Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation. In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds. The low-status school is located in a segregated area, a segregation that consists of multiculturalism, adults with little or no education at all and high unemployment. The high-status school is the opposite; it consists of highly educated parents who have good relationships with their children. The parent’s backgrounds are important in several ways for the children’s schooling. We concluded that an intercultural perspective is and should be the fundamental respect in cultural meetings with other people.

Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång. Vi vill även undersöka hur lärare och föräldrar till barn med diagnosen upplever barnets skolsituation. Vi har utfört en kvalitativ studie, där vi med hjälp av sju ungdomar med diagnosen Asperger syndrom, fyra lärare som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och två föräldrar som har barn med diagnosen Asperger syndrom. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna är väl medvetna om vad som krävs av skola och lärarna för att de ska känna delaktighet i undervisningen. Vår studie visar att regelbunden kontakt med hemmet är mycket viktigt för både barnet, föräldern och läraren. Denna studie ger tänkvärd information för pedagoger och föräldrar som antingen arbetar eller kommer i kontakt med barn med diagnosen Asperger syndrom.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan. Den tidigare forskningen som redovisas diskuterar debatten kring hedersrelaterat förtryck som dominerats av det kulturbetingade perspektivet. Detta problematiserades i den tidigare forskningen utifrån att det riskerar leda till att förstärka ett utanförskap genom att redan marginaliserade grupper stigmatiseras. De teoretiska referensramarna var det kulturbetingade perspektivet, byråkratins gränser för handlingsutrymmet och stämplingsteori. Resultatet visade att det kulturbetingade perspektivet problematiserades hos hälften av intervjupersonerna samt att två intervjupersoner upplever att det finns en risk att stereotypiseringen av hedersförövare leder till att unga utsatta riskerar att inte våga söka hjälp. Intervjuerna visade vidare att det inte är självklart vilket perspektiv man ska ersätta det kulturbetingade med. Vidare visade också resultatet att de största problemen som intervjupersonerna upplevde med arbetet idag är brist på resurser och långsiktighet. Ingen utav kommunerna har utvärderat sina handlingsplaner vilket innebär att det är svårt att mäta effekterna av arbetet. / The purpose of the following study was to examine how the authorities of the municipalities of Västerås, Surahammar and Fagersta are acting against honor related oppression. The questions at issue were; which perspective of honor related violence is used by the authorities, how is the action against honor related oppression proceeding, and what do the authorities themselves think about the outcome of the work. A qualitative approach was used. Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each municipality in charge of the task. The previous research used in the study presents a traditional view of honor related oppression dominated by a cultural perspective. This view was put into question based on the assumption that it could increase the sense of exclusion in already marginalized groups. The theoretical references used to interpret the results were the culture determined perspective, the bureaucracy’s impact on discretion and stigmatization. The results showed that three of the respondents found the culturally dominated perspective problematic. Two of the respondents assumed that stigmatization of honour offenders might prevent victims from seeking help. Furthermore the interviews showed that the authorities could not produce any alternative explanation of the honor related oppression. Lack of resources and few possibilities for long term follow ups were viewed as main obstacles in the work against honor related oppression. Neither one of the municipalities have evaluated their plans of action, why it’s hard to assess the outcome of the work.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen. Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen. Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur. Den ligger nära en projektbaserad organisation, där de flesta medarbetare arbetar i projekt och de flesta besluten angående projekten tas i produktionen. Den individuella medarbetaren har sin chef i linjeenheten men är fysiskt placerad vid sina projekt, oftast nära sina projektledare. FMV har ingen egen tillverkning vilket gör att deras huvudresurs är medarbetarna och deras kompetens. Det finns en viss osäkerhet i arbetet hos projektmedarbetarna vilket beror på dels avsaknad av fasta rutiner och dels på få närliggande mål. Detta gör att de flesta slutsatser och rekommendationer behandlar hur arbete och mål ska bli tydligare för att skapa en effektivare medarbetare. Arbetssituationen är idag väldigt ambivalent för den enskilda medarbetaren med mycket projekt med olika chefer. Detta kan ändras genom att förändra ledarrollerna och öka stödet både till projekten och till linjeenheterna. I rapporten återfinns även en jämförelse med AstraZenecas matrisorganisation och arbetssätt för att få ökad förståelse för olika matrisstrukturer samt att ge nya idéer och synvinklar till FMV. AstraZeneca har en matrisstruktur med starkare linjeenheter och svagare produktion till skillnad mot FMV. Jämförelsen visar att AstraZeneca ger mer stöd både till sina linjerchefer genom en utvecklad personalavdelning och till projektledningen genom en supportenhet.

