The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on lgr11. The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how? How the assessment and grading did change with the curriculum change? Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to lgr11. The questions were directed towards the concept of knowledge, grades, assessment, workload and teaching more.   The survey responses indicate that many teachers have found the transition to lgr11 relatively smooth, but the workload was heavy before the new system has been incorporated. Regarding implementation, the survey shows that it worked well with the staff but they feel that many students and parents are still in the thinking learning that was dominant in Lpo94. The criticism that clearly emerged was against the grading system, not against the new knowledge that the students are assessed after or new assessment methods introduced. The criticism is instead directed toward how the grading system is constructed, many teachers had wanted to see the knowledge requirements for all stages and not only for E, C and A. In addition, many teachers now think that their subject demands more of the students and that there now bigger focus on really understand the subject matter the teaching is built around, which they believe was not the case in Lpo94. / Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattningar om skillnader i undervisning och bedömning i årskurs 7-9, i samband med övergången från lpo94 till lgr11. Frågeställningarna som tagits fram till detta syfte var: Hur menar lärarna att deras undervisning förändrats i samband med läroplansskiftet? Har det skett en omfokusering vad gäller ”kunskapsbegreppet” i och med läroplansskiftet, och i så fall hur? Hur har bedömning och betygsättningen förändrats i och med läroplansskiftet?   Undersökningen har tagit avstamp i den svenska skolans historia genom en tillbakablick på de tre senaste läroplanerna och dess betygssystem för att kunna se skillnader och likheter dem emellan. Vidare har fokus lagts på implementeringen av lgr11 och hur den gått till på nationell respektive lokal nivå, detta med hjälp av bl.a. Imsens ”fem ansikten av läroplanen” samt Lipskys teori om gräsrotbyråkrati. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten bestod av 10 frågor som alla vetter mot omställningen till lgr11. Frågorna var riktade mot betyg, bedömningen, arbetsbelastning och undervisning med mera.   Enkätsvaren visar att många lärare på skolan där undersökningen ägt rum funnit omställningen till lgr11 relativt smidig, men att arbetsbelastningen varit tung innan det nya systemet blivit inarbetat. Vad beträffar implementeringen visar undersökningen att det fallit väl ut hos personalen men de upplever att många elever och föräldrar fortfarande är kvar i de tankebanor och kunskapssyn som var dominerande i lpo94. Den kritik som tydligast framkom riktade sig mot betygssystemet, och inte mot den nya kunskapssyn som eleverna bedöms efter eller de nya bedömningsmetoder som införts. Betygssystemet har kritiserats för att lärare velat se kunskapskrav för alla stegen och inte bara för E, C och A. Vidare anser många lärare att deras ämne nu kräver mer av eleverna och att det nu är större fokus på att verkligen förstå stoffet undervisningen byggs runt, vilket de anser inte var fallet i lpo94.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten. I resultatet framkom det att ålder, smärta postoperativt, en längre operationstid med längre sövningstid och  könsskillnader har betydelse för hur snabb utskrivning sker postoperativt. Vidare i en fullskalig studie bör vara inriktad på patientens hela vistelse på dagkirurgin. / After day surgery patients is discharge within a relatively short time. Some of the benefits of outpatient are quick recovery, increased cost effectiveness and adapted anesthetic techniques with fewer adverse effects. Day Surgery is expanding and there has been a long debate on which anesthesia techniques are most suitable for outpatients. A Quantitative custom made survey for the pilot studies purpose was conducted. The aim was to study what effects the anesthetic method hade on time of discharge of the patients undergoing surgery. The chosen method was Target Controlled Infusion or Total Intravenous Anesthesia. 20 patients were observed by nurses in the postoperative ward of the day surgery unit. The results regarding the differences of the time of discharge shoed that age, post-operative pain, longer surgery time with longer anesthesia and gender differences effected the time of discharge. Further research with a full-scale study ought to focus on the patient’s total stay in day surgery.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. / Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.

Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion. Resultaten från enkäten visade ingen högre andel med sväljningssvårigheter i den testade gruppen jämfört med tidigare forskning av normalpopulationen. Inga signifikanta samband mellan olika parametrar såsom poäng på Mini Mental Test (MMT), tid för diagnos och poäng på enkäten hittades. Resultaten från sväljningsscreeningen visade en tendens till förlängd orofaryngeal fas vid ett sväljningskapacitetstest vilket indikerar att undersökning av sväljningskapacitet kan vara en användbar metod för att identifiera tidiga sväljningssvårigheter vid Alzheimers sjukdom. Testet är lätt att genomföra och inte tidskrävande. / Dysphagia, eating disorders, is a common complication associated with Alzheimer’s disease and has been studied extensively in the three late stages of dementia (mild, moderate and severe). Eating disorders that have been linked to Alzheimer’s disease are a changed eating behaviour, reduced laryngeal elevation and a prolonged oral phase. The purpose of this study was to investigate if and which symptoms of dysphagia can be identified using non-invasive methods. A survey with 16 participants and a swallowing screening with four participants were conducted. The swallowing screening consisted of four parts: oral motor abilities, a swallowing test and a swallowing capacity test with water and chewing function. The results from the survey did not show an increased prevalence of eating disorders in the test group compared to what previous research suggests could be expected for the normal population. No significant correlations between parameters such as Mini Mental Test (MMT), time elapsed since diagnosis or score of the survey were found. The results from the swallowing screening showed a tendency towards a prolonged oropharyngeal phase in a swallowing capacity test, indicating that examination of swallowing capacity could be a useful method for identifying early eating disorders in Alzheimers disease. The test is easy to perform and is not time consuming.

Människans utsläpp av växthusgaser håller på att orsaka en förändring av jordens klimat. Den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, som till exempel koldioxid, medför att en större del av värmestrålningen hindras från att återstråla ut i rymden igen, vilket driver på den globala uppvärmningen. För att kunna nå uppsatta klimatmål och minska de klimatpåverkande utsläppen krävs att hela samhället ändrar sin livsstil i en mer miljövänlig riktning. En central del av Sveriges klimatarbete är att sprida kunskap om klimatförändringens orsaker, konsekvenser och åtgärder i syfte att öka människors deltagande och intresse för klimatfrågan. Syftet med denna studie är att mäta allmänhetens kunskaper om och attityder till klimatförändringen genom en enkätundersökning samt analysera om det finns ett samband mellan kunskap och attityd genom regressionsanalys. I enkäten deltog totalt 149 respondenter från Sveriges allmänhet. Resultatet indikerar att det finns ett stort engagemang för att lösa klimatproblemet och en övervägande positiv attityd hos allmänheten till att minska sin klimatpåverkan men att kunskapsnivån om klimatförändringen är måttlig. Regressionsanalysen visar att det saknas ett tydligt linjärt samband mellan kunskap och attityd. Av resultatet konstateras att det behövs en högre grad av utbildning om klimatförändringens orsaker och konsekvenser samt mer lättillgänglig information till allmänheten om hur de kan bidra till ett bättre klimat. / Human emissions of greenhouse gases are causing a change in the Earth's climate. The increasing concentration of greenhouse gases in the atmosphere, such as carbon dioxide, prevents a greater proportion of heat radiation from being re-emitted to space, which drives global warming. In order to achieve set climate goals and reduce climate-related emissions, the entire society needs to change its lifestyle into a more environmentally friendly way. A central part of Sweden's climate work is to disseminate knowledge about the causes and consequences of climate change as well as possible actions, in order to increase people's participation and interest in climate issues. The purpose of this study is to measure the public's knowledge and attitudes towards climate change through a survey and analyze whether there is a relationship between knowledge and attitude through regression analysis. The survey included a total of 149 respondents from the general public of Sweden. The result indicates that there is a great commitment to solve the climate problem and a predominantly positive attitude among the public to reduce its climate impact, but that the level of knowledge about climate change is moderate. The regression analysis shows that there is no clear linear link between knowledge and attitude. The result states that there is a need for a higher degree of education about the causes and consequences of climate change, as well as more accessible information to the public on how they can contribute to a better climate.