Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap.  Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. / Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas.  Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

Bakgrund: Plötslig död är ett svårdefinierat begrepp då det kan orsakas av många faktorer. Att hantera plötslig död och sorg som sjuksköterska samt att bemöta anhöriga i dessa situationer är utmanande. Sorgereaktioner är individuella och kan skilja sig mycket från person till person. Det är oftast sjuksköterskor som etablerar kommunikationen mellan anhöriga och vårdteamet vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i sorg efter plötsliga dödsfall som inträffat inom akutsjukvård.Metod: En litteraturöversikt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Artikelsökningar gjordes i databaserna; Cinahl, Medline och PubMed. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en femstegs analys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Emotionell påverkan (Känslomässiga aspekter, känslor av misslyckande och otillräcklighet samt otrygg i mötet), Kommunikation (Informerande samtal och bygga goda relationer) samt Arbetsmiljö (Tidsbrist och samverkan i team). Slutsats: Sjuksköterskor upplevde mötet med anhöriga vid plötslig död som komplicerat. Bristfällig kunskap inom ämnet sågs som ett problemområde. Att ge möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter genom utbildningar kring bemötande vid sorg skulle kunna medföra en hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskan. Ökad utbildning skulle också kunna ha betydelse för kvalitén på vården då det gäller stöd till anhöriga. / Title: The nurse`s meeting with relatives in the event of sudden death: A qualitative literature review Background: Sudden death is a difficult concept to define as it can be caused by many factors. Dealing with sudden death, relatives and bereavement as a nurse is challenging. Reactions in bereavement are individual, it can differ between people. It is the nurse who often establishes the communication between relatives and healthcare, which places high demands on the nurse. Aim: Describe nurses´ experiences of treating relatives in bereavement after sudden deaths that occurred in emergency care. Method: A literature review was performed with a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and PubMed. The analysis was based on a five-step analysis described by Friberg (2017).Result: The result revealed three themes: Emotional impact (Emotional aspects, feelings of failure and inadequacy and insecurity during the meeting), Communication (Informative conversations and create good relations) and Work environment (Lack of time and team collaboration). Conclusion: Nurses experienced the meeting with bereaved relatives after sudden death as complicated. Lack of knowledge in the subject was seen as a problem. Providing opportunities for nurses to develop their skills through education in bereavement could lead to a healthy work environment and a healthcare with high quality to support relatives.

Bakgrund: Akut smärta är en av det vanligaste orsakerna till besök på akutmottagningar nationellt och internationellt. Det är viktigt att patienter erhåller en adekvat smärtlindring då de annars kan riskera akuta och kroniska besvär, behöva utstå onödigt lidande både på kort och lång sikt samt även utveckla en misstro till vården. Syfte: Att utifrån litteraturen undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården.Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 14 studier inkluderades i arbetet samtliga hämtades från Pubmed eller CINAHL. Resultatet skapades genom en tematisk analys av de inkluderade studiernas resultat. Resultat: Tre teman identifierades efter analys av inkluderade studier. Dessa var faktorer som påverkar tillfredställelsen, faktorer som effektiviserar behandling och påverkar tillfredställelsen samt upplevelser av behandling som påverkar tillfredställelsen. Vårdpersonalens bemötande, att patienter får smärtlindring i tid samt att patienter faktiskt erbjuds smärtlindring var faktorer som påverkar tillfredsställelsen av smärtlindringen. Smärtprotokoll samt rädslor/oro som patienter hade kunde också vara faktorer som påverkade tillfredsställelsen av handläggningen av deras akuta smärta inom akutsjukvården. Slutsats: För att patienter ska känna tillfredställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården bör patienter erhålla smärtlindring, erhålla den i tid samt att en vårdrelation baserad på tillit etableras mellan vårdgivare och patient. / Background: One of the most common reasons for patients visiting emergency care units are due to acute pain of some sort both nationally and internationally. It’s therefore of great importance that these patients are offered an adequate treatment for their pain, if not this could lead to acute and chronic discomfort, unnecessary suffering both in a short and a long time perspective and ultimately even to distrust in the emergency healthcare system. Aim: To investigate the literature on patients’ satisfaction with pain management provided by emergency care.Method: A literature review with an inductive approach. A total of 14 articles from the PubMed and CINAHL databases are included and are presented through a thematic analysis. Results: Three themes were identified after the analysis of the included articles. These consist of factors that affect satisfaction, factors that increase the effectiveness of management and affect satisfaction and experiences towards treatment that affect satisfaction. The compassion from caregivers, the fact that patients received analgesics and in good time are all factors that contributed to increased satisfaction among patients. Different pain protocols and fears/worries that patients may have were also factors that contributed to how satisfied the patients felt about the management of their acute pain in the emergency care setting. Conclusion: Key factors when it comes to satisfactory treatment of patients in acute pain are: receiving analgesia, receiving analgesia on time and the establishment of a relationship based on trust between patient and caregiver.

