• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 187
  • 10
  • Tagged with
  • 197
  • 109
  • 80
  • 65
  • 56
  • 43
  • 41
  • 27
  • 26
  • 26
  • 25
  • 25
  • 24
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Barnen i skymundan : Att som barn levt med en förälder med psykisk ohälsa

Linderholt, Emelie, Liljekvist, My January 2017 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett hälsoproblem. Hälsotillståndet drabbar inte bara den som lider av sjukdomen utan påverkar ofta hela familjen, då framförallt barnen.För att kunna stödja dessa barn till en god hälsa krävs en inblick i barnens upplevelse av detta. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att som barn levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier. Resultatet i studien har analyserats enligt en kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier kom fram via analysen. Dessa huvudkategorier var ”Vikten av stöd”, ”Relationen till föräldrarna”, ”Vi har ju hemligheter i den här familjen” och ”Förändringen hos den sjuka föräldern”. Slutsats: Något som påvisats är vikten av stöd då den både från omgivningen, skolan och vården upplevts otillräcklig. Detta leder till en uppväxt präglad av oro och förvirring. Studiens resultat påvisar att professioner som möter barn i sitt yrke, exempelvis allmänsjuksköterskor behöver ökad kunskap om hur de ska bemöta barn till psykiskt sjuka.
32

Barn som anhöriga : Sjuksköterskan i mötet med barn som anhöriga - En litteraturöversikt

Johansson Pihl, Madelene, Lantz, Tove January 2019 (has links)
Barn befinner sig i olika utvecklingsstadier och mognadsnivåer under uppväxten. Att vara barn och anhörig till en sjuk förälder kan skapa oro och osäkerhet, därför är det av vikt att sjuksköterskan stödjer och informerar barnet. Barn har enligt lag rätt att få stöd och information kring sin sjuka förälder. Samtidigt har sjuksköterskan en skyldighet att fånga upp anhörigas behov. Hälsofrämjande familjesamtal hjälper sjuksköterskan att fånga upp barn och individanpassa mötet ur ett barnperspektiv. Att involvera barnet i föräldrarnas vård kan minska risken att barnet utvecklar psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans möte med barn som anhöriga. Studien utgörs av en litteraturöversikt som bygger på åtta artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs mall och tre teman och tio subteman bildades; Att möta barn är en utmaning, En stödjande organisation och En stödjande kommunikation. Resultatet visar på kunskapsbrist gällande barns utvecklingsstadier samt avsaknad av rutiner och riktlinjer för att synliggöra och möta barn som anhöriga. Sjuksköterskor upplever att det är en utmaning att möta tonåringar. Barn har behov av att bli involverade i sin förälders vård för att känna välbefinnande, dock kan föräldrarna hindra sina barn i tron om att skydda dem. Stöd från kollegor är en viktig del av sjuksköterskans arbete, även i form av en kunnig kollega så kallad barnrepresentant som fungerar som en resurs i arbetet med barn som anhöriga. Diskussionen innefattar bristen på kunskap, barns delaktighet, rutiner och riktlinjer samt sjuksköterskans möjlighet till reflektion.
33

Barns upplevelse och behov av stöd till en cancersjuk förälder : En litteraturstudie

