Purpose:The thesis will shed light on the overall need of CDSSs in the Swedish health care system,  and  it  will  also  present  a  specific  efficiency  problem  that  could  be  solved  by implementing a CDSS. The need for a CDSS is where an implementation would improve patient outcome, by delivering the right care at the right time, and where the CDSS could reduce the cost of the delivered care. A better understanding of the current need could help eliminate the existing empirical gap and ultimately lead to better and more efficient health care in Sweden. The research question was formulated as: Where within Swedish health care can a need for increased efficiency be met through the implementation of a realistic CDSS system? Design and methodology: The  thesis  is  a  case  study  where qualitative data, collected through a literature review and interviews, was used to answer the research question. The methodology used was tailored to the unique setting of the research and in accordance to the purpose of the study. The method was divided into five phases. (1) Finding an area of focus, such as a specific diagnosis, within the health care system where the need for a CDSS system is deemed high. (2) Mapping the care chain of the identified area of interest. (3) Developing hypotheses concerning where in the care chain challenges could be solved using a clinical decision support system. (4) Confirming or rejecting the proposed hypotheses through interviews with relevant experts. (5) Presenting the specific efficiency problem that could be solved using a CDSS and a presentation of the design of said CDSS. Findings: The efficiency problem that could be solved using a CDSS was identified to be within the area of heart failure treatment. There were a multitude of areas of improvement found along the care chain and a number of them could be solved by developing and using specific CDSSs. A CDSS that could help physicians, within the primary care system, to identify patients that  could benefit from  being  assessed  by  cardiology specialist was  proposed  as  the  most beneficial  CDSS  system.  The  proposed  CDSS  would  be  both  beneficial  and  realistically implementable. / Syftet med uppsatsen är att belysa det övergripande behovet av kliniska beslutsstödssystem inom den svenska vården och slutligen finna det mest trängande behovet. En bättre förståelse för detta behov kan hjälpa att minska det existerande empiriska gapet och slutligen leda till en bättre och mer effektiv vård i Sverige. Forskarfrågan formulerades som uppdraget att finna ett behov för ökad effektivitet inom svensk sjukvård, som kan lösas genom implementering av ett realistiskt kliniskt beslutsstöd. Design och metodologi: Uppsatsen är en casestudie där kvalitativ data, samlad genom en litteraturstudie samt intervjuer, användes för att besvara forskningsfrågan. Metodologin som brukades var anpassad efter den unika naturen för forskningen, samt i enighet med syftet av studien. Metoden delades in i fem faser. (1) Finna ett fokusområde, exempelvis en specifik diagnos, där behovet av ett kliniskt beslutsstöd bedömdes högt. (2) Kartlägga vårdkedjan för den identifierade diagnosen. (3) Utveckla hypoteser angående var inom vårdkedjan som  utmaningar skulle kunna lösas med ett kliniskt beslutsstöd. (4) Bekräfta eller förkasta ypoteserna genom intervjuer med relevanta experter. (5) Presentera problemet med det mest trängande behovet efter ett kliniskt beslutsstöd och hur ett sådans skulle utformas. Fynd: Effektivitetsproblemet som kunde lösas bäst via ett kliniskt beslutsstöd identifierades att vara inom området hjärtsviktsbehandling. Det fanns flertalet områden med utvecklingspotential som urskiljdes ur vårdkedjan för hjärtsviktspatienter, och vissa av dessa utmaningar kunde lösas genom utveckling och implementering av specifika kliniska beslutsstöd. Det kliniska beslutsstöd som skulle lösa det mest trängande behovet inom vården idag föreslås vara ett system som hjälper läkare inom vårdcentralerna att identifiera patienter som skulle gagnas av en remiss till en kardiolog. Det föreslagna kliniska beslutsstödet skulle vara både fördelaktigt för vårdpersonal samt patienter samt är realistiskt implementerbart.