Bakgrund: Sedan COVID-19 pandemins början har sjuksköterskor mött utmaningar som hög stress och psykiska besvär. Det finns en brist på forskning om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och vårda COVID-19 patienter på akutkliniker i Sverige. En djupare förståelse om hur vården ser ut från sjuksköterskors perspektiv behövs för att förbättra och förbereda vården för framtidens pandemier.Syfte:Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under COVID-19 pandemin på akutkliniker. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från två sjukhus i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: att kämpa mot svårigheter, att anpassa sig till nya omständigheter, ochatt vara beskyddaren inom vården. Sjuksköterskor på akutkliniker har upplevt frustration och känslor av otillräcklighet när de vårdat patienter under pandemin. De ansåg att kunskap och resurser behövde utökas för att klara av stressen och den höga arbetsbelastningen. Det fanns ett behov av anpassning till nya arbetssätt för de nya omständigheterna. Sjuksköterskornas yrkesplikt motiverade dem att arbeta även om de led av olika psykiska besvär. Slutsats: Sjuksköterskor har blivit sårbara i sitt vårdande beroende på utmaningarna som hög arbetsbelastning och brist på resurser och skyddsmaterial. Ett tillräckligt stöd och förberedelser från akutkliniker och hälso- och sjukvårdsorganisations sida behövs för att klara framtidens pandemier. Genom att ta lärdom av sjuksköterskornas upplevelser kan den evidensbaserade omvårdnaden utvecklas ytterligare. Det kan i sin tur skapa möjligheter att hantera svårigheter och utmaningar i vårdandet på akutkliniker på ett bättre sätt vid framtida pandemier. / Background: Since the COVID-19 pandemic began nurses have encountered different challenges such as working under high pressure and suffering from psychological distress. However there is a lack of research about nurses’ working and caring experiences for COVID-19 patients in the emergency clinics in Sweden. In order to provide better care and better preparation for the future pandemics, it is necessary to understand nurses’ perspectives of caring during the pandemic. Aim: Was to describe the nurses’ experiences with working during COVID-19 pandemic in the emergency clinics.  Method: A qualitative interview study was conducted for this study. Ten semi-structured interviews were carried out in two hospitals that were located in the south of Sweden. A qualitative content analysis method was applied for the analysis. Results: Three categories were described: Struggling against difficulties, adapting to new circumstancesand being a protector in the context of caring. Nurses experienced frustration and feelings of inadequacy when caring for patients during the pandemic in the emergency clinics. They mentioned that knowledge and resources should be enhanced in order to cope with the pressure and heavy workload. It required them to adjust and adapt the new ways of working under new circumstances. The nurses' professional duty motivated them to work even if they suffered from various psychological distresses. Conclusion: Nurses became vulnerable while working under the challenges such as heavy workload, lack of human resources and shortage of protection materials under pandemic. It is required that emergency clinics and healthcare organizations be sufficiently prepared and provide necessary support in order to overcome the future pandemics. The evidence-based nursing can be developed through learning the nurses’ experiences. It can provide opportunities for them to handle difficulties and challenges in the emergency care in a better way in the future pandemics. By providing opportunities to practice evidence-based nursing, nurses can retain their physical and psychological health and increase coping abilities towards the difficulties during the pandemic.

