I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till. Branschens kollektivavtal, Byggavtalet, reglerar bland annat anställning, arbetstid och löner. Avtalet ägs gemensamt av Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Byggnads, samt Bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, BI. Det finns bestämda åsikter om prestationslönesystemen och de går ofta isär. Studiens syfte är att undersöka hur prestationslönesystemen påverkar ett byggnadsprojekt. De områden som behandlas är arbetsmiljö, kvalitet, resurser samt den allmänna inställningen. Genom kvalitativa intervjuer har berörda medarbetare i form av tjänstemän och yrkesarbetare fått uttrycka sin åsikt om lönesystemens konsekvenser. Resultatet sammanställs, jämförs och diskuteras. 15 respondenter har deltagit i studien under fyra platsbesök. Även Byggnads och BI har bidragit med information till studien. Byggnads strävar efter att utöka antalet arbetare på prestationslön medan BI vill öka möjligheten för en valbar löneform. Undersökningen visar att medarbetarna genomgående vill bevara någon form av incitament eftersom arbetslagets produktivitet och engagemang då anses bli högre. Flertalet yrkesarbetare vill behålla prestationslön medan tjänstemännen är öppna för andra löneformer. Prestationslönesystemen kan påverka ett projekt både positivt och negativt. Tjänstemännen upplever problematik med de återkommande avstämningarna. Beträffande arbetsmiljön framkommer det att risken för arbetsplatsolyckor och tillbud kan öka vid prestationslön, detta enligt respondenter i båda yrkesgrupperna. Kvaliteten på det utförda arbetet i projekten påverkas inte av lönesystemet, ambitionsnivån är hög gällande kvalitet. Det framkommer dock att det inte bara är löneformen som påverkar ett projekt, resultatet visar att den individuella inställningen många gånger är av stor vikt. / This thesis considers the piecework used in the construction business. There are different methods to pay a worker, on an hourly basis or based on performance. In this thesis the purpose is to investigate how piecework and performance-based pay influences a construction site and the employees. The question at issue is the general assumption about piecework and how it affects the work environment, resources and the quality of the project. The method used for this thesis is qualitative interviews with fifteen employees as participants. The participants had different professional roles: eight of them were white-collar workers and seven were craftsmen. The interviews were performed at four building projects. The survey shows that employees consistently want to retain some form of incentive, because the productivity and engagement is considered to be higher. The majority of the craftsmen want to maintain performance-based pay while white-collar workers are open to other forms of salary. Both professions have experienced that performance-based pay systems can contribute to a division between the staff and craftsmen. Regarding the working environment, it appears that the risk of workplace accidents may increase due to performance-based pay according to participants from both professions aswell. The quality of the work performed is not affected by the payroll system. It is not only the wage form that affects a project, the results also show that individual preferences are often of great importance.

The structures of organizations have gone through a dramatic change over the last years; as a result customer service is no longer a small side activity but a critical part in customer relationship management. Development in information technology has created opportunities as well as challenges for organizations when it comes to providing a customer service with capacity of sensing and responding to customers' needs. Previous research shows a relationship between customer response capability and customer knowledge processeses, this study investigates and confirms this relationship. However, findings show that dedication and understanding for customers needs has a direct impact on both customer response capability and customer knowledge processeses, this result indicates that customer knowledge processes and customer relationship management are difficult to differentiate. Furthermore, this study explores IT-related resources impact on customer response capability and customer knowledge processes. Results show that categories of IT-related resources affects customer response capability and customer knowledge processes, however this impact occurs on different levels.

Denna studie syftar till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar socialsekreterarna uppfattar att de har i sin yrkesroll på stadsdelsförvaltningen. Den syftar även till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar enhetscheferna uppfattar att socialsekreterarna har. För att undersöka detta gjordes nio intervjuer varav sex stycken med socialsekreterare och tre stycken med enhetschefer. Samtliga intervjuer gjordes på en stadsdelsförvaltning i Stockholm.Tidigare forskning om inflytande och ansvar på arbetsplatsen har fokuserat mycket på medarbetarens uppfattning. Däremot fann vi ett forskningsgap gällande medarbetarens uppfattning av sitt inflytande och ansvar i relation till dennes chefs uppfattning om medarbetarens inflytande och ansvar på arbetsplatsen. Vi ansåg det vara intressant att studera huruvida det finns en diskrepans i denna uppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Max Webers analys där han ger en beskrivning om vad det är som kännetecknar en modern byråkrati och Göran Ahrnes teori om anslutning och kollektiva resurser. Resultatdelen består av tre olika teman som har sin utgångspunkt i dem olika teoretiska ramverken. Dessa teman är: Stadsdelsförvaltningens byråkrati, vid anslutning till stadsdelsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens resurser.Denna studie visar att socialsekreterarna och enhetscheferna har en ömsesidig uppfattning angående hur mycket inflytande och eget ansvar socialsekreterarna har. Socialsekreterarna har inte det formella ansvaret för klienterna. Det formella ansvaret ligger hos enhetscheferna. Dock har socialsekreterarna stort inflytande över vilka insatser som klienterna beviljas vilket i sin tur medför att socialsekreterarna upplever sig också ha stort ansvar. Huruvida enhetschefen beviljar föreslagna insatser kopplas av socialsekreterarna till stor del ihop med sin egen kompetens och yrkesskicklighet. Därmed visar denna studie att upplevt inflytande och eget ansvar har en stark koppling till motivation och arbetsglädje.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar svenska matematiklärare i årskurs 4-6 står inför, när de arbetar med elever med i matematiksvårigheter. Denna studie syftar också till att skapa en ökad förståelse ur matematiklärarens perspektiv. Studien utgår från Lundgrens ramfaktorteori. I denna studie tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 olika lärare, lärarna är matematiklärare och undervisar i årskurs 4-6. För att analysera svaren från intervjuerna har en tematisk analys tillämpats. I studien var brist på tid att hjälpa elever den orsak som tydligast framhölls av inofrmanterna som en orsak till att matematiksvårigheterna uppstårStudien visade att huvudorsaken till att matematiksvårigheter uppstår, handlar om att lärare inte hinner hjälpa alla elever. Detta är något som grundar sig i att verksamhetens ekonomiska resurser inte räcker till. I analysen av empirin framkom det även att en majoritet av lärarna i studien, inte har de rätta förutsättningarna för att arbeta med elever i med matematiksvårigheter. Men ett sätt att arbeta med dessa elever, trots att de rätta förutsättningarna inte finns är arbete med inkluderande undervisning.

