Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur. Exempelvis Politisk styrning eller lagstiftning. Ramverk för SOA-governance kan inte direkt hantera dessa utmaningar, men kan ge ett stöd genom struktur i arbetet samtidigt som de kan agera rådgivande gällande lösningar som fungerat i andra verksamheter. Rekommendationen är att tidigt i processen fastställa omfång av SOA-projektet, men också dess mål relativt verksamheten. Studien tyder också på att en ökad nytta kan erhållas genom att tidigt i processen etablera en styrande grupp som med ett tydligt mandat beslutar om standarder och säkerställer dess efterlevnad redan under etableringsprojektet.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.

Bakgrund: Den omänskliga faktorn kan vara en riskfaktor för verksamhetsnyttan, goda arbetsmiljön, säkerheten och hållbarheten i hälso- och sjukvården. Några av anledningarna till att Artificiell Intelligens (AI) har börjat bli realistiskt inom hälso- och sjukvården är datorernas ökade prestanda och tillgång till stora mängder data. AI har potential att fungera som ett verktyg för att implementera digitaliseringen inom hälso- och sjukvården, samtidigt som den mänskliga närvaron kan bevaras. Syfte: Undersöka hur vårdpersonalen förhåller sig till användningen av AI-system och deras upplevelse av kontroll och ansvar. Metod: Kvalitativ design används och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Inledningsvis användes allmänna frågor för att fånga informanternas tidigare och nuvarande erfarenhet av AI-system i hälso- och sjukvården. Därefter utformades fortsatta frågor enligt vinjettmetoden. Kvalitativ analysmetod användes för att tolka intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som belyser olika aspekter av vårdpersonalens samarbete med AI-system inom hälso- och sjukvården. Dessa kategorier inkluderar kontrollbehov, samstämmighet, prestation, övervakning, kunskap och prioritering. Diskussion: Motsats till AI kan människor hållas ansvariga för sina beslut och för de beslut som fattas av AI-system. Inom sjukvården upplever vårdpersonalen ett gemensamt helhetsansvar för patientvården, oavsett lagar och regler. Vetskapen om att behöva möta patienter eller anhöriga och framföra dåliga nyheter, är det som verkligen sätter ansvaret i perspektiv. Vid felaktigheter påverkas hela vårdteamet, även om de inte själva orsakat felet. I framtiden kommer vårdpersonalens roll att gå från att vara bedömare till att vara övervakare. Denna förändring kan dock orsaka problem, eftersom vårdpersonalens kontrollbehov för AI-system minskar i akuta situationer. I dessa situationer fokuserar vårdpersonalen på att normalisera situationen och prioriterar bort allt annat. Beslut som fattas görs med medvetenheten om att de sannolikt behöver omprövas när situationen har stabiliserats. Detta problematiserar den nya rollen som övervakare, eftersom vårdpersonalen i dessa situationer egentligen borde ha större fokus på att se till att AI-systemet fungerar korrekt. Slutsats: Det är osannolikt att vårdpersonalen kommer att kunna hantera de snabba och komplexa beslut som AI-systemet gör. Det kommer kräva ökad kunskap från vårdpersonalen för att identifiera situationer där AI-systemet kan göra fel och i händelse av en akut situation kommer personalen att prioritera detta över andra åtaganden. För att etablera ett samarbete mellan människa och maskin inom vården krävs utbildning och förståelse för det skifte som sker för vårdpersonalens roll, att gå från bedömning till övervakning av AI-systemen. / Background: The inhumane factor can be a risk factor for operational benefit, good working environment, safety and sustainability in healthcare. Some of the reasons why Artificial Intelligence (AI) has started to become realistic in healthcare are the increased performance of computers and access to large amounts of data. AI has the potential to act as a tool to implement digitization in healthcare, while preserving the human presence. Purpose: Investigate how healthcare professionals relate to the use of AI systems and their experience of control and responsibility. Method: Qualitative design is used and semi-structured interviews were conducted. Initially, general questions were used to capture the informants' previous and current experience with AI-systems in healthcare. Further questions were then designed according to the vignette method. Qualitative analysis method was used to interpret the interviews. Results: The analysis resulted in six categories that highlight different aspects of healthcare professionals collaboration with AI-systems in healthcare. These categories include control needs, compliance, performance, monitoring, knowledge, and prioritization. Discussion: Unlike AI, humans can be held accountable for their decisions and for the decisions made by AI-systems. In healthcare, the healthcare professionals experience a shared overall responsibility for patient care, regardless of laws and regulations. The knowledge of having to meet patients or relatives and deliver bad news is what really puts the responsibility into perspective. In the event of errors, the entire healthcare team is affected, even if they did not cause the error themselves. In the future, the role of healthcare professionals will change from being an assessor to instead monitor the AI-system. However, this change can cause problems, as healthcare professionals control needs for AI-systems are reduced in emergency situations. In these situations, the healthcare professionals focus on normalizing the situation and deprioritises everything else. Decisions that are made are made with the awareness that they will likely need to be reconsidered once the situation has stabilized. This problematizes the new role of supervisor, because in these situations the healthcare professionals should really be more focused on making sure the AI-system is working correctly. Conclusion: It is unlikely that healthcare professionals will be able to handle the rapid and complex decisions made by the AI-system. It will require increased knowledge from the healthcare professional, to identify situations where the AI system can make mistakes and in the event of an emergency, the staff will prioritize this over other commitments. In order to establish a collaboration between humans and machines in healthcare, training and understanding of the shift that is taking place for the role of the healthcare professionals, to go from assessment to monitoring of the AI systems, is required.

