckerna skiljer sig åt. De olika läromedlen skiljer sig på ett flertal punkter. De kanske viktigaste skillnaderna ligger i faktaanalysen och mängden information som de erbjuder, där texterna för 1b-kursen går djupare i sin analys och ger mer detaljerade beskrivningar av det som presenteras.

Denna studie bygger på en kvalitativ analys av läroböcker i ämnet religion på gymnasiet. Läroböcker används för att ge en kortfattad och övergripande bild om ämnet som presenteras. Studiens teori bygger på Edward Saids forskning kring orientalism samt Mattias Gardells teorier kring islamofobi. Syftet med denna studie är att undersöka hur islam har framställts i fem läroböcker sedan 1970-talet fram till idag, en lärobok från varje decennium. Syftet är att visa vilken bild av islam som används för kunskapsutveckling och om det finns skillnader mellan boken från 1979 och boken från 2012. Resultatet av studien liknar det som tidigare forskning visat på. De analyserade läroböckerna innehåller generaliseringar och förenklingar som oftast inte problematiseras vilket kan leda till att den generaliserade texten i läroböckerna blir en sanning. Skillnaderna mellan boken från 1979 och boken från 2012 är få, men det förekommer fler diskussionsfrågor i boken från 2012 vilket kan bero på att islam är vanligare i Sverige idag.

Trots epitetet ”ett av världens mest jämställda länder”, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet. I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.   Utgångspunkten i uppsatsen är att läroboken, förutom att vara en källa till kunskap, kan ses ur en maktsynpunkt som spridare av värderingar och normer i samhället. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om stereotyper, dikotomi och en hierarki där mannen står som norm. Studiens resultat visar en relativt jämn representation av kvinnor och män gällande hur ofta de förekommer på bilder även om fler män än kvinnor syns på bilderna i samtliga läroböcker. När det kommer till vilka yrken och färger som förknippas med könen syns en tydligare diskrepans där män avbildas med fler möjligheter och alternativ till aktiviteter och utseende och där könsstereotyper förekommer. Detta styrker tidigare forskning som uppvisat en dominans av män och ett manligt perspektiv samt förekomsten av könsstereotyper i läroböcker. Ur ett genusperspektiv kan läroböckerna ses som skapare och återgivare av normer för vad som är kvinnligt respektive manligt där mannen står som norm högst upp i könshierarkin. Den kvantitativa jämställdheten i antal kvinnor och män på bilder i förhållande till skillnaderna kopplat till yrken och färger visar på vikten av läromedelsgranskning på ett djupare plan där fokus ligger inte bara på en kvantitativ emfas utan också på betoningen av hur män och kvinnor gestaltas och vilken kunskap och vilka föreställningar detta sprider.