Introduktion: Antalet äldre personer ökar vilket kräver anpassning av hälso- och sjukvården. Robotdjur är elektroniska gosedjur som är utvecklade för att likna sällskapsdjur och används som en omvårdnadsåtgärd hos äldre personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda robotdjur i omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom på särskilt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 15 intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Två huvudteman och åtta underteman. Under huvudtemat En del i vardagen beskrevs hur robotdjuren användes i vardagen genom fem underteman. Under det andra huvudtemat Behov av kunskap och engagemang beskrevs vad som behövdes för att kunna använda robotdjuren i tre underteman. Konklusion: Robotdjur skapar lugn och gemenskap för äldre personer med kognitiv sjukdom. Robotdjuren ska inte ses som en generell åtgärd utan som ett av redskapen i en personcentrerad omvårdnad. För att detta ska fungera behöver distriktssköterskan ta den ledande rollen i implementeringen och utbildningen av personal och verka för att robotdjuren införs som en del i en personcentrerad omvårdnad. / Introduction: The number of elderly people is increasing, which requires adaptation of health care. Robotic pets are electronic stuffed animals that are designed to resemble pets and are used in nursing care of elderly people with cognitive illness. Aim: To describe nursing staffs’ experiences of using robotic animals in nursing care of people with cognitive illness in long term care. Method: Qualitative method with inductive approach. 15 interviews were conducted and were analyzed based on thematic analysis according to Braun & Clarke. Result: Two main themes and eight sub-themes. The main theme A part of everyday life describes how the robotic pets were used in everyday life in five sub-themes. The second main theme Need for knowledge and commitment describes what was needed to be able to use the robotic pets in three sub-themes. Conclusion: Robotic pets create calm and fellowship. The robotic pets should not be seen as a general intervention but as one of the tools in person-centered care. In order for this to work, the district nurse needs to be the leader of implementation and training of staff and work for the robotic pets to be introduced as part of a person-centered care.

The aromatic amino acids tryptophan, tyrosine, and phenylalanine have been extensively used for different label-free protein studies. These investigations extract information on protein conformations and interactions from the emitted fluorescence's intensity, wavelength, and/or polarization. Like most fluorescent organic compounds, these amino acids also undergo transitions into dark meta-stable states, including triplet and photo-radical states. These transitions are notably sensitive to the surrounding environment, offering an additional set of parameters that reflect the protein's interactions, folding states, and immediate surroundings. Transient State (TRAST) monitoring has been developed to quantify fluorophore transition dynamics by recording the average fluorescence intensity in response to a modulated excitation. In this work, we performed TRAST experiments to investigate tyrosine autofluorescence and used it to detect conformational changes in calmodulin, a calcium-binding protein containing two tyrosine residues. A photophysical model for tyrosine was established, and it was revealed how tyrosine's dark state transitions changed with excitation intensity, solvent pH, and redox conditions. The TRAST experiments demonstrated that tyrosine's dark state transitions could serve as valuable information sources for label-free analyses of protein conformations and interactions. / De aromatiska aminosyrorna tryptofan, tyrosin och fenylalanin har använts i stor utsträckning för olika inmärkningsfria proteinstudier. Dessa undersökningar extraherar information om proteinkonformationer och interaktioner från den emitterade fluorescens intensiteten, dess våglängd och/eller polarisering. Liksom de flesta fluorescerande organiska föreningar genomgår dessa aminosyror också övergångar till mörka metastabila tillstånd, inklusive triplett- och fotoradikaltillstånd. Dessa övergångar är särskilt känsliga för den omgivande miljön, och erbjuder en extra uppsättning parametrar som återspeglar proteinets interaktioner, vikningstillstånd och omedelbara omgivningar. Transient State (TRAST) monitorering har utvecklats för att kvantifiera fluoroforövergångsdynamik genom att registrera den genomsnittliga fluorescensintensiteten som svar på en modulerad excitation. I detta arbete utförde vi TRAST-experiment för att undersöka tyrosinautofluorescens och använde den för att detektera konformationsförändringar i calmodulin, ett kalciumbindande protein som innehåller två tyrosiner. En fotofysikalisk modell för tyrosin etablerades, och hur tyrosins mörka tillståndsövergångar förändrades med excitationsintensitet, lösningsmedels pH och redoxförhållanden kunde faststållas. TRAST- experimenten visade att tyrosins mörka tillståndsövergångar kan fungera som värdefulla informationskällor för inmärkningsfria analyser av proteinkonformationer och interaktioner.

