• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 554
  • 25
  • 2
  • Tagged with
  • 581
  • 166
  • 113
  • 104
  • 74
  • 64
  • 64
  • 60
  • 58
  • 56
  • 51
  • 49
  • 47
  • 47
  • 42
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Hur kommunicerar en myndighetsföreträdare? : En konversationsanalys av en statsepidemiologs kommunikation på pressträffar under Covid-19 pandemin

Mörkdal, Vendela January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar. Studien undersöker därmed Anders Tegnell i sin roll som statsepidemiolog för Folkhälsomyndigheterna och hur han har kommunicerat på pressträffar under Covid-19. Materialet som studiens analyser utgår från är tre pressträffar från Folkhälsomyndigheterna. Allt material har grovtranskriberats och utmärkande sekvenser som presenteras under analysen har detaljtranskriberats. Genom metoderna samtalsanalys och interaktionsanalys så har studiens analyser visat att Anders Tegnells kommunikation på pressträffar i mångt och mycket följer en viss typ av standard. Detta genom att utförligt besvara de frågor han får och genom att tydligt kommunicera utifrån den roll han har som myndighetsföreträdare för Folkhälsomyndigheten. Analyserna visade också att det finns en del utmärkande fenomen för hur kommunikationen ibland kan skilja sig från det som betraktas som standarden. De kommunikativa resurser som utmärkt sig är främst hur journalisternas form på frågor kan påverka hur Anders Tegnell sedan svarar. Även att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan upplevas som mer osäker och otydlig. Med utgångspunkten att förutsättningslöst undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut så är dessa analyser huvudresultatet för studien. En övergripande slutsats från studiens analyser är att en typ av standard för hur Anders Tegnell har kommunicerat har identifierats, likaså att det finns några utmärkande kommunikativa resurser i hans kommunikation.
152

Att vårda personer med demens : Sjuksköterskors upplevelser

Al Mashhadani, Raghad, Meijer, Helen January 2022 (has links)
Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ökat antal personer med demenssjukdomar. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att ge god vård i vårdandet av personer med demens. Att leva med demenssjukdom är en komplex situation och att drabbas av kognitiv svikt innebär ofta att med tiden bli beroende av någon form av vård för att klara vardagen. Tidigare forskning redogör för olika vårdupplevelser hos personer med demens och anhöriga samt hur sjuksköterskor kan påverka dessa. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Två identifierade teman, ”hinder för vårdande” och ”möjligheter för vårdande”. Resultat visade att resurser, kunskap och utbildning var bristfällig. Vikten av att se personen bakom sjukdomen och behovet av att individualisera vården. Samt att se anhöriga och miljöns betydelse i vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever brister i vården för personer med demens. Dessa relateras till bristfälliga resurser och otillräcklig kunskap. Relationen mellan sjuksköterskorna och personer med demens ska värdesättas, miljön ska vara lugn och att den upplevda relationen med anhöriga bidrar till vårdandet.
153

Att forma en framtid- En kvalitativ undersökning om unga nyanlända i Sverige

Antonsson, Emma, Sirghie, Betina January 2018 (has links)
Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.
154

Kvalitet på hållbarhetsrapporter ur ett praktiskt företagsperspektiv : Hållbarhetsansvarigas uppfattningar om kvalitet och dess påverkande faktorer

