Spelling suggestions: "subject:"trötthet""
1 |
När empati tar slut : Sjuksköterskors erfarenhet av empatitrötthetJupp, Erica January 2022 (has links)
Bakgrund: Ett empatiskt förhållningssätt beskrivs väsentligt för sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. I arbetet löper sjuksköterskor större risk än andra yrken att drabbas av utmattningssyndrom vilket i kombination med den emotionella påfrestningen de utsätts för kan leda till upplevelser av empatitrötthet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av empatitrötthet. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. De databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, Pubmed, SCOPUS, Psychinfo samt Web of science. Resultat: I resultatet framkom vad sjuksköterskorna beskrev föranlett upplevelser av empatitrötthet samt hur detta påverkat dem i sin yrkesroll och i privatlivet. Upplevelser av empatitrötthet hade en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa samt deras förmåga att skapa goda vårdrelationer till patienter och närstående. Detta medförde en risk för patientsäkerheten. Resultatet belyses vidare under 4 kategorier vilka framkom under analysarbetet; Känslor av utmattning, Distansering från patienter och närstående, Organisatoriska förutsättningar samt Vikten av återhämtning. Konklusion: Upplevelser av empatitrötthet påverkade sjuksköterskors förmåga att ge god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver få stöd, kunskap samt tid för återhämtning för att bli stärkta i sin yrkesroll. Då samstämmighet råder i forskningen kring sjuksköterskans upplevelser av empatitrötthet krävs vidare forskning för att bredda och fördjupa förståelsen.
|
2 |
Sjuksköterskans erfarenhet av empatitrötthet-en icke systematisk litteraturöversiktDanielsson, Moa, Brouwer, Michiel January 2023 (has links)
Bakgrund Centrala begrepp kopplade till empatitrötthet redovisas, för att sedan knytas an till sjuksköterskans roll, sjuksköterskeutbildningen och den teoretiska referensramen. Empatitrötthet beskrivs som ett tillstånd sjuksköterskan erfar tillföljd av att bli utsatt för andras lidande över tid. Tillståndet gör att sjuksköterskan inte förmår uppbringa empati i mötet med patienten.Syfte Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av empatitrötthet.Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som består av fem kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Integrerad analys har tillämpats.Resultat Tre huvudkategorier och åtta underkategorier framkom under analysen. De tre huvudkategorier presenteras som rubriker i resultatet. Dessa är: faktorer som bidrar till att utveckla empatitröttheten, empatitrötthetens påverkan och hanteringsstrategier.Slutsats Sjuksköterskor behöver information och verktyg för att undvika empatitrötthet genom kompetensförsörjning i utbildningen. Sjuksköterskor behöver också få omtanke riktat mot sig för att lindra och motverka empatitrötthet.
|
3 |
Strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskorEklund, Sara, Mielczarek, Angelica January 2019 (has links)
Eklund, S & Mielczarek, A. Strategier och hantering vid empatitrötthet bland sjuksköterskor.En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet:Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Empatitrötthet är ett fenomen som uppstår i samband med utbrändhet bland yrkeskategorier med patientkontakt som exempelvis sjuksköterskor. Tillståndet kännetecknas av en avsaknad känsla och energilöshet inför situationer som medför medlidande för patienten. Tillståndet påverkar omvårdnaden och förmågan att känna in patienter för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva strategier och hantering av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativansats. Databassökningarna gjordes i tre olika databaser, Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga valda artiklar har kvalitetsgranskats enligt SBUs kvalitetsmall för kvalitativ inriktning. Resultat: Efter analysen av de utvalda artiklarna fann författarna sju stycken huvudteman för strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga samt behandla empatitrötthet. De teman som beskrivs är framtagna nyckelstrategier, förändring av arbetsvanor, gränssättning, självhjälp, reflektion samt mindfulness/ avslappningsmetoder. Slutligen beskrivs strategier som arbetsledaren rekommenderas att använda sig av för att hantera empatitrötthet. Konklusion: Utan strategier ökar risken för att utveckla empatitrötthet likaså om fenomenet inte blir uppdagat ute i verksamheterna. En medvetenhet och kunskap kring empatitrötthet är en första strategi för att förebygga och behandla empatitrötthet bland sjuksköterskor och rekommenderade strategier finns för både sjuksköterskor i sin professionella roll samt som privatperson. Även arbetsledare bör utveckla strategier för att upptäcka både risker men även pågående empatitrötthet bland personal. En sjuksköterska behöver kunna uppmärksamma reaktioner hos sig själv vid stress för att lättare kunna bryta negativa mönster under påfrestning på kropp och sinne under arbete. Genom kontinuerlig reflektion kan uppmärksamhet riktas mot sjuksköterskans mående och eventuell förändring i den empatiska förmågan uppdagas och bearbetning påbörjas. Nyckelord: Copingstrategier, empati, empatitrötthet, omvårdnad, sjuksköterska. / Eklund, S & Mielczarek, A. Strategies and coping skills for compassion fatigue among nurses. A literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Institution of Care Science, 2019.Background: Compassion fatigue is a phenomenon that arises in conjunction with burnout among professions with patient contact, for instance nurses. This state is characterized with a lack of sensitivity and loss of energy when situations arises that requests empathy for the patient, which effects the care and ability for the nurse to feel with the patient.Purpose: The purpose of this study is to describe strategies and coping skills for compassion fatigue.Method: A literature study based on eleven scientific articles with a qualitative approach. The database research used three different sites, Pubmed, CINAHL and PsycINFO. All the chosen articles have been quality examined according to the SBU’s template for qualitative alignment.Result: After the analysis of the chosen articles there was found seven themes that nurses could use to prevent compassion fatigue. The themes that are describes are produced key strategies, changed work habits, setting limits, selfcare, reflection and mindfulness/relaxation methods. Lastly, there is described strategies recommended for the supervisor to use to manage with compassion fatigue.Conclusion: Without strategies there is a high tend risk to develop compassion fatigue, as well as if the phenomenon is not recognized out in the working field. An awareness and knowledge around compassion fatigue is the first strategy to prevent and treat compassion fatigue among nurses. There are recommended strategies for the working nurse as they are in their professional role and for them as private persons. A nurse should be able to observe reactions within themselves during stress, to be able in an easier way break negative patterns that strain the mind and body during work. Through continuous reflection there can be more attentiveness towards the wellbeing of the nurse and a probable change of the empathetic ability can be discovered and the process of change can begin. Keywords: Compassion fatigue, empathy, nursing, nurse, coping strategies.
|
4 |
Empatitrötthet bland socialarbetare : En kvalitativ intervjustudie / Compassion fatigue among social workersGhasemlou, Hero, Kifle, Kidane January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.
|
5 |
Det sociala arbetets baksida : En kvalitativ studie om hur socialsekreterare förhåller sig till empatitrötthet, arbetsplatsens förutsättningar och hur socionomutbildningen förbereder dem för empatitrötthet / The backside of the social services : A qualitative study of how social workers relate to compassion fatigue, the workplace’s approach and how the socio-education prepares them for compassion fatigueOlsson, Savannah, Shamuon, Julia January 2021 (has links)
The purpose of the study was to shed light on how socialworkers in children- and youth units in Stockholm related to compassion fatigue and how they felt that their education has conveyed knowledge about it and how this can be understood from a workplace perspective. The study is based on six semi-structured interviews, the empiricism laid the foundation for themes that have created the theoretical frame of reference, which in turn is our primary analysis tool. The study concludes that there needs to be a greater understanding of compassion fatigue, that there needs to be a coherence between expectations and demands placed on socialworkers and more room for recovery to prevent the risk of compassion fatigue. The results showed that empathy and compassion are necessary for social workers, but these qualities also increase the risk of compassion fatigue. There were many factors in the work environment that can either cause or prevent compassion fatigue, such as high workload. The socialworkers themselves have come up with different coping strategies to use to deal with challenges at work. Other factors that can affect according to the socialworkers are lack of self-compassion and reflection, professional attitudes, room for maneuver and knowledge within the education. / Syftet med studien ve att belysa hur socialsekreterare inom barn - och ungdomsenheter i Stockholm förhöll sig till empatitrötthet samt hur dem upplever att socionomutbildningen har förmedlat kunskap om empatitrötthet. Vi har även undersökt hur detta kan förstås utifrån ett arbetsplats-perspektiv. Studien är kvalitativ och grundar sig på sex semistrukturerade intervjuer. Empirin la grunden för de teman som har skapat den teoretiska referensramen, som i sin tur använts som det primära analysverktyget. Studiens diskussion landar i att det behöver finnas en större förståelse för empatitrötthet, att det behöver finnas en samstämmighet mellan de förväntningar och krav som ställs på socialsekreterare samt att det behöver finnas mer utrymme för återhämtning och reflektion för att förebygga risken för empatitrötthet. Resultatet visade att empati och medkänsla är nödvändigt för socialsekreterare, däremot kan dessa egenskaper medföra en större risk för empatitrötthet Det fanns många faktorer i arbetsmiljön som antingen kan orsaka eller förebygga empatitrötthet, såsom hög arbetsbelastning. Socialsekreterarna hade kommit fram till olika copingstrategier att använda för att hantera utmaningar i arbetet. Andra faktorer som kunde påverka empatitrötthet är avsaknad av självmedkänsla och reflektion, professionellt förhållningssätt, handlingsutrymme samt kunskap inom utbildningen.