Previous research has shown that there are multiple risks in emergency care of acutely ill or injured patients. Communication, teamwork, and nurses’ experiences in the care of these patients are central aspects of maintaining a high level of patient safety and quality of care. The aim of this study was to examine nurses' experience of the implementation of a new scribe-document to improve safe communication and treatment of code patients. The Method is a mixed method composed of quantitative and qualitative data. A new scribe-document for the codes was created with a checklist for Sign In, Time Out and Sign Out inspired by the Safe Surgical Checklist from WHO. The interventional study is compiled of quantitative questionnaires which were compiled for the study. As a complement to the questionnaires five interviews were conducted with nurses which were then analyzed by a manifest content analysis. The results show different themes which are a result of the interviews; “The importance of a functioning team,” “Expecting the unexpected,” “Structured communication improves the code” and “The checklist gives structure and support when it is used.” The results also show that the checklist was well received by the nurses in the specific emergency department. The conclusion is that the checklist gives a good result when it is used, although better implementation and more education is necessary.     Key words: Checklist, Communication, Emergency Care, Mixed Method, Patient Safety.

Background: A child that requires acute medical attention differs from an adult in need of emergency care. This is because a child’s physiology and anatomy are significantly different. Essentially this means that treatment and the measurements that are taken to help assess the general physical health also differs. Still, children often visit adult emergency departments and are taken care of by personnel that aren’t used to taking care of children throughout Sweden, as well as throughout the world. There are only a handful of specialized pediatric emergency departments. Broad knowledge is expected of frontline emergency healthcare workers. More information is needed of children's and parents' experiences within emergency care to better understand if the care given is sufficient and if there are factors that need to be taken into consideration in order to improve care within the emergency services sector. The aim of this study was to explore different factors that ultimately can affect acutely ill children’s and their parents’ experiences of emergency care and to then highlight these factors by applying Callista Roy's nursing theory. Method: A literature review with an inductive approach. 17 articles were included in the study in which were both qualitative and quantitative articles. Integrated analysis was then used. Results: Eight categories emerged from the results which were then distributed in Callista Roy’s four main modes in the adaptation model of nursing. The eight categories that were formed are as follows: Internal and external environment, child-centered care, family-centered care, safety/security, involvement, shared information, and collaboration. Conclusion: Children's experiences are lacking in research due to ethical concerns. The child perspective is revealed to some degree in this study, but many times through parents’ own words. What is conveyed through the results is that there are many aspects to consider in order to deliver sufficient nursing care. It is important to give family-centered care in which all family members are supported and that the child is heard and involved to the fullest extent possible. / Bakgrund: Ett barns behov av akutsjukvård skiljer sig från vuxnas relaterat till att barnets fysiologi och anatomi väsentligen skiljer sig från vuxnas anatomi och fysiologi. Vilket i sin tur påverkar bedömning, vitala parametrar samt behandling av barnet. Bred kompetens förväntas av sjuksköterskan prehospitalt samt på akutmottagning dessutom har många sjuksköterskor mer erfarenhet och kunskap av vuxna patienter än av barn. Detta berör Sverige och flera andra delar av världen. Det finns bara ett fåtal specialiserade barnakutmottagningar. Det behövs en fördjupad förståelse gällande barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelse inom akutvården för att identifiera faktorer som behöver beaktas för en förbättrad omvårdnad inom akutsjukvården med fokus prehospitalt samt på akutmottagning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar akut sjuka barns och deras föräldrars upplevelse av akutsjukvård belyst utifrån Callista Roys omvårdnadsteori. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 17 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Integrerad analys användes. Resultat: Åtta kategorier framkom ur resultaten som sedan fördelades i Callista Roys fyra domäner för omvårdnad. De åtta kategorierna som bildades var följande: Inre och yttre miljö, barncentrerad vård (child centered care), familjecentrerad vård, säkerhet, delaktighet, delad information och samarbete. Slutsats: Barns erfarenheter saknas i forskningen på grund av etiska betänkligheter. Barnets perspektiv avslöjas till viss del i denna studie, men många gånger genom föräldrarnas egna ord. Det som förmedlas genom resultaten är att det finns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna leverera tillräcklig omvårdnad. Det är viktigt att ge familjecentrerad vård där alla familjemedlemmar stöds och att barnet hörs och involveras i största möjliga utsträckning.