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem som innebär stora kostnader för samhället och självklart också stort lidande för individen. Multimodal smärtrehabilitering (MMR) innebär att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring dessa patienter. Forskningen visar måttligt till starkt vetenskapligt stöd för MMR vid komplex smärtproblematik. Det finns kunskapsluckor kring vilken typ av fysioterapeutiska interventioner som används vid multimodal smärtrehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeuternas arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering i primärvården. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad webbenkät. Populationen utgjordes av fysioterapeuter anslutna till Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) primärvård och resultatet bygger på de 23 fysioterapeuter som valde att svara på webbenkäten. Resultat: Resultaten baseras på svar från 71 % av de NRS-anslutna klinikerna. Sammanfattning av resultaten visade framför allt att råd/undervisning samt olika former av fysisk träning utgjorde grunden i fysioterapeutens arbete inom MMR-team i primärvården. Det framkommer att så gott som alla patienter träffade fysioterapeut under behandlingsperioden. Det var en klar övervikt mot gruppbehandling eller en kombination av grupp och individuell behandling gällande de fysioterapeutiska interventionerna. Behandlingsperioderna var för det mesta fyra till elva veckor där patienten träffade fysioterapeut oftast varje vecka eller flera gånger/vecka. I primärvårdens MMR-team var fysioterapeut, arbetsterapeut, KBT terapeut, läkare och rehabkoordinator de vanligast förekommande yrkeskategorierna i teamen. Slutsats: Fysioterapeuten har en central roll i primärvårdens MMR-team och använder sig primärt av evidensbaserade, aktiva interventioner. / Background: Chronic pain is a major public health problem which involves high costs for society and, of course, also great suffering for the individual. Multimodal rehabilitation (MMR) means that different occupational categories work together around these patients. Research shows moderately to strong scientific evidence for MMR in complex pain problems. There are a lack of evidence about which type of physiotherapeutic interventions that are used in multimodal pain rehabilitation. Aim: The aim was to study which physiotherapy interventions that are used in multimodal primary healthcare rehabilitation in Sweden. Method: Cross-sectional survey with quantitative approach based on a self-designed web questionnaire. The population consisted of physiotherapists working in clinics reporting to the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP) in primary care and the result is based on the 23 physiotherapists who responded to the web questionnaire. Results: The results are based on 71% of the NRS-affiliated clinics. Counseling/teaching and various forms of physical training formed the basis of the physiotherapist's work in MMR teams in primary care. Almost all patients meet physiotherapists during the treatment period. Group treatment or a combination of group and individual treatment were most common. The treatment periods were mostly between four to eleven weeks where the patient met a physiotherapist most often weekly or several times a week. In the primary care MMR-team, the physiotherapist, occupational therapist, KBT therapist, physician and rehab coordinator were the most common occupational categories. Conclusion: Physiotherapists have a central role in the MMR-teams in primary care, they primarily use evidence-based, active interventions.

Syftet med studien var att kartlägga kostvanor och munhygienvanor samt uppfattning av den egna munhälsan hos skiftarbetare. Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsstudie med användning av enkät. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 100 skiftarbetare från industri- och vård- och omsorgssektorn i Skåne. Det insamlade materialet analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 23.0. Resultatet av studien visade att skiftarbetarnas kostvanor påverkades negativt av skiftarbete genom ökat småätande, intag av sötad dryck och oregelbundna måltider på grund av varierande arbetstider.  När det gäller munhygienvanor påverkades inte tandborstningen på samma sätt, däremot rengöringen mellan tänderna utförs inte regelmässigt. Studiens slutsats visade att skiftarbetarna hade goda munhygienvanor när det gäller tandborstning och fluoranvändning dock med mindre regelbunden rengöring mellan tänderna. Kostvanorna var bristfälliga med ökat småätande och sötade drycker mellan måltiderna.

