Bakgrund För barn som är närstående till en allvarligt sjuk förälder kommer livssituationen att förändras. Barn i olika åldrar reagerar och förstår den sjuke förälderns sjukdom på olika sätt. Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa barn då de kan påverka hur barn upplever sina besök på sjukhuset. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta barn i åldrarna 6- 18 år som är närstående till en allvarligt sjuk förälder. Metod Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Nio sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att barn fick besöka sjukhuset, kändes sig trygga, involverades och fick vara delaktiga i vården. I mötet med barn försökte sjuksköterskorna att vara ärliga och öppna samt åldersanpassa informationen. Bemötande av barn påverkades av föräldrarnas vilja. Utbildning var ett område sjuksköterskorna ansåg saknas men behövs för att bättre kunna bemöta barn som närstående. Slutsats Ålderanpassad information, skapa trygghet och involvera barn i vården var aspekter som prioriterades av sjuksköterskorna. Miljön var ett område som behövdes förbättras på avdelningarna för att underlätta bemötandet. Då det ej fanns riktlinjer gällande barns besökt på sjukhus ser författarna ett behov av att tydligare struktur i bemötande av dessa barn ska utformas.

Att vara barn och få vara med att en förälder får en cancer sjukdom och sedan dör är en av de mest stressade situationer barn och ungdomar kan vara med, dessa händelser skapar många funderingar och frågor. I Sverige ska hälso- och sjukvårdspersonal involvera barn och ungdomar så att de får information, stöd och råd när en förälder blir allvarligt sjuk eller dör. Sjukvårdspersonal träffar dessa barn och ungdomar i samband med att den förälder som är cancer sjuk erhåller vård i allmän eller specialiserad palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Vald metod var litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökningar i CINAHL och PubMED. Efter kvalitetsgranskning valdes 16 artiklar ut att ingå i resultatet. Materialet i litteraturstudien har analyserats med en integrerad analys. Resultatet visade att barn och ungdomar har behov av att få information om förälderns cancersjukdom för att deras situation ska bli mer begriplig, hanterbar och för att inte känna sig utelämnade. När barn och ungdomar är informerade har de en möjlighet till förståelse och förberedelse för vad som sker med föräldern under sjukdomsförloppet. Barn och ungdomar kände sig ofta ensamma i situationen och önskade att de hade fått möjlighet att få stöd från andra som förstod deras situation. De behövde få tid för att förbereda sig och ta tillvara på värdefull tid tillsammans med föräldern, men behövde också få behålla en normalitet i vardagen med rutiner och struktur som att gå till skolan, umgås med vänner och ha fritidsintressen. Slutsatsen av studien visar barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Barn och ungdomar behöver få uppriktig och anpassad information för att kunna förbereda sig på vad som pågår och vad som förväntas hända med föräldern som har obotlig cancer. När barn och ungdomar får information om cancer sjukdom blir deras situation mer begriplig, hanterbar och de känner sig inkluderade i den nya familjesituationen. Föräldrar behöver få hjälp och stöd av sjukvårdspersonal om hur de kan informera och stödja sina barn. Sjuksköterskor behöver klara riktlinjer och utbildning för att känna trygghet i arbetet med att stödja hela familjen.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt.  Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt. Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen. Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