Bakgrund: Våren 2020 utsattes världen för ett nytt främmande virus som skulle påverka sjukvårdens sätt att arbeta. Akutsjukvården drabbades hårt av det ökade patientantalet och omorganisationen som krävdes för att kunna hantera en pandemi. I frontlinjen stod den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskorna, att ge vård, behandling och tröst till patienterna drabbade av Covid-19. Omvårdnaden är sjuksköterskans ansvarsområde och innebär att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patienternas behov, kunna ge personcentrerad vård och visa medlidande i situationer som är tuffa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad inom akutsjukvården till patienter drabbade av Covid-19. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativ design. Datainsamlingen har skett via databaserna PubMed och CINAHL. Totalt fjorton artiklar inkluderades i studiens resultat. Resultat: Efter att ha analyserat resultatet av de 14 inkluderade artiklarna framkom tio underteman som senare kategoriseras till tre huvudteman; "Sjuksköterskors förutsättningar och begränsningar", " Förändrade arbetsförhållanden för sjuksköterskor inom akutsjukvården" och "Kunskapens och direktivens betydelse för optimal omvårdnad". Slutsats: Pandemin har påverkat akutsjukvården och sjuksköterskorna globalt. För att sjuksköterskorna ska mäkta med i framtiden krävs det att sjukvården optimerar deras organisation för att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar till att vårda smittsamma patienter som är kritiskt sjuka. / Bakgrund: Våren 2020 utsattes världen för ett nytt främmande virus som skulle påverka hur sjukvården fungerar. Akutsjukvården drabbades hårt av det ökade antalet patienter och den omorganisation som krävdes för att kunna hantera en pandemi. I frontlinjen stod den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskor, för att ge vård, behandling och tröst till patienter som drabbats av Covid-19. Omvårdnad är sjuksköterskornas ansvarsområde och innebär att sjuksköterskan ska kunna möta patienternas behov, kunna ge personcentrerad vård och visa medkänsla i tuffa situationer. Syfte: Syftet med studierna var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter som lider av covid-19. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativ design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Totalt ingick fjorton artiklar i studieresultaten. Resultat: Efter att ha analyserat resultaten av de 14 inkluderade artiklarna framkom tio delteman som senare kategoriserades i tre huvudteman; "Sjuksköterskors villkor och begränsningar", "Förändrade arbetsvillkor för sjuksköterskor i akutsjukvården" och "Vikten av kunskap och direktiv för optimal vård". Slutsats: Pandemin har påverkat sjukvård och sjuksköterskor globalt. För att sjuksköterskorna ska klara sig i framtiden är det nödvändigt att sjukvården optimerar sin organisation för att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar att ta hand om smittsamma och kritiskt sjuka patienter.

Bakgrund: Inom akutsjukvård är bedömning av patientens vitalparametrar, det vill säga andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandegrad, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig arbetsuppgift. Tidig identifiering av försämring i patientens tillstånd, har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad morbiditet och mortalitet. Därmed är sjuksköterskors evidensbaserade och säkra bedömningar av största vikt för patientens säkerhet och välmående. Vilket i sin tur bidrar till upprätthållen patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar följsamheten inom akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som analyserats i enlighet med Whittemore och Knafls arbetsprocess. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta subteman om följsamheten till Early Warning Score och de faktorer som påverkade följsamheten. Sjuksköterskors följsamhet till Early Warning Score visade sig påverkas av användbarhet, teamarbete och patienten bakom instrumentet. Inom dessa teman presenterades; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, bristande läkarrespons, individanpassade parametrar och EWS i förhållande till kliniskt omdöme. Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkade följsamheten till Early Warning Score. Sjuksköterskor använder inte alltid instrumentet trots att det visade sig vara en viktig del i identifiering av försämrade patienter och likaså för patientsäkerheten. Studien gav inga säkra förklaringar till detta men belyste flera faktorer som påverkade följsamheten, vilket innebär att fenomenet är i behov av att ytterligare studeras. / Bakgrund: I akutsjukvården är bedömning av patientens vitala parametrar, såsom andningsfrekvens, mättnad, hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och medvetandenivå, sjuksköterskans ansvar och därmed en viktig uppgift. Tidig identifiering av försämring av patientens tillstånd har i tidigare studier visat sig bidra till både minskad sjuklighet och mortalitet. Sjuksköterskornas evidensbaserade och tillförlitliga bedömningar är därför av yttersta vikt för patientens säkerhet och välbefinnande. Vilket i sin tur bidrar till en bibehållen patientsäkerhet. Sikta: Denna studie syftar till att utforska och beskriva sjuksköterskors efterlevnad av Early Warning Score (EWS) och de faktorer som påverkar efterlevnaden i akutvården. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultaten baseras på 14 vetenskapliga artiklar analyserade i enlighet med Whittemores och Knafls arbetsprocess. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman och åtta delteman när det gäller efterlevnaden av poängen för tidig varning och faktorer som påverkade efterlevnaden. Sjuksköterskors bedömning av vitala parametrar visade sig påverkas av eller påverka EWS användbarhet, lagarbete och patienten bakom instrumentet. Bland dessa teman var; erfarenhet, medvetenhet, prioritering, kommunikation, brist på läkarrespons, individualiserade parametrar och EWS i förhållande till klinisk åsikt. Slutsats: Studien visade att det finns flera olika faktorer som påverkat efterlevnaden av Early Warning Score. Sjuksköterskorna använder inte alltid instrumentet, även om det visade sig vara en viktig del i att identifiera patienter med nedsatt sättning och även för patientsäkerheten. Studien gav inga definitiva förklaringar till detta, men lyfte fram flera faktorer som påverkat efterlevnaden, vilket innebär att fenomenet är i behov av ytterligare studier.

