Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

To read and understand are essential competences for everyone in our society; at the same time reading comprehension among Swedish pupils is on the decline. The Swedish school must therefore try to improve their instructions to increase the students' reading comprehension. The aim of the study was to describe how three reading comprehension strategies, if possible, could improve the reading comprehension for the students, including children with learning disabilities, when reading texts of natural science in a third-grade class. The three strategies that were introduced were: to activate prior knowledge, to structure information and to record contents. The questions of the study were: How are the three strategies introduced in the classroom? Can the children with learning disabilities see any benefits for their reading comprehension when working with the strategies? How do the children with learning disabilities experience working with the strategies? Can the teacher see any benefits when working with the strategies? Is it possible to see any differences among the students' results, before and after completed intervention? Method: The results have been collected through observations and qualitative interviews, which make this a qualitative study. The reading test is the quantitative part of the study. The results show that the three strategies, in different ways, support the reading comprehension for all pupils in the class and the children with learning disabilities. The children with learning disabilities mostly find different things in the strategies that can support their reading comprehension. To activate prior knowledge and to structure information were the strategies that the teacher and the children with learning disabilities experienced took too long. Both the teacher and the children with learning disabilities felt that the strategy to record contents was the easiest to follow through. The results from the reading test could unfortunately not say anything about the children's reading comprehension development, since it did not test reading comprehension, but decoding and speed of reading.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga. Resultatet blev att alla pedagoger utom en arbetar för ett inkluderande arbetssätt. Pedagogerna uppger samtidigt att det är svårt att hålla alla elever inkluderade i klassrummet, framförallt de utagerande eleverna. Samma pedagoger menar att möjligheten till att arbeta inkluderande begränsas av verksamheternas strama ekonomi.

No description available.

Studien har för avsikt att undersöka och visa hur arbetet kan se ut för en skolas elevhälsoteam i arbetet gällande elever i behov av särskilt stöd samt rektors plan kring detta arbete. Vidare syftar studien att undersöka hur elevhälsan utvärderar sitt arbete för att ha en så framgångsrik verksamhet som möjligt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, totalt fem stycken, varav en med rektor och fyra med personal ur en och samma skolas elevhälsoteam. Ytterligare material som samlats in är skollag, styrdokument och tidigare forskning som sedan ställts mot det insamlade materialet från intervjuerna. Analysen har gjorts utifrån den konstruktivistiska teorin för att få ett ytterligare djup. Direktiven från Skolverkets sida är otydliga för elevhälsan i det praktiska arbetet. Det finns många generella direktiv men få specifika kring hur personalen ska arbeta eller utvärdera sitt arbete. Fastän dessa direktiv kan anses otydliga har den intervjuade skolan, enligt dem själva, på framgångsrikt sätt anammat elever i behov av särskilt stöd genom tätt samarbete och högt engagemang kring detta arbete.

Vi har i denna kvantitativa empiriska studie undersökt fenomenet kollegiala samtal om lärande och i vilka olika mötessammanhang som de kollegiala samtalen pågår. Syftet var att undersöka i vilka mötessammanhang det sker kollegiala samtal om lärande och hur de är organiserade och strukturerade. Hur upplever lärarna de kollegiala samtalen om lärande och anser de att samtalen påverkar deras arbete i klassrummet och utvecklar undervisningen till förmån för alla elever? Genom en enkätundersökning deltog 125 lärare i två kommuner. Vi skickade ut webbenkäter till 293 grundskollärare i årskurs 1-6 och svarsfrekvensen var 42,7 %. Utifrån frågeställningarna har vi analyserat svaren och använt oss av statistisk analys så som Chi2-test och korrelationer. Studiens resultat visar att 95 % av respondenterna deltagit i någon av de större kompetensutvecklingarna (Läslyftet, Bedömning för lärande, Matematiklyftet, Ett språkutvecklande arbetssätt) Möjligheter till gemensamt lärande genom kollegiala samtal har ett positivt samband med hur lärarna uppfattar behållning för den egna klassrumsundervisningen. Strukturen på de kollegiala samtalen har ett samband med respondenternas möjligheter till ett gemensamt lärande för att utveckla undervisningen på skolan. Studien visar också att graden av struktur på samtalen har betydelse för hur stor nytta lärarna har av samtalen för deras lärande och undervisning. Vi kunde se att strukturen var lägre i de samtal där respondenterna uppfattade att samtalen inte var till nytta för deras arbete med elever i behov av stöd. Vi kunde se att strukturen på de kollegiala samtalen var högre för Bedömning för lärande än för övriga mötessammanhang. Vi utgår från tidigare forskning som bland annat beskriver vikten av strukturer, organisation, rektors ledarskap, hur gemensamt lärande kan ske genom stöttning och olika modeller (Leahy & Wiliams, 2009; Levine & Marcus, 2010; Langelotz, 2014; Dysthe, 1996 m.fl.).

I denna studie prövas två olika metoder, träning på tid (ÖVA) och lärande som inbegriper förståelse (GL). Syftet är, att om möjligt, utröna vilken av dem som är den bästa för att eleverna ska lära sig enkel aritmetik i så mening att kunskapen blir deklarativ. Studien visar att på ganska kort tid förbättrar eleverna sina resultat, både när det handlar om att tillämpa enkel aritmetik men även när det handlar om mer avancerad aritmetik. Strategier eleverna använder för att utföra enkla aritmetiska beräkningar överförs till mer komplicerade, övning ger färdighet på flera plan. Analysen av resultatet i studien leder fram till att deklarativ kunskap i matematik har betydelse för hur eleven kommer att tillgodogöra sig nya kunskaper i matematik samt att tillämpa dem. I normala fall ägnas inte mycket tid i gymnasieskolan till att träna enkel aritmetik. Elevernas utbildning i matematik, från förskola till gymnasium, är hierarkiskt upplagd och varje kursplan bygger på att eleven har tillgodogjort sig innehållet i tidigare kursplan. Denna studie visar att många elever på gymnasiet, inte behärskar enkel aritmetik i så mening att den är att betrakta som deklarativ. Matematikångest och dess påverkan på lärandet ska inte ignoreras. Studien visar att  elevernas affektiva matematikångest påverkar dem i så mening att de presterar sämre i matematik. Däremot visar studien att efter ett antal träningstillfällen har matematikångesten inte samma inverkan.

Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd. I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning. Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.