With an aging population that suffers from comorbidity, healthcare is facing grand challenges. In order to meet the demand, digitalization is thought to be an opportunity. Digitalization of curative care, such as diagnostics and treatment, have been initiated and is today used and appreciated. Preventative care, on the other hand, has not been included in the digital adaptions to the same extent and there are few scientific studies within the area. Nonetheless, a further proactive care that meets patients and healthcare personnel are of interest to several actors. The Swedish Government has a vision that Sweden, in 2025, will be world leading within eHealth. For that to be possible, digital preventative care have to support and complete the preventative work that is performed today. The present study has investigated the attitude towards Connected Medical Devices for Prevention (CMDfP) within the primary care. By a mixed-methodology including questionnaires, the opinions of 24 health center personnel and 17 patients prescribed with Physical Activity on Prescription (PAP) were collected and analyzed. The results show that health center personnel are willing to prescribe connected eHealth devices for prevention and patients are willing to use the devices prescribed. Additionally, among the respondents there is a belief that CMDfP could facilitate in order to increase the adherence to PAP without any major impact on the personnel's workload. By digitalizing preventative care, it is possible that people will be able to live healthier and therefore not require care to the same extent as today. Reasons to the possible results are that digital tools within curative care have been shown to generate positive outcomes to chronically ill patients that utilize home care. Additionally, studies of preventative care have generated positive outcomes to the health of the population in several countries. It is therefore likely that the combination, digital preventative care, would be rapidly relished. These thoughts align with the positive results on attitudes of this study. Before CMDfP could be prescribed to patients, pilot studies have to be performed and new work routines including reimbursement models, have to be established within healthcare. These are all areas of future work within medical engineering. / Med en åldrande population som lider av samsjuklighet, står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. För att möta behovet är digitalisering en möjlighet. Digitalisering av åtgärdande vård, så som diagnostik och behandling, har redan påbörjats och är idag uppskattat. Preventiv vård har, å andra sidan, inte varit inkluderad i den digitala utvecklingen och därav saknas det vetenskapliga studier inom området. Dock är en mer proaktiv vård av stort intresse för flera aktörer. Sveriges regering har en vision att Sverige, år 2025, ska vara världsledande inom eHälsa. För att detta ska vara möjligt måste digital preventiv vård möta och komplettera det preventiva arbete som bedrivs idag. Denna studie har undersökt attityderna till Uppkopplade Medicinsktekniska Hjälpmedel för Prevention (UMHfP) bland primärvården. Genom en metod som inkluderat enkätundersökningar, inhämtades och analyserades attityden av 24 personer från personalen på vårdcentraler och 17 patienter med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR). Resultaten visade att primärvårdspersonal är villiga att förskriva UMHfP och att patienter vill använda de hjälpmedlen som förskrivs. Dessutom har respondenterna tro att UMHfP kan underlätta att förbättra följsamheten till FaR utan att påverka personalens arbetsbörda nämnvärt. Genom att digitalisera den preventiva vården är det troligt att befolkningen kommer få ett hälsosammare leverne och därför inte behöva vård i samma utsträckning som idag. En anledning till detta är att digitala hjälpmedel för åtgärdande vård har visat sig vara positivt för kroniskt sjuka patienter som hemsjukvårdas. Dessutom har studier inom preventiv vård indikerat flera positiva konsekvenser för invånares hälsa världen över. Det är därför troligt att digitala hjälpmedel i kombination med preventivt arbete snabbt kommer bli uppskattat. Dessa spekulationer sammanfaller väl med det positiva resultatet från denna studie. Innan UMHfP kan förskrivas till patienter måste pilotstudier genomföras och nya arbetssätt inklusive betalningsmodeller måste införas i hälso- och sjukvården. Detta är kommande arbeten inom medicinsk teknik.