Akgül, Rima, Engdahl, Christine January 2019 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Varje år får cirka 61 000 människor i Sverige en cancerdiagnos där det vissa gånger inträffar att den cancersjuke har barn. I samband med diagnosen påverkas barnets livsvärld genom att de upplever oro, rädsla och ensamhet. Som sjuksköterska vårdar vi dessa patienter och möter även deras barn. För att skapa sig en förståelse för barnens situation och möta upp till deras behov, krävs det att vi sjuksköterskor får en inblick i hur dessa barn upplever förälderns sjukdom. Många studier riktar sig till föräldrars upplevelse av barncancer och inte på barns upplevelse av en förälders cancer. Syftet: Syftet med studien var att utifrån litteratur lyfta barns upplevelser som anhörig till en cancersjuk förälder samt deras behov av stöd. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2009–2019. Resultat: Studiens resultat tyder på att många barn och ungdomar uppvisar känslor i form av oro, rädsla och ensamhet över sin förälders cancersjukdom vilket bidrar till en negativ påverkan på välbefinnandet och livskvalitén. Det framgår också att ett ökat ansvar är vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar vilket bidrar till en psykisk påfrestning. Det framkommer att ett ökat behov av stöd behövs och att det ligger brister i det. Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Att veta ger trygghet, sorgens olika uttryck, vägen mot välbefinnande & barnets ökade behov av stöd från omgivningen. Diskussion: Många barn bär på känslan av ensamhet och oro. Känslan av att inte uppleva delaktighet och nedsatt tillgänglighet gällande information, stöd och råd. Sjuksköterskan skall ha ökade kunskaper inom mötet med dessa barn, ha förståelse för att varje barn är unikt och att individanpassa information, stöd och råd.
34

Att leva med en förälder som drabbats av cancer Ungdomars upplevelser

Carlsson, Sofia, Larsson, Martina January 2012 (has links)
När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom. Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av cancer. Ungdomar i denna studie definieras som personer i ålder tio till tjugo år. Metoden är en litteraturstudie där 8 kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet av studien presenteras utifrån åtta teman: Att uppleva ett hot inför framtiden, att känna hopp inför framtiden, att leva i en vardag med en förändrad förälder, att vilja ta ansvar och underlätta, att vilja komma bort, att vilja veta och vara delaktig, att bli sedd och finna stöd och att utvecklas av erfarenheten. Studien visade att en ökad kunskap om ungdomars upplevelser i samband med en förälders cancersjukdom, kan ge sjuksköterskor en möjlighet att synliggöra ungdomars behov. Genom att möta ungdomar efter deras behov och ge ett individanpassat stöd, kan sjukvården underlätta för ungdomar i deras situation. Genom studien kan vi konstatera att det bör utformas riktlinjer kring hur sjukvården kan stödja ungdomar. Både patient och närstående bör få information om vanligt förekommande känslor, samt rådgivning för att finna olika former av stöd.
35

När det ofattbara händer : Barns erfarenheter när en förälder drabbats av cancer

Wennerblom, Julia, Lanetoft, Magdalena January 2013 (has links)
Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord. Syftet med examensarbetet är därför att belysa barns erfarenheter då en förälder drabbats av cancer. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får ökad förståelse för barnets livsvärld och på ett mer medvetet sätt stötta barn till cancersjuka föräldrar. Metoden är en litteraturöversikt. Sju kvalitativa artiklar har analyserats och inkluderats. Resultatet presenteras i tre huvudteman; Känslosamma erfarenheter, Livsförändringar och Att hantera situationen och tio underteman; En mångfald av känslor, Rädsla för döden, Att se sin förälder må dåligt, Att uppleva förändringar i vardagslivet, Ny syn på livet, Viljan att finnas där för sin sjuka förälder, Att ta en paus från sjukdomen, Att dela tankar och känslor kring sjukdomen, Att söka hopp och Att vilja förstå sig på vården av sin sjuka förälder. Tre centrala teman valdes ut till diskussion mot bakgrunden och ytterligare litteratur. / Program: Sjuksköterskeutbildning
36