This thesis examines the concept of a digital transformation as it features in a number of strategy, policy, and evaluation documents issued by entities with a role in Norwegian public administration. The drive for digital public services and their stated results, objectives, and prerequisites, is delineated through a focus on the Norwegian Tax Administration’s flagship digitalisation project Fremtidens Innkreving (The Future’s Collection). Through the methodological approach of Critical Discourse Analysis, in combination with a theoretical framework drawing on Foucault’s writings on discourse, the thesis demonstrates how the representation of a digital transformation produces a set of discursive conditions. The thesis identifies four key statements that represents the documents’ vision and detail the way in which the statements rely on each other to acquire their textual function and legitimacy. With digital public services, the process of collecting, sharing, and managing data is set to function seamlessly in a digital eco system where users would experience less bureaucracy and more simplicity. To achieve this vision, the information fuelling these processes has to function in a specific way and be awarded certain properties. Therefore, this thesis argues that the discourse on a digital transformation of public services relays an understanding of information as both malleable and without contextual boundaries.  This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna uppsats undersöker begreppet digital transformation så som det framträder i ett antal strategier, policydokument och utvärderingsrapporter utfärdade av aktörer med en roll i norsk offentlig förvaltning. Drivkraften för digitala offentliga tjänster och deras uttalade resultat, mål och förutsättningar beskrivs genom en fokus på den norska skattemyndighetens flaggskeppsprojekt för digitalisering, Fremtidens Innkreving (Framtidens Uppbörd). Genom en metodologisk ansats av kritisk diskursanalys, i kombination med en teoretisk ram som bygger på Foucaults skrifter om diskurs, demonstrerar avhandlingen hur representationen av en digital transformation skapar en uppsättning diskursiva villkor. Denna uppsats identifierar fyra nyckeluttalanden som representerar dokumentens vision och detaljerar hur dessa uttalanden förlitar sig på varandra för att uppnå sin textuella funktion och legitimitet. Med digitala offentliga tjänster ska processen för att samla in, dela och hantera data fungera sömlöst i ett digitalt ekosystem där användarna upplever mindre byråkrati och mer enkelhet. För att uppnå denna vision måste informationen som driver dessa processer fungera på ett specifikt sätt och tilldelas vissa egenskaper. Därför argumenterar denna avhandling för att diskursen om en digital transformation av offentliga tjänster förmedlar en förståelse av information som både formbar och utan kontextuella gränser.   Det här är en tvåårig masteruppsats i bibliotek och informationsvetenskap.

EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning. Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare. Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas. Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga. Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande. / In 2002 the member states of EU took a decision regarding whether to introduce a special tax base on digital supplies or not. This tax base was later on implemented to the member states domestic laws. Question may sometimes arise as to where or by whom VAT should be paid regarding electronically supplies. The administrative court and the Swedish government have made different judgments regarding two Swedish companies whose services already have been subject to VAT in other member states. While the administrative court sentenced company A to pay VAT the government exempted company B. This bachelor thesis will examine how tax claims regarding the same electronically supply can occur in different member states and if the providers are selling to or from a permanent establishment or if they are to be considered as distributors. The answer to the first question can partly be due to the difference between Swedish law and EU-law regarding the different use of word for designating a taxable person. The words used for designating a taxable person have different meanings which can constitute confusion. It can furthermore be due to the vague and broad definition for the term electronically supplies and the differences that occur, regarding what can be covered by the definition of electronically supplies. Providers of digital supplies shall pay VAT in the country where the buyer has his place of business or where the fixed establishment is located to which the supplies are provided. Regarding revenue or acquisition it is the one who acts like the real seller or the customer who acquires and consumes the provided service who determines where the supply is situated. The main elements for the services provided have to be examined. Providers of digital supplies are not to be regarded as distributors because they do not meet the criteria’s that are set out for the term.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt på vilket sätt sociala nätverk är relaterade till nätverken i sociala medier och hur det påverkar konsumenterna.  Syftet med studien är att undersöka de sociala medierna i förhållande till de sociala nätverken med fokus på konsumentbeteende och därigenom skapa en generell modell som förklarar problematiken.  