Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov. / The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to submitting it via an E-service or by E-mail. Results from the survey also showed that Gävle website should be updated so that it becomes more easily descriptive and available regarding what is needed to apply for a building permit. In addition to this, there are two larger propositions from the Swedish government that would change the Swedish planning and building act so that the building permits process becomes easier and more efficient and to increase the possibility to make smaller building operations without having to apply for building permits.

Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

Samhället digitaliseras och skolan möter de kommande behoven på arbetsmarknaden genom att införa programmering och ett större fokus på digital kompetens i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad (2017). Programmering kan beskrivas på olika sätt, exempelvis som att ge instruktioner till ett föremål som ska utföra en uppgift. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger på lågstadiet ser på programmering i undervisningen. Studiens metod är kvantitativ och enkät som redskap har använts. Sammanlagt delades 127 enkäter ut till pedagoger som arbetar på lågstadiet och av dessa samlades 89 enkäter in. Insamlad data fördes sedan in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studiens teoretiska ramverk är en teoretisk modell som heter TPACK (technology, pedagogy och content knowledge). Studien visar att pedagoger var positiva till användningen av programmering i undervisningen och alla hade tillgång till digitala verktyg. Det var 42 % av pedagogerna i undersökningen som använde programmering i sin undervisning idag och av dessa hade majoriteten fått någon form av kompetensutbildning i programmering. 70 % av pedagogerna upplevde att de hade brist på kunskap i programmering och det är också den vanligaste anledningen till varför programmering inte används i undervisningen. Pedagogerna ansåg att programmering delvis handlar om att följa instruktioner och att utveckla ett logiskt tänkande.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem. Resultatet av arbetet tyder på att de undersökta metoderna inte är vanligt förekommande, ingen användning av metoder för webbaserade informationssystem har funnits i undersökningen. Enkäten visade istället att metodanvändning i form av egenutvecklade och traditionella systemutvecklingsmetoder är hög. Skälen till att metoder utvecklade specifikt för webbaserade informationssystem inte används i större utsträckning har undersökningen funnit främst bero på systemutvecklares bristande kunskap om tillgängliga metoder, men också uppfattningen om att metoder medför ökade utvecklingskostnader och medför att utvecklingsprojekt tar längre tid.

Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen. Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien. Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.

Inledning: I Sverige äter vi i dagsläget cirka 85 kg kött per person och år, vilket innebär en ökning med 34 % sedan 1980. Köttkonsumenter kan påverka miljön genom att minska sin köttkonsumtion eller göra ett annat val av kött. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka köttkonsumenters val av och uppfattning om kött med hänsyn tagen till miljöaspekter. Material och metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag har använts i form av en webbaserad enkätundersökning som vände sig till köttkonsumenter. Rekryteringen av respondenter skedde via facebook.com på sidorna Svenskt Kött, Våga vägra utländskt kött samt Vi som älskar kött. Enkätens datainsamling analyserades sedan i Google Spreadsheets. Resultat: Respondenterna åt sällan samma slags kött dagligen. Kött från gris, fågel och nötkreatur var vanligast att konsumera. Faktorer som påverkade respondenternas val av kött var i följande ordning ursprung, etik och miljö. Ursprunget var viktigt för respondenterna på grund av djurens levnadsförhållanden. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha kunskap om hur deras val av kött påverkar miljön. Fler respondenter var positiva till att göra ett annat val av kött än de som var positiva till att minska sin köttkonsumtion. Slutsatser: Respondenterna verkar besitta kunskap om miljöpåverkan som orsakas av köttkonsumtion. Köttets ursprung var det som respondenterna prioriterar högst och konsumtion av svenskt kött var knutet till etiska värderingar. Miljöaspekter var också viktigt för respondenterna. Miljö representerade främst öppna landskap och biologisk mångfald. Större andel av respondenterna är öppna för att göra ett annat val av kött än den andel som kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion. Urvalet var selekterat och är inte representativt för den genomsnittliga köttkonsumenten.