Småbarnsföräldrars behov av föräldrastödsinsatser

Smeds, Lisa January 2010 (has links)
<p><strong>Background </strong>During the child’s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.</p><p><strong>Aim </strong>To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.</p><p><strong>Method</strong> Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women. The data was analysed thematically using Malterud’s model.</p><p><strong>Results</strong> The social network was seen as a vital part of the family life. Parents who had a small social network asked for more places for parents to meet other parents. The CHS was seen as a natural and self-evident partner during the child’s first year, but as the visits decreased the parents expressed a wish for the contact to continue. The open day-care was a much appreciated place of meeting where parents could meet other parents and exchange thoughts, ideas and experiences. The parents also saw the open day-care as a forum for continued parenting groups that focuses on the children’s different developmental stages. The parents asked for more freedom to choose for themselves and the possibility to influence their own situation in life and not being governed by the state as much.</p><p><strong>Conclusion</strong> Several parents asked for a continued contact with the CHS after the child’s first year. The parents wished that the open-day care be used both as a place of meeting for parents but also as an arena for continued parenting groups that focuses on the children’s developmental stages. Many parents ask for a greater flexibility and possibility for the family to decide for themselves the way they want to live.</p> / <p><strong>Bakgrund</strong> Fram till dess att ett barn fyller ett år finns en tät kontakt med barnhälsovården (BHV) där föräldrarna känner sig trygga och delaktiga. När barnet fyllt ett år avtar besöken samtidigt som vardagen för småbarnsfamiljen förändras; barnet börjar på dagis och föräldrarna återgår ofta i arbete.</p><p><strong>Syfte</strong> Att undersöka hur det är att vara förälder till barn i åldern ett till fem år och vilken typ av föräldrastödsinsatser föräldrar med barn i åldern ett till fem år känner behov av.</p><p><strong>Metod</strong> Tjugofem föräldrar med barn i åldern ett till fem år intervjuades i tjugoen telefonintervjuer och en fokusgrupp med fyra föräldrar. Det var tio män och femton kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades tematiskt enligt Malteruds modell. Rekryteringen skedde med hjälp av BHV-sjuksköterskor runt om i Sverige samt på plats på en öppen förskola.</p><p><strong>Resultat</strong> Det sociala nätverkets betydelse för trygghet i föräldraskapet togs upp av många föräldrar, de föräldrar som hade ett litet socialt nät efterfrågade fler särskilda mötesplatser för föräldrar. Barnhälsovården var en självklar och naturlig partner under barnets första år, men när besöken avtog kände föräldrarna en saknad efter fortsatt kontakt. Öppna förskolan var en mycket uppskattad mötesplats där de kunde träffa andra föräldrar och utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Föräldrarna såg även öppna förskolan som ett forum för fortsatta föräldragrupper som följer barnens olika utvecklingsfaser. Föräldrarna efterfrågade en större valfrihet och möjlighet att påverka sin egen livssituation, istället för att styras av staten.</p><p><strong>Slutsatser </strong>Flera föräldrar efterfrågar fortsatt kontakt med BHV även efter att barnet fyllt ett år.  De anser att öppna förskolan kunde användas både som en mötesplats och som arena för fortsatta föräldragrupper. Många föräldrar efterlyser också en större flexibilitet och möjlighet att som familj själva bestämma över sin livssituation.</p>
37

Projektet ”Aktiv förälder” : en kvalitativ studie om hur föräldrar upplever deltagandet i ett alkoholpreventivt projekt

Rossel, Liza January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ”Aktiv Förälder”. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ”Aktiv Förälder” dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna. Deras kognitiva tankebanor tycks ha påverkats genom tillägnande av nya kunskaper hos föräldrarna och de har stärkts i sina föräldraroller. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk vetenskapsfilosofi där analysverktygen var systemteori, med dess nätverks- och rolltänkande, kognitiv teori och empowermentteori. En möjlig tolkning av resultaten kan vara att deltagande i projektet ger föräldrarna en möjlighet att bli just aktiva föräldrar. De får verktyg som hjälper dem att bli mer aktiva i sin föräldraroll, beträffande relationen till alkohol och droger ibland deras ungdomar. Resultaten ligger i linje med liknande diskussioner som finns i forskningslitteraturen.
38