Studien bygger på en litteraturstudie som i första hand sammanställts av artiklar med fokus på ämnesområdena sociala nätverk, elektroniska sociala nätverk och sociala medier. En enkätundersökning gjordes för att sammanställa konsumenters åsikter om ämnesområdena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion.  Det går att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala nätverket för den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler aktörer och andra konsumenter som i många fall kan vara okända. Trots att de är okända tenderar konsumenter att lita på den information som erhålls i den utsträckningen att det kan påverka köpbeslutet. / The study examines the complexity of how social media can be studied, and in what way the social networks relate to networks in social media and how it affects the consumers. The purpose with the study is to examine the relation between social media and social networks, with a focus on consumer behavior and thereby create a general model that explains the problem.  The study is based on a literature review that is primarily compiled by articles with focus on issues surrounding social networks, electronic social networks and social media. A survey was done to compile consumers' opinions about the area for the topics, in order to eventually culminate in an analysis and discussion.  It is possible to conclude that social media has expanded the social network for the individual consumer. The result is that individual consumers now can get in touch with more influencing factors and other customers that in many cases may be unknown. Even though they are unknown, consumers tend to rely on the information obtained to the extent that it can affect the purchase decision.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende. Chansen är med andra ord större att kunden väljer att fullfölja en registrering om den känner förtroende. I USA presenterar de flesta stora webbplatser en integritetspolicy, även om tillämpningen av dem varierar något, i syfte att skapa förtroende. I Sverige existerar företeelsen inte alls i samma utsträckning. Kundernas oro för att lämna ifrån sig personlig information gör att det finns ett behov av att informera dem om hur erlagd information hanteras. Genom att presentera en integritetspolicy (enligt rekommend ationerna) kan man öka Internetanvändarnas kunskap om vad som händer med deras personliga information. Således minskar även användarnas osäkerhet och förtroende kan byggas. / 0707-94 66 52 / 0703-64 15 00

The new wave of digital information requires archival institutions to develop new methods and e-services to handle the large amounts of digital information that is in their custody. Swedish Archival institutions have in accordance with the Public and Secrecy Act traditionally promoted the preservation and re-use of public information. The thesis investigates how the Swedish municipal archives are dealing with digital provision of their digital holdings to the public. At present, the Swedish Public Sector Information (PSI) directive places additional demands on them to make digital information available. This information is referred to as open data. This means that that they need to use digital tools to be able to do so. The study involved four Swedish municipal archival institutions, employed a qualitative research methodology and uses the case study method to gain a deeper insight of the phenomenon under study. It employed interviews as a data collecting technique. The results showed that to make digital infor-mation available it requires the implementation of an e-archive which consolidates and facilitates the management of information. The study results further showed that the PSI-directive is not fully understood by some of the interviewed archivists and some of the institutions also lack e-archives. In conclusion, the thesis analysis confirmed that the municipal archival institutions found it difficult to make their digital holdings available and to implement the PSI directive. This was due to organizational problems such as weak budgets, lack of high-quality data sources, knowledge and ambiguities in the PSI-directive. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Introducerandet av e-samhället har medfört både stora samhällsmöjligheter och samhällsutmaningar på individ-, organisations- och samhällsnivå. Det är i dagsläget invävt i vår vardagliga tillvaro och har med tiden transformerat hela samhället. Medborgare ges internetbaserad tillgång till samhällsservice från myndigheter dygnet runt, samtidigt snabbas processerna upp, stora skattebesparingar skapas och miljövinster görs. Informationsteknik är en resurs som rätt utnyttjad underlättar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och interaktion. Sverige ligger i framkant när det gäller att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, men omställningen ställer höga krav på samhället där ständig innovation är nödvändig för att ligga i framkant. Den accelererande digitala strukturomvandlingen ställer även ökade krav på den offentliga sektorn som måste rustas för att följa med i utvecklingen när traditionella sätt att arbeta utmanas och behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare skapas.Studien syftar till att utforska hur ökat samarbete mellan kommun och medborgare kan vara en värdefull grund för vidare e-tjänstutveckling, där samverkan är grunden för ett fungerande e-samhälle. Genom att inkludera medborgarnas behov och synpunkter kring kommunens