Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

In this study, international recommendations for history education issued by UNESCO and the Council of Europe are compared with the construing of history in national guidelines, teachers’ perceptions and the results of students’ work in history in Sweden. The study shows how history education from the 1960s onwards could be critical and oriented towards minorities in a global world, clearly in line with the recommendations of UNESCO. International understanding, unity in diversity and safeguarding the local heritage in many ways became part of students’ historical consciousness. / History Beyond Borders; Historia utan gräns

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera.

En serie dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att un­dersöka om det var möjligt att med dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nådde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade till­räcklig förståelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behärs­ka för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förståelse räckte inte till. Förståelse i handling var nödvändig. Det mest kritisk tror jag är bristerna i min förmåga att tolka andra männi­skors språkliga uttryck för praktisk erfaren­het / I have done a series of dialogue seminars with participants being 5 industrious individuals. The aim was to find out if it was possible to express the skills of this group of professionals. I did not reach this goal. I interpret the causes being my inadequate understanding in action of some of the critical element for a successful project outcome. My intellectual under­stan­ding was not enough. Understan­ding in action was necessary. The most critical element I be­lieve is my lack of ability in interpreting how other indivi­duals express their practical expe­rien­ce.

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området. Resultatet visar på att teori och empiri till stor del går att förena med varandra. Barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier strävar efter en konstruktiv konflikthantering där ömsesidig respekt står i fokus. Pedagogerna strävar även efter att se det kompetenta barnet och försöka förstå barnperspektivet i konflikthanteringen. Resultatet visar även att det emellanåt kan finnas svårigheter med konflikthantering, men oavsett hur svårt det kan vara menar både pedagogerna och barnen att det är viktigt att bemöta konflikten, och hantera den på ett konstruktivt sätt.

I detta examensarbete vill författarna undersöka vad lärare på kommunala gymnasieskolor i två städer anser om studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll. Författarna vill ta reda på vad lärarna anser i frågor om samarbetet och om de anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarutbildningen är en treårig utbildning (180hp) men hur många lärare vet i själva verket det?  Författarna har använt sig av en kvantitativ metod med enkäter, för att få en sådan bred bild som möjligt av lärarnas kunskaper och åsikter. Sammanlagt sextio enkäter har postats och personligen delats ut, trettio stycken i vardera stad. Således tio stycken enkäter till lärare på tre kommunala gymnasieskolor. Femtiotvå enkäter inkom. Resultatet visade att samtliga respondenter anser att det är en nödvändighet att gymnasieskolor har en studie- och yrkesvägledare. De anser att studie- och yrkesvägledning främst är viktig för eleverna. Majoriteten av respondenterna ansåg att en studie- och yrkesvägledare bör vara behörig och således ha en adekvat utbildning. De flesta respondenterna ansåg att ett samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledaren snarare är viktigt än mycket viktigt. Här beskrev respondenterna ord som kommunikation, tillgänglighet, information och studie- och yrkesvägledaren som ett bollplank, vid frågan om hur ett bra samarbete ser ut. Trettio av respondenterna trodde en treårig universitetsutbildning krävdes för att bli en behörig studie- och yrkesvägledare. Åtta respondenter svarade en tvåårig utbildning, och tretton svarade att de inte visste vilken utbildning som krävdes. Resultatet har sammanställts med hjälp av tabeller för att sedan analyserats. Resultatet har även jämförts med styrdokument (som skollagen) och tidigare forskning av samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare samt studie- och yrkesvägledarens funktion och arbetsuppgifter i gymnasieskolan. Författarnas intention är att undersökningen eventuellt även kan ligga till grund för ett vidare samarbete mellan lärarutbildningen och studie- och yrkesvägledarutbildningarna. / In this thesis, the authors examine what teachers at local high schools think about guidance counselors professionally. The authors would like to find out what teachers consider the issues of cooperation and if they believe it is essential that high schools have guidance counselors. The education to become a guidance, counselor is a three-year university education to 180 credits, but how many teachers know that in fact? The authors have used a quantitative method with questionnaires, in order to get such a broad picture of teachers' knowledge and opinions. A total of sixty questionnaires were mailed and personally distributed, then thirty in each city. Thus, ten questionnaires to teachers at three local high schools. Fifty-two questionnaires were received. The results showed that all respondents believe it is essential that high schools have a guidance counselor. They believe that guidance is primarily important for the students. The majority of respondents felt that guidance counselors should be competent and therefore have an adequate education. Most respondents felt that collaboration between teachers and guidance counselors is more important than very important. Here describe the respondents’ words as communication, accessibility, information and for knowledge exchange, at the question of how a good collaboration looks like. Thirty of the respondents thought that a three-year university education required to become a competent guidance counselor. Eight respondents answered that a two-year university education was needed, and thirteen replied that they did not know what training was required. The results have been compiled with the help of tables and then analyzed. The result has also been compared with the policy-documents (like the education act) and also previous research of collaboration between teachers and guidance counselors, as well as the function and job- assignments of guidance counselors in high schools.   The study may also be the basis for a possible further cooperation between the education for teachers and guidance counselors.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt. / Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

Sammanfattning Vi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ”i läs och skrivsvårigheter” i ”en skola för alla” inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ”I läs och skrivsvårigheter” säger att lärarna och skolan gör. Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ”i läs- och skrivsvårigheter” samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium. Eleverna intervjuas med öppna frågor där de får berätta hur de upplever sin skolsituation, på vilket sätt de får det stöd de behöver av lärare och skola. Även lärarna intervjuas med öppna frågor och de får berätta om vad de gör för att stödja elever ”i läs- och skrivsvårigheter”. Vi redogör för relevant forskning. Studien riktar sig till gymnasiet men den mesta forskningen är baserad på grundskolan. Vårt arbete följer etiska regler. Alla svar behandlas konfidentiellt och att materialet används endast i vår studie. Denna studie har kommit fram till att det är kommunikation, stöd, delaktighet, social närvaro inom klassens ram som ger eleverna en känsla av inkludering. Studien visar att de anpassningar som görs av lärarna inte fullt ut är vad eleverna efterfrågar. Elevernas önskan att arbeta i mindre grupp kan ha uppenbara risker. Eleverna kan utveckla mindre önskvärda normer och få försämrade möjligheter till utveckling av andra väl så viktiga kompetenser i liten grupp. Föreliggande studie kan vara intressant att ta del av för de som jobbar i klassrummet med elever i svårigheter, såväl som i arbetet med ”en skola för alla”. Men vi hoppas också att skolledning såväl som politikerna vill ta del av studien.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

No description available.