Barns upplevelser av att ha en förälder med cancer : En litteraturstudie

Cluer, Sarah, Åsblom, Lena January 2013 (has links)
Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval och bortfall. Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tretton artiklar. Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens välmående påverkas: Barnen påverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sällan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att må sämre än andra. 2) Livsförändringar och rädslor som påverkar barnens upplevelser: Barnen bar på många rädslor som påverkade deras livskvalité. Livsförändringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen. Stort behov av att bibehålla normalitet via socialt nätverk utanför hemmet identifierades. 3) Kommunikation och informationsbehov hos barnen: Behoven var stora och öppen kommunikation inom familjen var viktig för välbefinnandet. Information från professionella uppskattades. Flera studiers reliabilitet påverkades av svårigheter att rekrytera deltagare och högt bortfall. Slutsats: Resultatet stärker Socialstyrelsens uppmaning att personalen som vårdar den sjuka föräldern behöver uppmärksamma dessa barns behov. Allmänsjuksköterskan behöver därmed ha god kunskap och förståelse kring barns utveckling generellt och dessa barns situation specifikt, för att kunna stödja och hjälpa dem på bästa sätt. / Objective: The aim of this literature review was to describe children’s experiences of having a parent with cancer and to examine the quality of the articles relating to the sampling process, response rates and withdrawal. Method: Databases CINAHL and PubMed were used to search for relevant articles published between 2003 and 2013. The result is based on thirteen articles. Results: Three general themes were found. 1) The effects on children’s wellbeing: The children were strongly affected by their experience but rarely showed clinical symptoms. Some children were at greater risk of poor health than others. 2) Life changes and fears which influence the children’s experiences: The children had many fears which impinged on their quality of life. Life changes consisted of increased emotional and practical responsibility within the family. A need to maintain normality through a social network outside of the family-home was identified.  3) The children’s communication and information needs: The needs were great and open communication within the family was important for the children’s wellbeing. Professional information was appreciated. Difficulties in recruiting participants and possible response bias, affected the reliability of several studies. Conclusion: The result backs up Socialstyrelsen’s (The National board of Health and Welfare) staff looking after the ill parent sees to the needs of these children. The general nurse needs to have good knowledge and understanding of general child development and these children’s specific situations, in order to help and support them in the best way possible.
39

Glöm inte bort mig! : Att vara barn till en mamma med bröstcancer / Don`t forget me! : - To be a child to a mother with breast cancer

Nordin, Sophie, Eriksson, Jessica January 2013 (has links)
När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär. Att undanhålla sanningen, även om det är för att skydda barnet, kan ge motsatt effekt. När ett barn inte får information om situationen kan det leda till att barnet riskerar att bygga upp en fantasivärld som ofta är värre än verkligheten. Det kan vara fantasier om förälderns död med konsekvenser som kan leda till att barnen senare i livet har en ökad risk att drabbas av psykiska besvär. Det är av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar barnen i denna omvälvande situation. Ytterligare forskning om barns behov av stöd behövs för att fördjupa sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Redan i grundutbildningen till sjuksköterska bör studenten få kunskap och förberedas på hur barn som närstående ska bemötas i vården, för att på ett empatiskt sätt främja en optimal omvårdnad. / When a mother is diagnosed with breast cancer, not only the mother is affected but the whole family. The aim of the study was to increase the understanding of children's needs for support when the mother had the diagnose breast cancer. The method was a literature review containing a total of 14 scientific articles of both qualitative and quantitative method. The result ended up into two themes: Emotional needs and informational needs. It is important that adults are honest with children in a difficult situation as a mothers breast cancer diagnosis is. To withhold the truth, even if it is to protect the child, may have a devastating effect. When a child does not receive information about the situation, they may make a world of fantasy which is worse than the reality. It may be the fantasies about their parent's death which may have consequences later in life with increased risk of psychological problems. Therefore it is important that health care professionals pay attention to children in this turbulent situation. More research about children's need for support is required to strengthen the nurses care work and to provide more knowledge about how children are supposed to be treated in relation to health care, and to promote an optimal empathic nursing care.
40

Leksaker : Fem föräldrar reflekterar kring leksaker

Hoge Beckman, Mikaela January 2010 (has links)
In this study I have explored five parents reasoning about toys, from a gender perspective. During the interviews, we have reasoned about toys that are made for girls and for boys, what the differences are, and what advantages and disadvantages there might be for children to play with a variation of toys, made for both genders. The results of the study show that most of the participants are more accepting for girls playing with toys made for boys than the other way around, which indicates that boys’ experience of the world might be somewhat limited, while girls have easier access to toys made for both genders.

Page generated in 0.0766 seconds