Bakgrund: Hot och våld inom akutsjukvården är ett stort och pågående problem. För sjuksköterskor är den specifika kompetensen att ge omvårdnad vilket utmanas inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är de som främst utsätts i patientnära vård och ibland med en oförutsägbar arbetsmiljö. De vanligaste formerna av hot och våld är verbalt, fysiskt eller i form av sexuella trakasserier där nyexaminerade är särskilt drabbade. Faktorer som kan ligga bakom uppkomsten av hot och våld är bland annat frustration, stress, känslan av hjälplöshet och brist i kommunikationen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården och dess konsekvenser för att ge omvårdnad.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med 20 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2011–2021. Databaser som CINAHL och PubMed har använts.Resultat: Hot och våld leder till psykiska konsekvenser som ångest, rädsla och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor blir mer benägna att byta avdelning eller avsluta sin anställning. Sjuksköterskor upplever brist på stöd från ledningen efter att ha blivit utsatta för våld och arbetsbelastningen blir svårare att hantera. Bristande kommunikation med kollegor och patienter leder till rädsla över att patienter inte får den vård de behöver.Slutsats: Omvårdnaden till patienter påverkas om sjuksköterskor utsätts för hot och våld. Det medför ett behov av ökat stöd från såväl ledning som organisation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats behövs förebyggande och förberedande strategier. Hot och våld bör även belysas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: Threat and violence in emergency care is a large and ongoing issue. Registered nurses specific competence is giving nursing care, which is challenged within emergency care. Registered nurses are primarily exposed because of their close patient care and sometimes with an unpredictable work environment. The most common types of threat and violence is verbal, physical or sexual harassement where newly registered nurses are particularly affected. Factors which may influence the occurence of threat and violence are frustration, stress, the feeling of helplessness and lack of communication.Objective: The aim of this literature review is to explore threat and violence towards nurses in emergency care and its consequences in giving nursing careMethod: A literature review has been conducted with 20 scientific articles, published over the period 2011-2021. Databases such as CINAHL and PubMed have been used.Results: Threat and violence lead to psychological consequences such as anxiety, fear, and stress. The results show that registered nurses become more inclined to change department or end their employment. Registered nurses experience a lack of support from the management after being exposed to violence and the workload becomes more difficult to handle. Inadequate communication with colleagues and patients leads to fearing that patients will not receive the care they require.Conclusion: Nursing care is affected if registered nurses are exposed to threat and violence. This entails a need of increased support from the management as well as from the organisation. For these nurses to feel safe at their workplace, preventive and preparative strategies are necessary. Threat and violence should also be highlighted in nursing education.