Syftet med arbetet är att undersöka pianolärares arbetssätt beträffande puls, takt och rytm i sin undervisning samt att undersöka eventuella samband mellan dessa arbetssätt, lärarens genrebakgrund och undervisningens sociala organiseringsform. Den litteratur som presenteras i områdesorienteringen inkluderar förslag på arbetssätt som kan användas i instrumentalundervisning för att arbeta med dessa aspekter. Som metod för studien har en webbenkät skickats ut, där frågorna om arbetsmetoder utgår från de metoder som presenteras i områdesorienteringen. I resultatet redovisas analyserna av svaren på enkätfrågorna, som sammanlagt 30 respondenter besvarade. Generellt sett används de föreslagna arbetssätten i låg utsträckning. Ett samband mellan social organiseringsform och arbetet med puls upptäcktes, som visar att lärare med individuell undervisning enligt föreliggande studie arbetar med puls i högre utsträckning än de lärare vars elever får både individuell undervisning och gruppundervisning. I diskussionen lyfts sex teman, Puls, Takt, Rytm, Pianolärares arbete med puls, takt och rytm, Social organiseringsform samt Genre, i relation till tidigare nämnd litteratur. / The purpose of this study is to examine how piano teachers in Sweden work with pulse, meter and rhythm when they teach, and to discover possible correlations between this work and the teacher’s main genre and the form of the lessons (individual or group). The literature that is presented in the background chapter includes suggestions for methods that can be used in the instrumental lessons to work with these aspects. A web survey was used as s a method for the study. The survey questions asked reflect the teaching methods presented in the literature review. The results section shows the analysis of responses to the survey, which was answered by 30 respondents. Generally speaking, the suggested methods are not being much used. A correlation between the form of the lessons and the work with pulse was discovered, which shows that teachers with individual lessons according to this study work more with pulse than teachers whose students receive both individual and group lessons. In the discussion section the following six themes are lifted in relation to previously presented literature: Pulse, Meter, Rhythm, Piano teacher’s work with pulse, meter and rhythm, Social form of the lesson and genre.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i åk 1–3 beskriver att de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. I denna kvantitativa studie har hundra lärare som undervisar i åk 1–3 runt om i Sverige fått svara på en webbenkät. För kunna besvara mina frågeställningar har jag även tagit del av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet. Studien innehåller därmed en genomgång av några undervisningsmodeller för läsförståelse, lärarrollens betydelse samt en sammanfattning om den senaste PIRLS-rapporten från 2016 och den nationella komptenssatsningen Läslyftet. Det framkommer i resultatet att lärarna tycks luta sig mot kända undervisningsmodeller inom läsförståelse, dels som stöd i hur undervisningen ska gå till och dels vad den ska innehålla. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som eleverna ska kunna använda vid läsning. Det är vanligt att läraren modellerar läsförståelsestrategier för sina elever. Samtidigt visar resultatet att det också finns andra aktiviteter i undervisningen som läraren använder sig för att stimulera läsutvecklingen t.ex. högläsning. Lärarna anser att det är viktigt att börja med läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. Målet är att lyckas att få elever som läser med god förståelse. / The purpose of this study is to examine how teachers in the 1st –3rd grade describe how they teach to develop the students’ reading comprehension. In this quantitative study one hundred teachers working in the 1st – 3rd grade have answered a web survey. To be able to answer my initial questions in the study I have been taking part of research done and literature in the subject. The study contains a review of some teaching models for reading comprehension and the significance of the teacher, together with a review of the latest PIRLS report from 2016 and the national competence campaign “Läslyftet”. The result shows that the teachers seem to lean on known teaching models within reading comprehension, partly as a support in the teaching practice and partly as a support of the teaching content. A teaching model contains a number of reading comprehension strategies which the students shall be able to use when reading. It is common that the teacher is modelling reading comprehension strategies for the students. The result also shows that the teachers use other teaching activities to stimulate the reading development, i.e. reading aloud. The teachers think that it is important to start the reading comprehension education as early as in the 1st grade. The goal is to make the students read with good comprehension.

I denna studie undersöks lärares attityder till transspråkande i undervisningssituationer, samt om lärarna anser att de följer upp sina attityder i sin undervisning. Syftet var att ta reda på om lärares attityder till transspråkande påverkade deras sätt att undervisa, enligt deras egna utlåtanden. Undersökningen utgick från en surveyundersökning i form av en enkät med 42 informanter på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. I studien har informanternas åsikter jämförts med deras egna utsagor om hur de undervisar. Majoriteten av informanterna ställde sig positiva till transspråkande i undervisningssituationer, samtidigt som de rapporterade att de inte använde transspråkande strategier. Slutsatsen blev att, trots att de flesta informanterna var positiva till transspråkande, uppgav de att de inte använder transspråkande strategier i sin undervisning.