elektroniska tjänster kan detta tillvaratas och leda till adderade egenskaper inom e-tjänsten. Målet är att bidra till en ökad förståelse för medborgarinvolvering vid utveckling av elektroniska tjänster hos kommuner för att bättre motsvara medborgarnas behov.Genom enkätundersökning och intervjuer har Borgholms kommuns elektroniska tjänster genomgått en utvärdering som genererat underlag för betydelsen av att involvera användare i utvecklingsprocessen. Dagens upplevelse av de elektroniska tjänsterna är att de är simpla samt begränsande och skulle kunna gynnas av att utvecklas utifrån användarnas perspektiv för ökad användbarhet och användarnytta. Informanter uttrycker även upplevelsen av missnöje relaterat till återkoppling med hänvisning till handläggningstid och att alternativa tillvägagångssätt behövt användas för att slutföra uppgifter.Baserat på Borgholms kommuns problematik kring utveckling av elektroniska tjänster har därav en användarcentrerad vägledning framställts som grundas i att involvera medborgaren genom utvecklingen. Den användarcentrerade arbetsprocessen är tilltänkt att bidra med större förståelse för medborgaren och dess behov med en förhoppning om att kunna utveckla elektroniska tjänster som är mer användbara och bidrar till ökad användarnytta. / The introduction of the e-society has led to both great societal opportunities and societal challenges at the individual, organizational and societal level. It is currently woven into our everyday lives and has over time transformed the whole of society. Citizens are given internet-based access to community services from authorities around the clock, at the same time speeding up processes, creating large tax savings and making environmental gains. Information technology is a resource that, when used properly, facilitates for individuals and companies, supports efficiency, quality and interaction. Sweden is at the forefront when it comes to taking advantage of the opportunities of digitalization, but the transition places high demands on society, where constant innovation is necessary to be at the forefront. The accelerating digital structural transformation also places increased demands on the public sector, which must prepare itself to keep up with developments when traditional ways of working are challenged and the need to be able to use existing resources more efficiently is created.The study aims to explore how increased collaboration between municipalities and citizens can be a valuable basis for further e-service development, where collaboration is the basis for a functioning e-society. By including the citizens' needs and views on the municipality's electronic services, this can in turn be utilized and lead to added properties within the e-service. The goal is to contribute to an increased understanding of citizen involvement in the development of electronic services in municipalities in order to better meet the needs of citizens.Through surveys and interviews, Borgholm Municipality's electronic services have undergone an evaluation that has generated a basis for the importance of involving users in the development process. Today's experience of the electronic services is that they are simple and limited and could benefit from being developed from the users' perspective for increased usability and usefulness. Informants also express the experience of dissatisfaction related to feedback with reference to processing time and that alternative approaches needed to be used to complete tasks.Based on Borgholm's municipality's problems regarding the development of electronic services, a user-centered guide has been produced which is based on involving the citizens through the development. The user-centered work process is intended to contribute to a greater understanding of the citizen and its needs with a hope of being able to develop electronic services that are more useful and contribute to increased user benefit.

Background: The retail industry is one of the most competitive industries today as the emergence of the e-commerce has put significant pressure on traditional retailers. As price change frequencies have doubled, physical retailers struggle to adapt to online retailers; and as a result, new technologies for price automation such as Electronic Shelf Labels has emerged. However, as new technologies emerge managers and decision-makers need to understand the challenges with introducing novel technologies in workplaces; and what factors affect acceptance of said technology. This is an issue that is of interest as technologies are becoming mandatory in use in contrast to previous decades where they have been voluntary in use.   Purpose: To understand what factors affect employee acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandatory environment, and thus shed light on where managers and decision-makers need to put focus when introducing new technologies in business environments.   Method: A descriptive and explanatory research design was chosen for this thesis, combined with a quantitative approach for data collection as well as data analysis. The chosen conceptual model for the thesis was the UTAUT-model upon which the questions of a self-administrated web-survey with close-ended questions was based upon. The survey was answered by employees of a market-leading Scandinavian retailer who today have Electronic Shelf Labels implemented in their stores. A total of 100 respondents answered the survey, and the results were analysed quantitatively through utilizing software such as SPSS Statistics for descriptive statistics and SmartPLS 3 for Structural Equation Modeling.   