Sammanfattning Bakgrund: palliativ vård fokuserar på att främja välbefinnande och lindra lidande för patienter och närstående i samband med livets slut. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar; Symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation. I sjuksköterskans ansvar ingår att lindra lidande. Om sjuksköterskans kunskaper brister, brister därmed sjuksköterskan i sitt proffessionella ansvar och patienten utsätts för onödigt lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i palliativ vård i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Polit och Becks 9 stegsmodell. Resultat: Resultatet utgör två teman med subteman: Relationens betydelse (Att finnas där och Att bevittna lidande) och Sjuksköterskans utmaningar (Symtomlindring och Teamsamverkan). Slutsats: Litteraturöversikten fastställer fybd som främjar och hindrar sjuksköterskan att lindra lidande hos patienter inom palliativ vård. Lidandet bör ses ur ett helhetsperspektiv utifrån patienten, där fysiskt, psykiskt, socialt och existensiellt lidande beaktas. Sjuksköterskan ansvarar för att identifiera vårdbehov samt behov av stöd och avlastning för närstående. huvudfynd som framkom var att finnas där, teamsamverkan samt symtomlindring.

En ledares närvaro kan influera och skapa meningsfulla relationer med medarbetare. Det finns olika åsikter om en ledare måste influera följare genom att vara fysiskt nära medarbetare. Närvaro kan istället ses som en mental närhet som innebär att vara uppmärksam på och intresserad av en annan person. På grund av att medarbetare interagerar med sina ledare både ansikte-mot-ansikte och digitalt antar en ledares upplevda närvaro olika förutsättningar. Syftet med arbetet är därför att skapa förståelse för medarbetares upplevelser av deras ledares närvaro när de har interaktioner med ledaren på plats, hybrid och på distans. Eftersom upplevelsen av en ledares närvaro är ett ämne som är begränsat i forskning har tillit identifierats som ett komplement till begreppet närvaro, då definitioner av närvaro och tillit berör liknande faktorer. För att besvara syftet har nio medarbetare intervjuats för att förstå deras tillit till deras ledare. Tre av medarbetarna arbetar på plats, tre hybrid och tre på distans. Intervjuerna har sedan gett oss en förståelse för medarbetarnas upplevelser av deras ledares närvaro. Resultatet visar att en ledare kan upplevas närvarande på plats, hybrid och på distans, men att det finns olika aspekter i situationerna som gör att en ledare upplevs som mer eller mindre närvarande för medarbetarna.

Bakgrund: I samband med ett barns födelse möter vårdpersonal föräldrar vars nyfödda barn är i behov av akut omhändertagande, exempelvis återupplivning eller invasiva åtgärder. Det är därför angeläget att belysa föräldrars upplevelser i samband med detta. Vare sig man närvarat eller inte närvarat vid ett akut omhändertagande av sitt barn, tycks det finnas behov av stöd och uppföljning för föräldrarna. Sett ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett ökat behov av kunskap kring hur man stöttar och hjälper föräldrar i de här svåra situationerna. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras nyfödda barn var i behov av akut omhändertagande.  Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar genomfördes. En innehållsanalys med ett induktivt arbetssätt användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll, Att ansvara för sitt barn, Att finna tröst, Att känna otillräcklighet. Resultatet visade att föräldrarnas upplevelser var relaterade till vårdpersonalens bemötande i den akuta situationen. Kontinuerlig information samt möjlighet att finnas vid barnets sida framkom som de viktigaste aspekterna. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig uppgift att i större utsträckning bjuda in och välkomna föräldrar till barnets sida, även i de svåraste situationer. I det här avseendet vore det önskvärt med ett kontinuerligt förbättringsarbete inom den perinatala och neonatala vården. Föräldrar behöver stöd och hjälp att kliva fram som de viktigaste i barnets liv, detta kan inte ske utan vårdpersonalens vägledning. Det råder inga tvivel om att föräldrar önskar vara närvarande då deras nyfödda barn eller spädbarn är i behov av akut omhändertagande. Meningsfullheten i att finnas hos sitt barn, bekräftas av denna litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att, genom en textanalys av tweets på mikrobloggen Twitter, undersöka hurinteraktion skapas och upprätthålls mellan idol och fans. Exemplet som används är popstjärnan JustinBieber och hur tweets konstrueras på hans Twitter-sida för att bekräfta frågor om pseudo-interaktion,gemenskap och närvaro med sina följare som ofta kallas ”Beliebers”. Jag vill ta reda på vilkakommunikationskoder som används och hur teorier om interaktion kan kopplas till de tweets jagundersöker närmare. Som främsta metod används en kvalitativ textanalys för att se om det går att hittatydliga indikationer genom språkbruk, tilltal och innehåll som kan kopplas till teorier om hurinteraktionen med publiken presenteras, och huruvida publiken ses som okänd eller iakttagbar.Resultatet av studien har visat att den centrala kommunikationsmodellen som används i stjärnansTwitter-flöde fokuserar på gemenskap och samhörighet i budskapet som överförs snarare än självaöverföringen av information mellan till sändare, Bieber, och mottagare; fans, ”Beliebers” och följare.