Suicid och suicidförsök är ett folkhälsoproblem världen över och bara i Sverige tar ca 1500 människor sitt liv varje år, vilket blir ca fyra per dag. Suicidförsök är vanligare bland kvinnor, däremot fullföljer män oftare sin suicid. Att omhänderta en person med suicidnära tankar är bland det svåraste, mest emotionella och påfrestande arbetsuppgifterna som sjuksköterskan prehospitalt kan ställas inför. Personer med suicidnära tankar har ofta svårt att känna förtroende för andra människor och de har många negativa tankar om livet. Sjuksköterskan bör alltid sträva efter att förstå patientens livssituation samtidigt som de gör allt för att förhindra att patienten tar sitt liv. För att mötet med patienten ska bli så bra som möjligt krävs att sjuksköterskan fortlöpande ökar sin kompetens, bearbetar sina attityder och får den kunskap som behövs för att bemöta mångfalden i den problematik som omhändertagandet av personer med suicidnära tankar innebär.    Syftet var att belysa sjuksköterskornas upplevelser vid omhändertagandet av patienter med suicidnära tankar prehospitalt.    En kvalitativ ansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod för att fånga sjuksköterskans upplevelser. Elva sjuksköterskor inom ambulanssjukvården intervjuades. Materialet spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades sedan av författarna. Analys av det insamlade intervjumaterialet gjordes genom en manifest, kvalitativ innehållsanalys.    I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Beredskap för uppdraget, Det som skapar förutsättningarna, Mötet i en utsatt situation och Emotionella utmaningar – att gå vidare. Resultatet visade att sjuksköterskan inför uppdraget med en suicidnära patient inte förberedde sig på något speciellt sätt mer än att de diskuterade olika scenarion med sin kollega. Att sjuksköterskan var verbalt rustad och kände sig bekväm i sig själv som person, skapade goda förutsättningar för ett bra möte med patienten. Flera sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning inom psykiatri, utan de arbetade utifrån sina egna och kollegans tidigare erfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde att en stor del av omhändertagandet inte bara handlade om patienten utan även om dess närstående. Att omhänderta patienter med suicidnära tankar kunde väcka många starka känslor som kunde påverka sjuksköterskan negativt och vissa beskrev att de minns vissa uppdrag lång tid efter händelsen. Sjuksköterskorna uppgav att de inte var i behov av något stöd mer än att prata med sina kollegor efter en händelse.    Författarnas slutsats var att det fanns ett behov, för sjuksköterskan inom ambulanssjukvården, av kompletterande och återkommande utbildning i psykiatri som en viktig förutsättning för att bedriva patientsäker vård och omvårdnad i olika situationer. Kvaliteten och säkerheten inom vården minskade då sjuksköterskan själv upplevde en brist på kunskap inom detta område. / Suicide and suicide attempts are a public health problem all over the world. In Sweden 1500 people take their lives every year, which will be about four per day. Suicide attempts are more common among women. Men, however are more often succeed with their suicide. One of most challenging, most emotional and stressful tasks that the prehospital nurse can face, is to take care of a person with suicidal thoughts. Persons with suicidal thoughts often find it difficult to trust in other people and also have negative attitude towards life itself. A nurse should always strive to understand the patient's situation in life while doing what is possible to prevent the patient from committing suicide. In order for the patient meeting to be as successful as possible, the nurse need constantly to increase their skills, develop their attitudes and gain the required knowledge to deal with diversity that involves the treatment of people with suicidal thoughts.   The aim was to illuminate the nurses' experiences in the prehospital treatment, of patients with suicidal thoughts.   A qualitative approach was chosen to capture the nurse's experiences. Eleven nurses in the ambulance healthcare were interviewed. The interviews were recorded using a dictaphone, and then were transcribed verbatim. The analysis was carried out by a manifest, qualitative content analysis.   Four main categories emerged: Preparedness for the assignment, What creates the conditions, The meeting in an exposed situation and Emotional challenges - to move forward. The results demonstrate that the nurses did not prepare specifically before meeting a suicidal patient, other than discussed different possible scenarios with their colleague. To create optimal conditions for a good meeting with a patient, the nurse was well-prepared verbally, and felt confident. Several nurses experienced lack of adequate education in psychiatry and based their work on their own and colleagues' previous experiences. Nurses found that a great deal of care was not just about the patient but also of his or her relatives. To take care of patients with suicidal thoughts may cause many strong feelings that can negatively affect the nurse and some nurses described that they remember some of these assignments long after the event. Nurses stated that they were not in need of mental support, more than talking to their colleagues after an assignment.   The authors conclusion was that there is a need, for nurses in the ambulance care, supplementary and recurrent training in psychiatry as an important prerequisite for a patientsafe and nursing care in different situations. Quality and safety in healthcare decreased when the nurse experienced a lack of knowledge in this area.