2017 became the beginning of the Childbirth Crisis of Sweden, as a result of underbudgeting and understaffing, creating an environment where patient safety and availability was questioned. Additionally, information and communication technology rapidly take a larger role in the field of healthcare, nourishing new solutions for old processes. This explorative research was conducted to answer how information and communication technologies, and communication techniques, are used and could be used to provide safe care for patients. This study was conducted with 10 participants working as medical staff at a Swedish neonatal care unit. The medical staff who participated consisted of registered nurses, certified pediatric nurses, pediatric nursing assistants, and one nursing assistant. The approach of this research was through system thinking in the tradition of soft systems thinking. The data collection was performed with a combination of semi-structured interviews and card sorting. The collected data were processed, organized, and interpreted with the three c’s of analysis and thematic analysis. The results of this study are complemented by rich pictures. The empirical findings of this study describe a neonatal care unit known at its hospital to be the one unit holding the largest number of different devices. The medical staff at the researched NCU are using information and communication technology in a combination together with specific communication techniques, to create an understanding of their patients’ conditions. The study connects a state of safe care to the training and knowledge of the information and communication technologies, and communication techniques used at the neonatal care unit. The combination of the information and communication technologies, and communication techniques used at the NCU are vital tools, conclusive to the medical staff when providing safe care for patients. This study provides an insight into one Swedish neonatal care unit, based on the interpretations of its medical staff.

Bakgrund: I Sverige pågår för närvarande stora projekt för att utforma och införa framtidens vårdinformationssystem. Dessa system utvecklas för att effektivisera hälso- och sjukvårdens processer och IT-miljöer. Elektroniska patientjournalsystem är den mest använda typen av vårdinformationssystem. Andra exempel är system för prover och svar, patientadministration och läkemedelsförskrivning. Trots att vårdinformationssystem har visat sig kunna bidra till ökad patientsäkerhet och kvalitet har implementering av nya system i hälso- och sjukvården en historia av att ofta misslyckas. Enligt ramverket Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors (TPOM), påverkar ett antal områden hur väl implementering av vårdinformationssystem faller ut.  Sjuksköterskor är den största legitimerade yrkeskåren inom hälso- och sjukvård. De ansvarar för omvårdnaden av en individ och hela dennes situation vilket bidrar till att sjuksköterskor är de som använder vårdinformationssystem mest frekvent. För att bidra till lyckad utveckling, implementering och förvaltning av vårdinformationssystem behöver sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation beskrivas.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter med vårdinformationssystem och vårddokumentation utifrån tekniska, personliga, organisatoriska och samhälleliga områden.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio legitimerade sjuksköterskor från olika verksamheter. Analys av insamlad data skedde genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån huvudkategorierna i ramverket TPOM.  Resultat: Utmaningar och möjligheter inom områdena teknik, person, organisation och samhälle identifierades och beskrevs. Totalt tio subkategorier identifierades under huvudkategorierna. Respondenternas upplevelser av liknande utmaningar och möjligheter oavsett arbetsplats och vårdinformationssystem tyder på att resultatet kan appliceras och tas i beaktande vid utveckling, implementering och förvaltning oavsett vårdinformationssystem. / Background: Currently in Sweden, there are a number of ongoing extensive projects aiming towards development and adoption of futures’ health information technology (HIT). These systems are formed to make the processes and IT environment of health care more effective. Electronic health records are the most used type of health information technology. Other examples are systems for laboratory testing, patient administration and prescription of medications. Even though HIT has proven to contribute to effectiveness and quality of care, the implementations of such systems has a history of failing. According to the Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors framework (TPOM), a number of dimensions has an impact to determine the success of HIT implementation.  Nurses are the largest group of registered health care practitioners in Sweden. Nursing care include caring for the individual in whole, which leads to nurses extensive, and frequent use of HIT. To contribute to successful development, implementation and continuous management of HIT, nurses’ experiences of challenges and possibilities in HIT and documentation must be described further.  Aim: This study aims to describe nurses’ experiences of challenges and possibilities in Health information technology and documentation in the perspective of Technology, People, Organizations and Macroenvironmental factors.  Method: Qualitative, semistructured interviews was conducted with ten registered nurses coming from different types of care. Data was analyzed based on deductive approached qualitative content analysis, using the TPOM framework.  Results: Challenges and possibilites within technology, people, organizations and macroenvironmental domains were identified and described. A total of ten subcategories were identified. The respondendts experienced similar challenges and possibilites, regardless of workplace and health information technology. This implicates that the result of this study might be considered in development, implementation and management of HIT.