Bakgrund: Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats: För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt. Kunskapen bidrar till att skapandet av något särskiljande och unikt, som bidrar till ett värde för kunden. Andra aspekter som den enskilda detaljhandlaren bör differentiera sig med är att erbjuda kunden något extra, utöver sina produkter, som exempelvis en tilläggstjänst. Den enskilda kan även differentiera sig genom att ge en personligare service, använda andra marknadsföringsaktiviteter än de traditionella, ha ett genomtänkt sortiment samt utnyttja sitt butiksläge på ett bättre sätt.

Affärsresandet och mässor har funnits i alla tider, den första världsutställningen genomfördes redan år 1851. MICE-industrin (Meetings, incentive, conference och exhibition) utbreder sig allt mer över hela världen. Detta har resulterat i utvecklingen av allt fler anläggningar och diverse resurser. En oro har på senare tid uppkommit gällande om expansionen kommer att skapa en mättnad av marknaden. Vilka resurser krävs egentligen för att en destination ska vara intressant för MICE-evenemang? Denna studie avser att undersöka detta genom kvalitativa intervjuer med verksamma eventföretag inom MICE-industrin för att sedan sätta det empiriska materialet mot tidigare framforskad information kring detta. För studien genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med eventföretag stationerade i Sverige. Informanter från de sex företagen intervjuades kring företagens tillvägagångssätt vid arrangerandet av ett MICE-evenemang samt vilka resurser de ser som av störst vikt på en destination anpassad för MICE.  Resultatet visade att de flesta resurser för sig inte är av stor vikt då olika typer av evenemang kräver olika typer av resurser. Det framkom av informanterna vissa resurser som gavs större vikt än andra såsom transporter, samarbeten och kreativitet. En slutsats drogs kring att de destinationer som i framtiden kommer vara de mest framgångsrika inom MICE-industrin är de som på ett kreativt sätt får ut sina unika kvaliteter på marknaden. / Business travel and trade fairs have been around for ages, the first World Expo was conducted already in 1851. The MICE-industry (Meetings, Incentive, conference and exhibition) increasingly extends across the world. This has resulted in the development of an increasing number of facilities and other resources. Recently, a concern has arisen about the expansion potentially oversaturating the market. What resources are required for a destination to be interesting for MICE-events? This study attempts out to investigate this through interviews with event businesses in the MICE-industry in order to take the empirical material towards previously researched information regarding this. The study carried out six qualitative semi-structured interviews with event businesses based in Sweden. Informants from the six companies were interviewed about the companies approach to organizing a MICE-event, and what resources they see as important on a destination suitable for MICE. The results showed that most of the resources for themselves where not of great importance, since different types of events require different types of resources. There were some resources the informants gave greater importance than others, such as transportation, partnership and creativity. A conclusion was reached that the destinations who will be the most successful in the future MICE-industry are the ones that in a creative way get their unique qualities out to the market.

The Apollo butterfly, Parnassius apollo, is categorized as Near Threatened (NT) in IUCN Red List. Today in Sweden it is found only in strongly fragmentized populations. In the county of Stockholm, P. apollo exists exclusively in some islands of the archipelago and with one mainland population in Stora Vika. This study has the purpose of expanding the knowledge of the local conditions for the butterfly in the south parts of the county of Stockholm and thereby contributes to a sustainable land management that can preserve the Apollo butterfly. A comparative study was done between areas where the butterfly today have: a stable population (Stora Vika, Utö and Ålö), has disappeared (Muskö and Yxlö) or is strongly declining (north part of Ornö). The investigation was based on factors that was considered be contributing to the species decline. Factors that was investigated was the general distribution of host-plant S. telephium, overgrowth in rocky outcrops, presence of nectar plants close to host-plants and if a large proportion of forest in the surroundings of the investigation sites could have a isolating impact on sites. The study was based on 10 sites where the butterfly exist, 7 sites where it has disappeared and 3 sites where it has declined. No significant differences could be found for any factor. On the contrary, the general presence of host-plants at rocky outcrops seems to be the same in areas where the butterfly has disappeared as in areas where it exist today. However caterpillars were only found at sites with a wide distribution of host-plants and also at sites with a large proportion of forest in the surroundings. This was speaking against the hypothesis that a large proportion of forest could have an isolating effect on sites and therefore a negative impact on the adult butterfly preferences. The result creates new questions and the conclusion is that more knowledge of the local conditions is needed to ensure good practice in land management. Sites which are today hosted by the caterpillar should be identified, investigated and protected. Furthermore should the dispersal of nectar plants be investigated and it would be interesting to study the effects of limestone by analyzing and compare Cd concentrations in S. telephium from Muskö with plants from Stora Vika, Utö and Ålö.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.