Undersökningen syftar till att synliggöra vilka semiotiska resurser musiklärare i ensemble på det estetiska programmet beskriver att de använder och hur resurserna används. Den ena frågeställningen är följande: vilka semiotiska resurser beskriver musiklärare att de använder i ensemble i arbetsprocessen av ett arbetsområde: uppstart av ny låt, arbete med låt och redovisning av låt? Den andra frågeställningen är: hur beskriver musiklärare i ensemble att de använder semiotiska resurser i arbetsprocessen av ett arbetsområde: uppstart av ny låt, arbete med låt och redovisning av låt? För att undersöka detta används semiotiska resurser som teoretiskt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare i ensemble på det estetiska programmet med inriktning musik. Studiens resultat visar på att vid uppstart av ny låt används tal, noter och ljud som semiotiska resurser. I arbete med låt använder sig informanterna av noter, förebildande på musikinstrument, instrumentlärare och en modell för instudering. I redovisning av låt används rummet som semiotisk resurs samt tal för att ge information och ge och ta emot feedback.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka uppfattningar lärare i fritidshem harpå inkludering i sin fritidsverksamhet. Genom undersökningen visas vilka möjligheteroch hinder som finns i verksamheten på fritidshemmet.Genom att undersöka hur personalen ser på vad som behövs för att ge elever stöd, vilkaresurser som finns i fritidshemmet och som alla elever är inkluderade ifritidsverksamheten ger arbetet en liten inblick i hur det kan vara i fritidshemmet.Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av en enkätintervju med olikaformer av struktur på frågor för att kunna få ut så mycket information som möjligt.Resultaten har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av den sociokulturella teorin,genom användningen av begreppen som används i teorin.Arbetet ger en kort översikt av hur utvecklingen av fritidshemmets verksamheter hargått till. Likaså hur det skulle kunna se ut i fritidshemmets verksamheter i dagensfritidshem.Resultatet visar på att det finns situationer som till exempel bristfälliga lokaler eller attpersonalen som saknar kompetens, vilket kan göra att verksamheten inte alltid fungerarsom man önskar att den skulle göra. Undersökningen visar även att det alltid finns sakersom man som personal kan arbeta med inom verksamheten. Undersökningen kan bidratill att skapa en större förståelse för hur verksamheten i fritidshem kan utvecklas på ettgivande sätt, med fokus på vikten av personalkompetens, anpassade lokaler och resurserför ändamålet samt möjligheten till resurser för att skapa en inkluderade miljö föreleverna.

Samhället har idag blivit alltmer digitaliserat vilket även synliggörs i Sveriges skolor. Digitaliseringen har bidragit till att dataspelsindustrin har vuxit och digitala lärspel har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Däremot har det utifrån erfarenheter i skolan uppmärksammats att digitala lärspel i matematikundervisningen inte alltid sker med en genomtänkt pedagogik. Syftet med studien var att öka kunskapen om integrering av digitala lärspel i årskurs 2 utifrån ett lärarperspektiv. Studien undersökte lärares erfarenheter och reflektioner av digitala lärspel i årskurs 2. För att kunna besvara studiens tre frågeställningar användes två teoretiska ramverk, ramfaktorteorin och SAMR-modellen. Intervjuer har använts som metod för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat visade att digitala lärspel användes minst en gång i veckan. Lärarna beskrev att de använde digitala lärspel för att arbeta med samma ämnesinnehåll som i den ordinarie undervisningen men på ett annorlunda sätt. En positiv aspekt som lärarna lyfte fram med integreringen av digitala lärspel i undervisningen var att arbetssättet var motivationshöjande. I studien uppmärksammades det att lärarna sällan fick möjlighet till kompetensutveckling inom digitala lärspel

<p>Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.</p>

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.

Studiens syfte var att undersöka och analysera vilka aspekter man behöver förhålla sig till vid webbaserade videolektioner. Som föremål för mina observationer har jag tittat på tre stycken gitarrlektioner från olika webbplatser. Frågeställningen har varit: hur används olika semiotiska resurser i en webbaserad lektion för att skapa mening för mottagaren? Jag har använt mig av ett multimodalt designteoretiskt perspektiv i mina observationer. Urvalet har bestått av två manligt ledda videolektioner och en kvinnligt ledd videolektion från olika geografiska områden. Resultatet belyser vad webblektionerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt i fråga om tillvägagångsätt och använda resurser. Resultatet visar också hur dessa skapar mening för användaren. I den avslutande diskussionen vägs för-och nackdelar mot varandra.