Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen. Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.</p><p>Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.</p><p> </p>

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. / Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

The emergence of Web 2.0, such as social media, has provided educators with new tools with which to communicate. The internet’s transition from a one-way communicative media to a fully interactive platform has changed the way educators use the internet in their curricula. This study investigates how Web 2.0 is used by teachers and students in both secondary and tertiary schools and how it can challenge conventional ways of teaching. It explores, among other things, the production of portfolios and the uses of class and student websites as a means to foster a student-centered approach to learning.The social constructivist perspective maintains that interplay facilitates reflection and learning whereby we construct our understanding of the world. Learning is achieved through group participation, frequent interaction and feedback. Here, the relationship between language and thinking is central. Learning cannot be seen as independent from the objects that we create. Humans store their collective knowledge and experiences in the form of artifacts that can be shared with others. The use of artifacts allows for students to actively take control of learning and transcend what teachers constitute as valid knowledge. The student-centered approach encourages the selection of information on the basis of interest and relevance.Some of the findings were that blogs provide a medium for students to reflect over their individual learning processes. By posting preliminary sketches, abandoned and final works to a blog or student web site, students can gain a holistic view of their work. Additionally, the web-based portfolio can act as a forum for teachers and students to access school schedules and assignments. It can also serve as a platform where students can comment on each other’s work and discuss lectures that have a high level of abstraction. Web 2.0 allows participants to be a “little less dependent on time and space” and discover “individual solutions.”Whereas this written study constitutes one half of the project, the visual part of this project explores my own learning process during my studies at Konstfack. Through the development of a web-based portfolio, I present a selection of work that was completed during my three years of education. The work is divided into three categories, each of which is linked to a blog on which I have written short, reflective paragraphs about the specific projects. The website is interactive as it allows viewers to post comments about the work.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras. Faktorer som tycks påverka vilka resultat eleven når kan tillexempel vara socioekonomisk bakgrund, belief system dvs. uppfattningssystem eller om de är pojkar ellerflickor.Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera elevers uppfattning om vad matematik är, hurdet undervisas och hur man lär sig matematik samt om det finns några skillnader mellan hur pojkar ochflickor i skolår 5 från olika socioekonomiska grupper uppfattar dessa aspekter av skolmatematik.Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkätsvar från 129 elever i skolår fem.Resultatet i studien uppdelades i en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen visas attelever beskriver matematik dels utifrån vad de ska lära sig, dels utifrån hur de ska lära sig. När elevernaresonerar om vad de ska lära sig kan deras beskrivningar relateras till kunskapsformer somprocedurkunskap, helhetsperspektiv och attityder till matematiken som har att göra med kompetensenproduktivt förhållningssätt. I den kvantitativa delen framkommer det att jämförelserna mellan pojkar ochflickor över lag inte visade några skillnader. Däremot fanns skillnader i elevernas uppfattningar ommatematik beroende på vilket socioekonomiskt upptagningsområde deras skola hade. Elever från skolor med högre socioekonomiska grupper menar i signifikant högre utsträckning än elever från skolor med lägresocioekonomiska grupper att i matematiken argumenterar, kommunicerar och förstår man.

The aim of this study was to investigate which factors teachers and special needs education teachers view as being the main causes of mathematical learning difficulties and from these choose how to educate pupils with these difficulties. The aim was also to investigate how this education is organised at two different schools. An interview based investigation addressed these objectives by using three comprehensive questions: Which factors do the teachers and special needs teachers view as being the main reasons for mathematical learning difficulties? How do teachers and special needs teachers educate pupils with mathematical learning difficulties? How is the education organised for pupils with mathematical learning difficulties at two different schools? This study is based on four interviews of three teachers and one special needs teacher. The people interviewed work at two different primary schools in the same local authority. The results of the interviews show that it is the pupils’ experiences of the maths that affects how well they comprehend the subject. Furthermore factors such as reading and writing difficulties can cause problems with regards to understanding tasks in maths. Educationalists in this study regard a varied education with an element of group work, communication and experimental material as being beneficial for pupils with mathematical learning difficulties. How the education of pupils is organised depends on the extent of the learning difficulties of each pupil. The needs of pupils with mild learning difficulties can be met by the form teacher whereas pupils with more severe difficulties require assistance from special teachers.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

The purpose of this study is to examine the importance of a working laboratory in mathematics education, how it influences students’ learning and the confidence the teacher has in the laboratory component. Focus has been placed upon the advantages and disadvantages that could follow in the working method. The method used in this essay is qualitative in order to answer all the questions that arise along the way, and in order to use this method in interviews. The interviews that has taken place has been with five class teachers that are currently teaching at a elementary school between the years of 1-5. The purpose of this study has been answered by using its literature and the qualitative method with the class teachers. The results of the research show that teachers express gratitude towards the method in use for mathematics studies. The study also proves that students get more interested in learning and continuous learning. This contributed to a more flexible way of learning. By working in a laboratory, the students get to work with concrete materials in order to clarify mathematical concepts. The only downside seems to be the fact that students appear to become attached to this method, refusing any other learning techniques. This, however, should not stand in the way of using the laboratory method with children.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.