|
6 |
Betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården : en litteraturöversiktCornelius, Marion, Götze, Bodo January 2018 (has links)
I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden. Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården. Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården. Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris. Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten. Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv. Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation
|
7 |
Var är din empati?En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenhet av empatitrötthet.Löfqvist, Alma, Rothstein, Rebecka January 2023 (has links)
Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen ingår ett ansvar att ge god och säker omvårdnad med empati. Empatitrötthet definieras som en psykologisk, biologisk och social utmattning till följd av förlängd exponering av emotionell eller empatisk stress. Denna exponering kan påverka sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Empatitrötthet kan likna utmattning men påverkar även empatiförmågan och leder till ineffektiv hantering.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och induktiv design genomfördes. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo. Sökningen resulterade i elva inkluderade vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys.Resultat: Fyra kategorier presenterades; balans i professionen, betydelsen av vårdteam, patientens & anhörigas påverkan och sjuksköterskans strategier. Resultatet visade att otillräckligt stöd från organisationen, kollegor och arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskorna. Balansen mellan omvårdnad och medicinska interventioner, samt patientens och anhörigas önskan var svår. Genomgående känslor hos sjuksköterskorna var skuld och oro.Slutsats: Studien beskriver svårigheterna i balansen mellan sjuksköterskans empatiska omvårdnad gentemot lagar, organisationer, kollegor, anhöriga och framförallt patienter. När stöd och krav inte är i balans kan empatitröttheten bli ett faktum.
|
8 |
Sekundär traumatisering - en oundviklig risk av behandlares yrkesval?Granath, Anna, Alexandra, Lind Rabb January 2023 (has links)
Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser och erfarenheter av sekundär traumatisering. Studien syftade vidare att identifiera riskfaktorer som ökar risken att drabbas samt strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. En kvalitativ metod användes där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Datamaterialet analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning och sattes i relation till copingteorin och empatitrötthet. Studiens resultat tyder på att de flesta behandlarna har upplevt sekundär traumatisering i någon utsträckning med efterföljande symtom. Vissa ställer sig tveksamma till om de drabbats men uppger dock symtom som skulle kunna identifieras som sekundär traumatisering. Resultatet tyder även på att behandlarna besitter olika strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. Behandlarna tydliggör en brist på kompetens om sekundär traumatisering och benämner att detta bör uppmärksammas mer. Det är därför av relevans att fenomenet beforskas vidare för att öka medvetenheten om sekundär traumatisering. / The aim of the study was to investigate practitioners experiences of secondary traumatization. The study also aimed to identify factors that increase the risk of being affected and strategies for managing and preventing secondary traumatization. A qualitative method was used where eight semi-structured interviews were conducted. The material was analyzed and interpreted using previous research and put in relation to the coping theory and compassion fatigue. The results of the study suggest that most practitioners have experienced secondary traumatization to some extent. Some are unsure whether they have been affected but report symptoms that could be identified as secondary traumatization. The results also suggest that practitioners have different strategies for managing and preventing secondary traumatization. The practitioners reveal a lack of competence about secondary traumatization and state that this should be given more attention. It is therefore relevant that the phenomenon is further researched to increase awareness of secondary traumatization.
|
9 |
Compassion Fatigue : Att vårda och dess konsekvenser för sjuksköterskanLeeman, Kim, Liu, Sebastian January 2018 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell. Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.
|
10 |
Sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue : en litteraturöversikt / Nurse’s experience of compassion fatigue : a literature reviewAxelsson, Emelie, Nedmar, Sara January 2017 (has links)
Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem. Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet.
|
Page generated in 0.0594 seconds