Förekomsten av myopi hos barn har ökat samtidigt som föräldrar inte anser att myopi är en hälsorisk för deras barn. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med myopi. Studien utarbetades som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och innehåller åtta vetenskapliga resultatartiklar, tre kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultatet visade att barnens myopi påverkade föräldrarna mentalt samt var en ekonomisk börda. Orsaken till myopi ansågs delvis genetisk, men också relaterad till tidig skärmanvändning eller långvarig läsning. Flera föräldrar hade bristande kunskaper om myopi. Myopibehandling med glasögon, linser eller Atropin- ögondroppar upplevdes både positivt och negativt av föräldrar. Litteraturstudiens resultat kan ge kunskap till omvårdnadsprofessioner inom ögonsjukvården om föräldrarnas upplevelser. Okorrigerad myopi påverkar samhället ekonomiskt såväl som folkhälsan negativt och att förhindra uppkomsten av myopi lyfts som ett värdefullt mål. Ytterligare forskning behövs inom området och de kunskaper som finns behöver lyftas för att kunna bidra till bättre vård för denna patientgrupp. / The occurrence of myopia in children has increased while parents do not consider myopia to be a health risk for their children. The purpose of this study was to describe parents´ experiences of living with a child with myopia. The study was conducted as a systematic literature study with an inductive approach and resulted in eight scientific result articles, three qualitative and five quantitative articles. The result shows that the children's myopia affected the parents mentally and was a financial burden. The cause of myopia was considered as partly genetic but also related to early screen use or prolonged reading. Several parents had a lack of knowledge about myopia. Myopia treatment with glasses, lenses, or atropine eye drops was experienced both positively and negatively by the parents. The result of the literature study can provide knowledge to nurse professionals in eye care about the parents' experiences. Uncorrected myopia affects society economically as well as public health negatively and preventing the onset of myopia is raised as a valuable goal. Further research is needed in the area and the existing knowledge needs to be highlighted in order to contribute to better care for this patient group.

Bakgrund: Självskadebeteende kan anses vara ett globalt, växande problem bland tonåringar och unga vuxna. Individerna beskriver självskadebeteende som ett sätt att fly sina negativa känslor, straffa sig själv eller bara för att känna någonting. En förälder lever ofta nära sitt barn i den utsatta åldern, således påverkas föräldern av sitt barns mående och vice versa. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn som självskadar. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Ansatsen var induktiv och kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalys. Resultat: Fem kategorier sammanställdes: ”Att uppleva känslomässigt kaos och vilsenhet när beteendet upptäcks”, ”Att känna skuld och skam över ett misslyckat föräldraskap”, ”Att själv drabbas av psykisk eller fysisk ohälsa”, ”Att vårdens bemötande inte möter föräldrarnas behov”, ”Att finna sätt att stödja sig själv och sitt barn”. Slutsats: Det visas att föräldrar drabbas av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt lidande i samband med sitt barns självskadebeteende. De är i behov av kunskap, stöd, involvering och trygghet från både vård och samhälle. Sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bemöta föräldrarna inom olika vårdkontexter på ett bra sätt för att motverka detta lidande.

Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång. / Bjervås, Maria (2016) Parent perspectives on choice of school for their child with hearing impairment. The special program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.For those who work with children with hearing impairmentstudy can help to gain an understanding of parents and their children. It can increase awareness of the importance of adaptation and cooperation with parents, hearing educators and relationship educator has to the child to promote communication and learning situation to the best.The purpose of the study is to gain more knowledge about the experiences parents have the tools and support for their children and the pros and cons of the school that the parents have chosen for her child with hearing impairment The study also aims to highlight the factors that parents consider important when considering the choice of school.The study highlights the social context, learning situation, and adjustments in the learning situation through three questions based on the parents' perspective: What experiences have parents of adjustments in the different school contexts for their child with a hearing loss? What factors are important to parents in the choice of school? What experiences have parents of children with hearing impairment of education and care in school that specializes in students with hearing loss and regular teaching school?The child in its various environments illustrated from socio-cultural aspects, the social context, the child has and how they function, cognitive aspects, the student's learning situation looks, and communicative aspects, how the teaching adapted to facilitate communication.The study has a qualitative approach with six semi-structured interviews stood in the center. Interviews were conducted with parents who have children with hearing loss and experiences of the regular teaching school and / or school that specializes in children with hearing loss. The results were processed with inspiration from a phenomenographic perspective, which is consistent with the study's purpose, to find the pros and cons of being integrated into a regular teaching school and the pros and cons of a school that specializes in children with hearing loss, from a parental perspective .The study shows that children who are integrated into a regular school teaching is more tired than children in the school who specializes in children with hearing loss. One reason may be that they go to classes with more students and have minor adaptations to the environment. Another factor may be that they are compared with their hearing peers.Previous studies have indicated that students in regular teaching school may experience problems with feel included. It does not mean that the child is deselected or not invited, without the child chooses away situations and activities because the child knows it will find that the situation will be stressful because of the hearing loss. In the interviews, highlights many of the parents the importance of an understanding of the individual, and in this case their own children. Interviewees stressed the importance of the school and the teachers showing interest, commitment and giving of time trying to understand the student's problems and work on the student's abilities and needs.When children are different in nature, demand responsiveness to the child. Some of the kids said no problem when it does not understand or technical hearing aids do not work, while others sit quietly and pretend to understand, even though they are not keeping up. Coniavitis-Gellerstedt (2008) illustrates this in her study when she says that the teacher has a great responsibility to be sensitive and to find a method that can suit the student so that the student will not get away with not having understood or not understood what has been said. The majority of the interviews reveal the importance of the adjustments made for the children to take in knowledge in the best way without having to have distractions around him. The study suggests that it is important for the parents of the technology available and make it work. There is also a concern for the future. It is important that the same conditions should be provided to children with hearing loss should have equal opportunities to succeed in their schooling as normal-hearing students.The study indicates that in the ordinary school teaching must be good social contexts that promote child with hearing loss so that it will not only be based on the normal hearing children's terms. In all schools that receive children with hearing loss need those working with children with hearing impairment test how it is to have hearing loss when understanding is important. If the school has a genuine understanding and sensitivity to the child and hearing impairment it will continuously strive for adaptations for learning, communication, and social contexts. School staff need to work with to gain more knowledge and work from compassion to the child. To further promote the understanding you need school to be on the parents as resources that can provide knowledge about their child with hearing loss. As a special education teacher, it is a task to convey the importance of understanding and advocating children's right to good conditions to succeed in school.