Studien avser att bidra med kunskap om hur leken inomhus har betydelse för inkludering. I studien betyder inkludering att få känna sig accepterad och att alla barn ska få känna att de tillhör gemenskapen i förskolan. Frågeställningarna berör hur förskollärarna beskriver sitt arbete för att främja inkludering genom lek samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som beskrivs finnas i lekens betydelse för inkludering. Studien har en kvalitativ ansats som innebär att förskollärarnas tolkningar och uppfattningar synliggjorts kring lekens betydelse. Empirin har samlats in genom enkäter med öppna frågor. Materialet har analyserats och tre teman har framställts: gruppkonstellationer, närvarande förskollärare i leken och lek – verktyg för värdegrundsarbete. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och man ser interaktionerna mellan individerna som betydelsefulla. I resultatet beskriver förskollärarna vikten av att vara närvarande i barns lek för att alla ska kunna känna sig inkluderade. Det har även framkommit att mindre grupper och olika konstellationer möjliggör för förskollärarna att se, stötta och utmana alla barn. Det framgår även att det finns utmaningar i att alla barn inkluderas i leken samt att hitta rätt gruppkonstellationer som gynnar barnen.

<p>Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.</p><p>Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:</p><p>• Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?</p><p>• Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?</p><p>Metod</p><p>De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.</p><p>Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.</p><p>Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna.</p><p>Resultat</p><p>Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna.</p><p>Slutsats</p><p>Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: • Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa? • Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda? Metod De metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag. Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm. Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp. Enkätstudien hade ett totalt bortfall på 38 %. Den kvalitativa intervjun genomfördes med idrottsläraren till dem som läser idrott och hälsa i mindre grupp. I analysen av data användes genomgående en signifikansnivå på 5 %. Spearmans korrelationstest, Chi2-test och Mann Whitney U-test användes för att mäta samband och finna likheter och skillnader mellan de två urvalsgrupperna. Resultat Den mindre gruppen upplevde idrottsundervisningen, både på gymnasiet och på grundskolan, som mer negativ än den ordinarie gruppen. Den största skillnaden mellan grupperna angående upplevelser i idrottsundervisningen kunde ses från tiden i grundskolan, skillnaden är statistiskt säkerställd. Omklädning och duschning är de två största faktorerna till varför eleverna har negativa upplevelser av idrottsämnet. Eleverna i båda grupperna har en positiv inställning till idrott, motion och träning på fritiden. Den mindre gruppens elever är mycket mer missnöjda med sitt allmänna hälsotillstånd och sin kropp än den ordinarie gruppen. De flesta som väljer bort den vanliga idrotten gör det, enligt respondenten, på grund av psykiska besvär då de på något sätt känner ångest, oro eller ovilja att delta. Idrottsläraren i sig kan vara ett direkt skäl till varför många elever får psykiska besvär med idrottslektionerna. Slutsats Vår studie visar att många elever som har möjlighet att delta i idrottsundervisningen ändå väljer av olika anledningar att inte vara med. En förändring av idrottsundervisningen måste göras då den tappar mark mot övriga ämnen och på så sätt förlorar status. Vidare visade denna undersökning att det är främst psykiska orsaker som gör att eleverna inte deltar i undervisningen. Anledningen till att vissa elever känner på detta sätt kunde bero på flera olika faktorer men vi tycker oss se två stora variabler som sticker ut från de övriga. Dessa två är lärarens påverkan och undervisningsformen på den individanpassade idrottsundervisningen.

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs. Däremot är de lite oense om varför de borde vara där. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som anser att utveckling sker i samspel med andra.