Results: The results of the SEM-analysis unveiled that the main factors impacting technology acceptance of Electronic Shelf Labels in a mandated environment are facilitating conditions and attitude towards usage. The conceptual model explained 46,4% of the variance of the model which tested the constructs of the original UTAUT-model, with slight modifications. Moreover, the results unveiled that there was a high acceptance of ESL amongst employees, and that there is positive view on the technology and its benefits.    Conclusion: Theoretical, this study contributes in a new conceptual model that explains technology acceptance in mandatory business environments where facilitating conditions and attitude towards usage are the main predictors of technology acceptance. Practically, it suggests that decision-makers and managers need to put effort in ensuring a working infrastructure around a new technology and enough resources so that employees can use the technology properly. Moreover, encouragement of a positive attitude towards a new technology is also of importance – meaning that effort should be put in highlighting the benefits of new technologies pre-implementation and having responsible available that can demonstrate this in the introductory phase of the technology.       Delimitations: The limitations of this study are mainly tied to geographical location, time and sample size. The study only considers the Swedish stores of the Scandinavian retailer that was studied, and the study is restricted in time as it takes into account the technology acceptance of Electronic Shelf Labels under a certain time frame; as a result, it is not longitudinal. Lastly, the sample size of the survey is rather small, even though satisfactory for its intended use. / Bakgrund: Detaljhandeln är en av de mest konkurrenskraftiga industrierna idag, eftersom uppkomsten av e-handel har lagt stort tryck på traditionella återförsäljare. Eftersom prisförändringsfrekvenserna har fördubblats, kämpar de fysiska detaljhandlarna för att anpassa sig till online-återförsäljare, och som ett resultat av detta har nya teknologier för prisautomatisering så som elektroniska prislappar börjat introduceras allt mer. Allt eftersom ny teknik uppstår måste chefer och beslutsfattare förstå utmaningarna med att introducera ny teknik på arbetsplatser, och vilka faktorer som påverkar acceptansen av ny teknik. Detta är ett problem som är av intresse eftersom användandet av ny teknik blir allt mer obligatorisk på dagens arbetsplatser i kontrast till tidigare år där det har varit frivilligt i bruk.   Syfte: Att förstå vilka faktorer som påverkar anställdas acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö och därmed belysa vad ledare och beslutsfattare behöver lägga fokus på vid införandet av ny teknik.   Metod: En beskrivande och förklarande forskningsdesign valdes för denna avhandling kombinerat med en kvantitativ ansats för datainsamling samt dataanalys. Den teoretiska modellen som valdes var UTAUT-modellen, på vilken frågorna i en självstyrd webbenkät baserades. Enkäten besvarades av anställda hos en marknadsledande skandinavisk återförsäljare som har elektroniska prislappar implementerat i majoriteten av sina butiker i dagsläget. Sammantaget sätt besvarade 100 respondenter undersökningen, varpå resultaten analyserades kvantitativt genom att använda programvara som SPSS Statistics för beskrivande statistik och SmartPLS 3 för strukturell ekvationsmodellering.   Resultat: Resultaten av den strukturella ekvationsmodelleringen avslöjade att de viktigaste faktorerna som påverkar acceptans av elektroniska prislappar i en obligatorisk miljö är underlättande förhållanden samt inställning till användning. Den konceptuella modellen förklarade 46,4% av variansen hos modellen som testade variablerna i den ursprungliga UTAUT-modellen, med vissa modifikationer. Dessutom avslöjade resultaten att acceptansen av ESL var hög bland de anställda, och att det finns en positiv syn på tekniken och dess fördelar.  Slutsats: Teoretisk sätt, bidrar denna studie till en ny konceptuell modell som förklarar teknologiacceptans i obligatoriska affärsmiljöer där underlättande förhållanden och inställning till användning är de viktigaste faktorerna som påverkar teknologiacceptans. Rent praktiskt, föreslår denna studie att beslutsfattare och chefer måste göra ansträngningar för att säkerställa en fungerande infrastruktur kring en ny teknik infinner sig, samt att tillräckliga resurser finns så att anställda kan använda tekniken på ett tillfredsställande sätt. Studien tyder även på att uppmuntran till en positiv inställning gentemot en ny teknik är av betydelse - vilket innebär att insatser bör göras för att belysa fördelarna med ny teknik inför införandet, samt att man har ansvarig personal tillgänglig som kan visa detta i framförallt de inledande faserna av implementation och användning till en början.  Avgränsningar: Gränserna för denna studie är huvudsakligen knutna till geografisk plats, tid och provstorlek. Studien har endast tagit hänsyn till de svenska butikerna i den skandinaviska återförsäljaren som studerades, och studien är tidsbegränsad eftersom det tar hänsyn till teknologisk acceptans av ESL inom en viss tidsram, på så sätt är den inte longitudinell. Slutligen är antalet respondenter av enkäten relativt liten, även om den är tillfredsställande för den avsedda analysen.