Värdighet är inom vårdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om värdighet är gjorda men endast ett fåtal om barn och värdighet. Syftet var att beskriva hur barns och föräldrars värdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfällen genomförda av barn i åldern 5 mån till 17 år. Fältanteckningar gjordes utifrån en observationsguide. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet utmynnades i tre huvudkategorier. Till varje huvudkategori utkristalliserades två underkategorier. Kroppslig värdighet, att mötas före beröring och att äga sin egen kropp. Mänsklig värdighet, att ha ett eget rum och att bli tagen på allvar. Personlig värdighet, att fungera som en vanlig familj och att uppskattas för den du är. Resultatet visade att barns och föräldrars värdighet både kränks och bevaras. Föräldrar och barn förefaller anpassa sitt beteende till kränkningen utan att ifrågasätta denna. / Dignity is within the science of care a basic fundament. Studies about dignity are made, but only a few about the dignity at children. The purpose was to describe how the dignity of children and parents are preserved during hospitalization. The used method was a no participating study at eight observations by children at the age 5 months to 17 years. Notes were made according to an observation guide and analyzed with use of an contents analysis and the result was finally ending into three major categories. To each major category there were realized two subcategories. Physical dignity: to meets before touching and to own your own body. Human dignity: to have a room of your own and to be taken seriously. Personal dignity: to function as a regular family and to be appreciated for whom you are. The result showed that the dignity of children and parents are both violated and preserves. Parents and children are adapting their behaviour to the violation without questioning.

