What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy? This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy. There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable. In fact you still find literary aesthetics in essays, reports and articles written in the subject of philosophy, but also in most of the scientifical studies presented worldwide. As there still is something about the words and the language that we already know of that makes it easier for us when trying to make the abstract understandable, than it would if we were constantly required to make up new words just to explain what we mean. The metaphor is, for example, very useful when explaining the phenomenon that we call "black holes". Not to mention the "quark", which was founded by Murray Gell-Mann, but borrowed from a poem by James Joyce. There is something about the language and our understanding that just makes it easier to use what we already know of, when trying to explain our ideas. The leg of a chair isn´t in fact a leg, but in a way the four sticks, that are used to keep the board, or the flat thing we in fact sit on, from falling to the ground, resembles the things the connects our feet to the rest of our body. So, evidently there is something about literature, and the use of the language that we already understand, that makes it a great way to make our ideas intelligible. What is it, if we already know that many philosophers, Plato, Nietzsche, Schopenhauer, Kierkegaard, Sartre e.t.c., used literature, or at least literary aesthaetics, as a way to make their philisophical ideas intelligible, that justifies separating philosophy from literature? Isn´t there in fact something about the distinction that is rather unclear, and wouldn´t knowledge about this be quite useful when understanding and teaching philosophy. This study attempts to find out, as one investigates the theories behind it, and put them to test using "Crime and Punishment" by Fyodor Dostoevsky when teaching moral philosophy to a class of philosophy students.

No description available.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ studie beskriva och skapa förståelse för några för­­äldrars och pedagogers syn på för­äldr­ainflytande i förskolans verksamhet. I litteratur- och forsk­nings­översikten har vi lyft fram fakta som behandlar relationen mellan hem och skola samt föräldrainflytandets utveckling i och betydelse för den pedagogiska verksamheten.   Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger respektive fyra föräldrar, i två olika förskolor.  Det empiriska materialet visade på att föräldrarna i de båda för­skolorna, enligt dem själva inte erbjöds möjlighet till att utöva inflytande över den ped­a­gogiska verk­samheten. Pedagogerna i vår studie poängterade vikten av en nära relation mellan dem och föräldrarna för en fungerande verksamhet, samt att föräldrarnas åsikter och synpunkter har be­tydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Majoriteten av våra respondenter uttryckte att ett ökat föräldrainflytande i den pedagogiska verksamheten inte var önskvärt.

Bakgrund: Att komma till en akutmottagning kan vara frustrerande och utlämnande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelser av bemötande och information vid besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades tretton vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys formulerades tre kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Patienter som var välinformerade och kände sig delaktiga i vård och beslut var oftast nöjd även om de fått vänta länge på sin tur. Brist på information till patienter och avsaknad av empati hos sjukvårdspersonal ledde ofta till missnöje vad gällde personalens bemötande. Vårdmiljön visade sig vara av betydelse för patientens upplevelse av vården. Diskussion: Empatisk och förstående personal var viktigt för att patienter skulle känna tillfredställelse med mötet som uppstår. Patienter ansåg information som viktigt och dessutom ville de kunna prata om sin situation utan att obehöriga kunde höra samtalet. Slutsats: Bra bemötande, adekvat information och god vårdmiljö var en förutsättning för att patienten skulle uppleva tillfredställelse med vården på en akutmottagning.

Syftet med studien är att undersöka klienters upplevelser av karriärrådgivning samt vilka resultat som framkommer från karriärrådgivning. De områden studien har avgränsats till är hur klienten upplever möjligheten att kunna påverka metoden som används i rådgivningen samt betydelse av interaktionen med rådgivaren för det upplevda resultatet av rådgivningen. En kvalitativ metod har använts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgått karriärrådgivning. Resultatet innefattar tre innehållsliga kategorier som beskriver karriärrådgivningsprocessen utifrån klientens perspektiv: interaktionen med rådgivaren, resultat från rådgivningen samt rådgivningens metod. Interaktionen med rådgivaren upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men också för processen som helhet. De tydligaste förekommande resultaten från rådgivningen är bekräftelse, stärkt självförtroende och stärkta roller. Vad gäller rådgivningens metod anpassas denna till individen och rådgivningssituationen.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan – och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper. Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken. För att få en djupare bild av elevers inställning till lärarens egenskaper genomförde jag även intervjuer med sex elever. Dessa elever var jämt fördelade i kön och hälften var i behov av särskilt stöd. Intervjuerna gav mig möjlighet att ställa följdfrågor samt att få en djupare bild av elevernas inställning. Jag har genom elevers, föräldrars, klasslärares och rektors godkännande kunnat genomföra min studie. Vid samtliga moment i min studie har jag beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar att elever utan – och i behov av särskilt stöd har liknande åsikter om vad som kännetecknar en bra lärare. Samtliga elever menar att en bra lärare har goda ämneskunskaper och undervisningsskicklighet. De skillnader som kan ses är att elever i behov av särskilt stöd värdesätter den personliga relationen och kontakten till läraren högre än elever utan behov av särskilt stöd. I studien framkommer det att flickor och pojkar till viss del värdesätter olika egenskaper hos en lärare.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