Wessberg, Anton, von Oelreich, Yvette January 2022 (has links)
Hållbart företagande har blivit en grundpelare i dagens företagsamma Sverige. Företag redovisar en hållbarhetsrapport för att kommunicera ut sitt hållbara företagande till intressenterna. Den har blivit viktigare för företag att bry sig om för att möta omgivningens och intressenternas förväntningar. Förväntningarna på företag att redovisa en högkvalitativ hållbarhetsrapport är höga men samtidigt är regleringar och rapporteringsstandarder av fri karaktär. Det är svårt att bestämma vilka faktorer som utgör en högkvalitativ hållbarhetsrapport och forskningen är begränsad. Syftet med studien är att analysera svenska hållbarhetsansvarigas uppfattningar om vilka faktorer som bidrar till högkvalitativa hållbarhetsrapporter utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) rapporteringsprinciper för kvalitet. För att undersöka det används institutionell teori, legitimitetsteori, impression management, GRI-ramverket och tidigare forskning. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att faktorer som tydligare och striktare lagstiftning, utökade resurser, ett hållbarhetsorienterat ledarskap och extern revision är kvalitetshöjande faktorer när det kommer till hållbarhetsrapporter.
155

”Skolkuratorer är en viktig resurs i ett förebyggande arbete mot mobbning” : En kvalitativ studie om skolkuratorers upplevelse av mobbning, resurser och handlingsutrymme

Gergin, Isabel, Nori, Sahar January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.
156

Digitala resurser i literacyundervisning : En litteraturstudie om vilka fördelar digitala resurser kan erbjuda elevers literacyutveckling samt vilka faktorer som påverkar hur de används

Olsson, Johanna, Jansson, Johanna, Dannberg, Louise January 2021 (has links)
I takt med att samhället förändras utvecklas också Läroplanen. År 2017 reviderades Läroplanen i syfte att implementera mer digital kompetens i undervisningen. Kursplanen i svenska fokuserar till stor del på elevers literacyutveckling men revideringen 2017 har även medfört ett fokus på digitala resurser. Denna revidering innebär att digitala resurser behöver vara ett inslag i literacyundervisningen. När lärare är medvetna om vilka fördelar digitala resurser kan erbjuda elevers literacyutveckling och vilka faktorer som påverkar hur de används, kan lärare skapa goda förutsättningar för elever att utveckla sin literacy. Därför besvarar denna litteraturstudie frågeställningarna: Vilka fördelar finns med digitala resurser för att utveckla elevers literacy? och Vilka faktorer påverkar hur digitala resurser används i literacyundervisningen?. Forskningsresultatet visade att framträdande digitala resurser var iPads, smartboards, tangentbord, digitala böcker, video och röstinspelning. Fördelarna med dessa digitala resurser är att de möjliggör att möta elevers olikheter, att elevers motivation ökar och att de stöttar elever i både motoriska- och literacysvårigheter. De erbjuder även elever att visa kunskap på olika sätt och ger möjlighet att närma sig text på nya sätt. Faktorer som påverkar dessa digitala resursers användning är god planering, ett kontinuerligt arbetssätt, lärares digitala kompetens samt hur lärare förhåller sig till Läroplanen.
157

Hur bemöter pedagogerna begåvade elever?

Sandström, Maria January 2007 (has links)
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida.
158

Högpresterande elever, Uppfattningar och utmaningar i matematik

Al-Mashhadi, Mayami, Al-Shakarji, Zeina January 2014 (has links)
Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.
159

Behöver man en diagnos för att få hjälp?

Grönberg, Anna, Gustafsson, Kerstin January 2009 (has links)
Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs.
160

"Det måste finnas lite jävlaranamma" En litteraturstudie om kranskärlspatienters upplevelser i samband med livsstilsförändringar

Gånge, Marina, Wallin, Anethe January 2004 (has links)
The purpose of the literature review was to examine barriers and facilitators to life style changes experienced by patients with coronary heart disease. This knowledge could be of use to the nurse in her role as a support to the patient in the process of life style change. The result from this study shows that family support, knowledege about the disease and motivation are important factors when changing life style behaviors. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur patienter med kranskärlssjukdom upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Denna kunskap kan vara till nytta för sjuksköterskan i hennes roll som stödjande och motiverande faktor för patienten i förändringsprocessen. Resultatet visar att yttre resurser i form av närstående personer, kunskap om sjukdomen samt motivation är viktiga faktorer i samband med livsstilsförändringar.

Page generated in 0.0508 seconds