Bakgrund: Föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning tar ett stort ansvar i sina barns liv. Detta medför fysiska, känslomässiga och sociala restriktioner med ökad risk för ohälsa som konsekvens. Tiden då barnet blir vuxet innebär en förändring för hela familjen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av barnets övergångsperiod från barn till vuxen, då barnet har en intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med utgångspunkt i Burnards analysmetod för kvalitativa intervjuer. Resultat: Erfarenheterna som framkom delades in i tre kategorier med underkategorier: Att följa barnets transition till vuxen, med underkategorierna Förberedelser till vuxenlivet, Insikter om barnet och En orolig tid; Förändrade roller med underkategorierna Beroende av myndigheter och Brist på egentid; När den professionella vården sviker med underkategorierna Överlämning och kontinuitet, Slåss för rättigheter och Kunskapsbrist. Konklusion: Föräldrarna upplevde att perioden för deras barns övergång till vuxen, var en orolig tid som innebar ökat ansvar och trötthet. Det medförde konsekvenser som brist på egentid. Föräldrarna hade även erfarenheter av att bli svikna av den professionella vården. De upplevde bristfällig överlämning från den vård barnet tillhört innan det blev myndigt, till den vård barnet kom att tillhöra efter. Föräldrarna upplevde även diskontinuitet samt kunskapsbrist inom sjukvården. / Background: Parents of persons with intellectual disabilities take a lot of responsibility in their children’s life. This leads to physical, emotional and social restrictions with an increased risk of illness as a consequence. The period of time when the child becomes an adult implies changes for the whole family. Aim: To bring attention to parents' experiences of the child's transition to adulthood, when the child has an intellectual disability. Method: An empirical interview study with an qualitative approach has been performed. Six interviews where completed and then analysed with Burnards method of analysing qualitative interviews. Results: The parent’s experiences are summarized in three categories, with subcategories: To follow the child’s transition to adulthood, with the subcategories Preparing for adulthood, Insights of the child and A worrisome time; Changed roles with subcategories Dependency of authorities and organizations and Lack of own spare time; When the professional care fails with subcategories Handover and continuity, Fight for rights and Lack of knowledge. Conclusion: The parents’ experiences were that their childs transition to adulthood was a worrisome time leading to increased responsibility and fatigue. It entailed consequences such as lack of own spare time. Parents also had experiences of being let down by professional healthcare. They experienced inadequate handovers from the place where their child got care before reaching adulthood, to the care the child belonged to after. The parents also experienced discontinuity and lack of knowledge in the field of healthcare.

Introduktion: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som ständigt ökar i antal fall. Ett cancerbesked drabbar inte enbart den sjuke, utan även personer i dess omgivning. Flera av de som får en cancerdiagnos är föräldrar till minderåriga barn. Kunskapen om barns upplevelser av att ha en förälder med cancer är begränsad, men samtidigt nödvändig för att vården ska kunna ge adekvat och kvalitativt stöd. Syfte: Syftet var att studera barns upplevelser av att ha en förälder med cancer. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, baserad på 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL, granskades enligt SBU:s granskningsmall och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En förälders cancerdiagnos väckte många olika känslor och reaktioner hos barnen. Känslor som ensamhet, skuld och maktlöshet förekom och det var vanligt att barnet kände en stor oro och rädsla inför framtiden. Barnen hanterade den svåra situationen på olika sätt, antingen genom att aktivt bearbeta sina känslor och tankar eller genom att undvika dessa. Ett ökat ansvar var återkommande bland deltagarna. Trots att många barn upplevde situationen som svår, ledde den ibland till positiva konsekvenser för barnet i längden. Slutsats: Barns upplevelser av att ha en förälder med cancer skiftade. Många negativa känslor påträffades och barnens sätt att hantera dessa varierade. Samtidigt som livet förändrades antog många barn rollen som stöttepelare och bar ett stort ansvar. Slutligen beskrev en del barn deras upplevelser som positiva. För att sjuksköterskan ska kunna möta och stödja dessa barn krävs kunskap om barnens egna upplevelser av en förälders cancer. / Background: Cancer is a common illness that is constantly increasing in number of cases. A cancer diagnosis does not only affect the ill person, but also people in their surroundings. Several of those who receive a cancer diagnosis are parents of minor children. The knowledge about children’s experiences of having a parent with cancer is limited, but necessary for the healthcare to provide adequate and qualitative support. Aim: The aim was to describe children ́s experiences of having a parent with cancer. Method: A literature review with a descriptive design, based on 12 original articles with a qualitative approach. Articles were collected through the databases PubMed and CINAHL, reviewed based on SBU’s review template and analyzed with qualitative content analysis. Results: A parent’s cancer diagnosis evoked numerous different emotions and reactions among the children. Feelings such as loneliness, guilt, powerlessness occurred, and it was common for the child to feel great anxiety and fear about the future. The children handled the situation in different ways, partly by actively processing their feelings and thoughts, or by avoiding them. An increased responsibility was recurring among the participants. Although many children experienced the situation as difficult, it sometimes led to positive consequences in the long run. Conclusion: Children’s experience of having a parent with cancer varied. Several negative emotions were encountered and the children’s way of dealing with this varied. At the same time as life changed, many children embraced the role of mainstay and undertook a great responsibility. Ultimately, some children described their experiences as positive. In order for the nurse to be able to meet and support these children, knowledge of the children’s own experiences of a parent’s cancer is required.