Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den. Detta stödjer tolkningen av diagrammen som visar på ett samband mellan tillkännagivandena inom varje händelse och respektive bransch. Sett till både diagrammen och hypotesprövningarna, som visar på ett samband av inte bara historisk information utan även offentligt sådan som påverkar och återspeglas på lutningen av varje diagram så kan man konstatera att marknaden kännetecknas av en halvstark form och därmed accepteras den effektiva marknadshypotesen enligt uppsatsen

Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanska aktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följa aktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen är den stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Denna information gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckan är en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige och övriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan är alltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI. Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig om investerare väljer att följa Börsveckan. Studien undersöker om det existerar en överreaktion vid dessa analyser som gör att det finns en bättre investeringspunkt än publiceringsdagen. Det testas även om det finns relevans bakom den effektiva marknadshypotesen på den mindre svenska aktiemarknaden. Metod: En kvantitativ analys av 512 köprekommendationer och fem säsonger av börsportföljen genomförs. Med data hämtade från Yahoo! Finance samt Avanzas databaser. Den samlade avkastningen jämförs med OMXSPI för att få en bild av hur effektiv marknaden är. Aktiekursen hos de rekommenderade aktierna granskas två börsdagar innan, fram till en vecka efter publicering. Detta görs för att undersöka om investerare överreagerar på nyheten och det finns ett bättre investeringstillfälle. Börsveckans avkastning jämförs med verklig avkastning för att se om överavkastning kan uppstå av rekommendationerna även för investerare som väljer att följa Börsveckan. Resultat: Den verkliga avkastningen för investerarna låg alltid under börsveckans redovisade avkastning. Detta beror på att publicering av rekommendationerna gör att aktiekursen går upp. Börsveckan räknar inte med denna effekt då köpkursen i tidningen beräknas som torsdagen veckan innan publicering. Det blir under den första veckan en överreaktion som leder till att aktiekursen tillfälligt går upp. Analysen av rekommendationerna visar att överavkastning gentemot OMXSPI generellt inte kan uppnås genom att följa Börsveckans köprekommendationer.

No description available.

The study intends to examine the degree of market efficiency on the Swedish biometrics market. By carrying out an event study based on a typical selection of press releases, it has been proven that the Swedish biometrics market follows a semi-strong form of efficiency. As a subsequent factor that the market is semi-strong efficient, it is impossible to generate abnormal returns by technical and fundamental analysis. It has also been proven that information does not leak out to the public before the news is released publicly. Finally, it should be noted that the Swedish biometrics market is not a stock market built on cheating.

Denna rapport syftar till att undersöka om det är möjligt att generera en stabil och säker avkastning på den svenska aktiemarknaden utan att nödvändigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rådande ekonomiska klimatet. Den modell vi använder oss av är något modifierad men bygger på en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptäcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptäckte var att efter aktieprisförändringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset på aktierna att förändras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt. Den metod som använts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex åren (2005 – 2011) för att jämföra med de datum då kvartalsrapporter släppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende på värdeökning- respektive värdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag. Tröskelvärdet för urvalet i denna undersökning var ± 7 %. Därefter skapades tre fiktiva portföljer som genomgick en simulerad handel baserad på historisk data. Tre taktiker undersöktes: Köp i de företag som överraskade positivt, blankning1 i de företag som överraskade negativt, samt en kombination av de båda som utgör den strategi denna studie huvudsakligen testar. Dessa resultat jämfördes sedan med kursrörelsen för OMXS30 under samma tidsram. Resultaten i denna studie visar att ingen av de tre fiktiva portföljerna lyckades slå index för undersökt testperiod. Den kombinerade portföljen var ensam om att ha en stabil tillväxt för samtliga år trots den globala finanskrisen som dominerat 2008 och 2009. Slutsatsen är att driften tycks existera då marknaden inte är helt effektiv, men det har även visat sig vara svårt att skapa en onormalt hög vinst endast med hjälp av enbart aktiehandel.

Bakgrund: Att placera pengar på värdepappersmarknaden via aktier och fonder är populärt hos den svenska befolkningen. Inom ett företag kan vissa personer erhålla insiderstatus. Detta innebär att dessa personer har tillgång till potentiell aktiekursdrivande information som inte ännu är offentlig. Tidigare forskning visar på att ett samband finns mellan dessa personers handel med egna företagets aktier och abnormala reaktioner på aktiekursen. Ur teoretisk synvinkel är detta samband problematiskt då det strider mot några av de mest etablerade ekonomiska teorierna. Betyder det att övriga investerare ser sambandet som problematiskt? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka de kortsiktiga reaktionerna på aktiekursen vid insiderhandel samt att undersöka aktieägares (dvs. marknadens) inställning till insiderhandel generellt. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats. Forskarna har genomfört en enkätstudie för att ta reda på marknadens syn på insiderhandel. Det har också gjorts en eventstudie för att göra beräkningar på aktiekursens utveckling i samband med insiderhandel. Resultat: Beräkningarna som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan insiderhandel och abnormala reaktioner på aktien. Det är dock svårare att avläsa utifrån enkätundersökningen om marknaden uppfattar insiderhandel som något problematiskt eller inte.

Vi har studerat möjligheten om det går att tjäna pengar på kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begränsades till att endast undersöka köp- och säljtransaktioner för oljebolag som kan handlas på Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie där vi med hjälp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion ägt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som påvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero på insynstransaktionerna. / We have studied whether or not it is possible to earn money by mimicking insider trading after the transaction has been published publicly. The study has been limited to only include buy and sell transactions of the oil companies that can be traded on the Stockholm stock exchange main market listings and First North. The study was made as an event study where we used statistical tests to examine if there are significant differences in daily returns before and after the insider transaction was made public. This turned out not to be the case, since the fluctuations that were found were not consistent and it couldn’t be proved that the differences were due to the insider trading at all.

Den här studien använder dagsavkastning från SIX Return Index för perioden 1996-2014 för att undersöka om kalenderanomalier förekommer på den svenska aktiemarknaden. De kalenderanomalier som studeras är månadsskifteseffekten, veckodagseffekten samt januarieffekten. Det finns starka bevis för månadsskifteseffekten och resultaten i denna studie tyder på att månadsskifteseffekten infaller tidigare i Sverige än vad som observerats internationellt. Vidare påvisar studien en veckodagseffekt för perioden 1996-2014 där fredagar har en signifikant högre avkastning än övriga veckodagar. Resultaten från ett F-test visar dock att det inte finns någon signifikant skillnad i genomsnittlig dagsavkastning mellan olika veckodagar. Till skillnad från tidigare studier hittar inte den här studien bevis för januarieffekten på den svenska aktiemarknaden. Däremot påvisar resultaten att februari, april och november har i genomsnitt genererat signifikant högre månadsavkastning än alla andra månader.

I den här uppsatsen analyserar vi resultaten utav användandet av olika tidsintervall för skattning av parametrarna för den effekiva fronten. En introduktion ges till portföljteori och konfidensområdet för den effektiva fronten härleds. Vi gör en empirisk undersökning med material från internationella portföljer och tar fram parameterskattningar för tre olika tidsintervall, för att sedan jämföra dem med varandra. Resultaten analyserar vi och presenterar i figurer och tabeller.

<p>Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande. Nästan alla deltagande elever har inte någon tanke eller några strategier att lösa ekvationer på ett effektivt sätt. I högre grad väljer elever att lösa ekvationer med en formell lösningsmetod (Den icke effektiva lösningsmetoden).</p>