Bakgrund:År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva våld mot den kvinna han hade en nära relation med. Våld mot kvinnor i en nära relation är idag ett växande samhällsproblem. Kvinnor som är utsatta för våld i en nära relation undviker ofta att söka hjälp då de är rädda för att bli dåligt bemötta, dömda och ifrågasatta. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal vågar fråga kvinnor om de har blivit utsatta för våld för att kunna uppmärksamma problemet.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever välbefinnande samt lidande i en nära relation där våld förekommer.Metod:En kvalitativ studie valdes. Fem självbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av våld i en nära relation. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans(2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat:Det våld som kvinnorna utsattes för påverkade dem fysiskt, psykiskt och sexuellt. Våldet ledde till känslor av kränkning, otrygghet och hat. Dessa känslor gav kvinnorna ett lidande. Trots känslor av lidande kunde kvinnorna även känna välbefinnande då de fick stöd av vänner, familj och professionella.Slutsats:Kvinnorna upplevde både lidande och välbefinnande i den våldsamma nära relationen. För att hälso- och sjukvården ska kunna bemöta kvinnor som blir utsatta för våld i en nära relation på ett respektfullt och lyhört sätt, är det viktigt att de får en ökad förståelse och kunskap om kvinnornas egna upplevelser av sin situation.

A STUDY ON THE ESTABLISHMENT AND OPERATION OF THE CONGRESSIONAL LIAISON SYSTEM IN THE MINISTRY OF NATIONAL DEFENSE R.O.C. Abstract With the implementation of the Defense Act and the Organization Law of the Ministry of National Defense in 2002, all defense-related matters became formally regulated by law. The relationship between the military and other civilian agencies in the government are therefore of vital importance to national security and defense development. Especially the relationship with Congress, it could influence not only the approval of defense budgets and legislative proposals regarding armed forces, but also the development of military organizations. Based on the author¡¦s previous experience serving as an MND congressional liaison officer, there are some issues need to be worked out, and they become the research motives of this study: Due to confrontations between the Administration and Congress, defense related matters are constantly questioned by lawmakers and encounter considerable difficulties, the author wanted to identify whether the source of this problem is the legal system itself, the personnel involved, or the effectiveness of current congressional liaison system. Since the operation of current military congressional liaison teams depend only on personal experiences and lack professional expertise from related fields such as political science, media propaganda, public relations, administrative management, policy marketing, etc., liaison officers are forced to explore the delicate interactions between the Administration and Legislation all by themselves. Furthermore, liaison personnel from different levels fail to integrate effectively and can not cooperate functionally with the Office of Military Spokesmen. With the above shortcomings, current military liaison teams can only be regarded as congressional contacts, the author would like to provide helpful recommendations through this practical research. Since the MND was among the first few government agencies that established corresponding congressional liaison teams, there are a lot of references available. This research took a qualitative approach, related studies, then interviews with legislators, MND officials, congressional staff, media reporters, and officers serving as (or used to be) military congressional liaisons were conducted and analyzed to investigate the function and effectiveness of current MND congressional liaison system. The first objective of this research is to clearly define the role and functions of the MND congressional liaison system and to enhance its effectiveness in the interactions between the military and Congress. The second objective is to help MND congressional liaison personnel establish enough professional expertise and knowledge to facilitate appropriate approvals of defense budgets and legislative proposals while maintaining a politically neutral stand under the omnipresent political pressures from opposing parties. The third objective of this research is to provide findings and recommendations for the establishment of MND congressional liaison system by examining current liaison procedures from different aspects such as military relations, public policies, issue management, policy marketing, propaganda, and public relations, as well as by investigating the effectiveness of the operations of current liaison system from in-depth interviews with professionals. The Congress plays as a role of Constitutional politics due to the process of making defence policies. Congressional liaison system is main organization of MND for communicating, assisting law makers to conduct the responsibilities of supervising the Constitution. Also, it is the bridge and interface for obtaining ¡§support defence policies ¡¨ from public, political parties and excellent politicians. This article provides recommendations of academics and policies, and as a reference of creating congressional liaison system, focus on organizations, law and regulations, personnel and operations.