The aim of this thesis is to improve the knowledgebase regarding the technical lifetime of radio circuit boards. The purpose is to create opportunities to facilitate the design of products that live up to the customers' requirements and to Ericsson's sustainable responsibility goals. The problem at hand was to look for the average temperature that has contribiuted to the performance degradation of circuit boards used in the field. The method was to measure the performance degradation of capacitors used in a power distribution function on the circuit board and combining those values with the time the circuit board has been in operation, to derive the average operation temperature with the help of the Arrhenius equation. The radio circuit board used in the field showed signs of performance degradation that could be interpreted as having reached the end of its technical lifetime after being used for 31 800 hours (3,6 years) at an average temperature of 78 °C to 79 °C. For it to be possible to interpret the temperature results of the unit used in the field, the three parameters: measured performance degradation, time of operation and average temperature at that time, had to be collected. All three parameters are key when evaluating technical lifetime since they need to be interpreted in relation to each other. The temperature results exists in a thermodynamic system that includes the capacitors, circuit board, the temperature of the surrounding environment, and the global climate. The temperature results and the measured performance degradation is a consequence of how the radio was operated, which is linked to the desired performance it was designed for. The radio circuit boards are also designed to comply with customers' requirements and the requirements based in the companys's sustainability responsibility goals. It is likely that the desired performance of radios in the future needs to be balanced with the company's sustainability responisibility goals, and the temperatures created as an effect of climate change. / Målet med detta examensarbete var att öka kunskapen om radiokretskorts tekniska livslängd. Syftet var att skapa möjligheter att främja utveckling av produkter som möter kunders krav samt de krav som följer av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Problemformuleringen består av att söka efter medeltemperaturen som har bidragit till den prestandadegradering som lett till att kretskort i fält nått slutet på sin tekniska livslängd. Metoden som användes för att kunna härleda medeltemperaturen under drift var att mäta prestandadegraderingen hos kondensatorer som används i en specifik kraftfördelningsfunktion på radiokretskort och kombinera dessa mätvärden med tiden kretskortet varit i drift. Tiden och temperaturen härleddes med hjälp av Arrhenius ekvation. Den radiokretskortsenhet som användes i fält kan tolkas ha nått slutet på sin tekniska livslängd efter 31 800 timmar (3,6 år) och under tiden i drift haft medeltemperaturen på ungefär 78 °C till 79 °C. För att det skulle vara möjligt att tolka temperaturresultatet för radiokretskortet som användes i fält behövde följande tre parameterar samlas in: uppmätt prestandadegradering, tiden som radiokretskortet varit i drift samt medeltemperaturen under driftstiden. Samtliga tre parameterar behöver analyseras i relation till varandra när den tekniska livslängden ska utvärderas. Temperaturresultatet existerar i ett termodynamiskt system som består av kondensatorerna, krestkortet, temperaturen i den omkringliggande miljön samt det globala klimatsystemet. Temperaturresultatet och den uppmätta prestandadegraderingen är en konsekvens av hur radion har använts och är länkat till den den prestanda radion är designad för. Radiokretskorten är också designade för att följa kundernas krav och de krav som följer av Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det är sannolikt att den önskade prestandan hos radioprodukter i framtiden behöver balanseras med de krav som följer av Ericssons strategi för hållbart företagande samt de temperaturer som skapas som konsekvens av klimatförändringarna.