Traditionell betong används i majoriteten av broar som byggmaterial. Om byggnadsmaterialet skulle kunna ersättas av en betong med mindre miljöpåverkan, kan stora delar av miljöpåverkan minskas. I denna avhandling, ska NCC:s samverkansbro utredas, där tre olika betongtyper ska testas i dess olika konstruktionsdelar. Samverkansbron kommer att jämföras i tre olika scenarier av byggmaterial: traditionell betong, traditionell betong innehållande 5 % slagg och injekteringsbetong. Jämförelsen kommer att utföras genom en livscykelanalys (LCA) med hjälp av programvaran GaBi 6.5. Resultatet av modelleringen i GaBi presenteras på samma sätt som i en miljövarudeklaration (EPD). I presentationen av resultatet kommer diagram och tabeller visualisera de resultat som erhållits i livscykelanalysen. Det erhållna resultatet visar att vid jämförelse av de tre scenarierna ger injekteringsbetong en mindre klimatpåverkan i majoritet av resultaten. / Traditional concrete is used in the majority of bridges as a building material. If the building material could be replaced by a concrete with less environmental impact, large parts of the environmental impact could be reduced. In this dissertation, NCC Composite Bridge is to be investigated, where three different concrete types are to be tested in its various design elements. The composite bridge will be compared in three scenarios: traditional concrete, traditional concrete with slag as part of binder and prepact concrete. The comparison will be carried out by a Life Cycle Assessment (LCA) using the software GaBi. The outcome will be in form of an Environmental Product Declaration (EPD) table. (NCC has implemented the EPD system into the company with the ambition to easier and more thorough provide a legit evaluation of the environmental impact.) In the presentation of the result, diagrams and tables visualizes the results obtained in the EPD. The result obtained has shown that comparing the three scenarios; prepact concrete provides a less environmental impact and if replacing traditional concrete with prepact, savings of the environment can be made.

According to Boverket - The Swedish National Board of Housing, Building and Planning, 21 percent of greenhouse emissions are caused by the Swedish building industry. To make a change the building industry should focus more on sustainable building. The main cause of greenhouse emissions within the construction sector is caused by extracting the raw materials, transport, and manufacturing of material. To build sustainably, nonrenewable materials can be changed to renewable materials to reduce greenhouse emissions. An example is to change plastic with windproof board. Wood is a good example of a renewable material.  In this study, the house Astrid, which is a turnkey house from Älvsbyhus, was analysed. The house Astrid has a living area of 107 m2 including three rooms and a kitchen. The purpose is to get a wooden house which is equivalent to the house Astrid when it comes to energy performance, but with a lower greenhouse emission by changing nonrenewable material to wood products. The method used was to firstly inventory the house Astrid and to be able to see which materials that could be changed. Through research and gathering information, alternative material and other relevant facts were found. Then the average heat transfer coefficient - Um was calculated. Where Um for both houses must be equal to be able perform the materials change without affecting the construction. Afterwards, an Environmental Product Declaration- EPD were used to see the different products' environmental impact.  The results showed that the Um became the same which means that the energy performance is equal both houses. The renewable materials contributed to reducing the greenhouse emission of the new house. The conclusion shows that the studied materials’ environmental impact for the house Astrid decreased with up to 41 percent. / Idag står byggbranschen för 21 procent av växthusgasutsläppen i Sverige enligt Boverket. För att åstadkomma en förändring bör byggbranschen inrikta sig mer på hållbart byggande. Det som orsakar växthuseffekten främst inom byggsektorn är utvinning av råvara, transport och tillverkning av material. För att bygga hållbart kan icke förnybara material bytas mot förnybara, som till exempel plast mot vindskyddsskiva, för att minska växthuseffekten. Trä är ett bra exempel på ett förnybart material. I studien kommer typhuset Astrid, som är ett nyckelfärdigt hus från Älvsbyhus, att undersökas. Typhuset Astrid har en boarea på 107 m2 med tre rum och kök. Där syftet är att få ett trähus som är likvärdigt typhuset Astrid i energiprestanda, men med en lägre växthuseffekt genom att byta icke förnybara material mot träprodukter. Metoden som användes var att först inventera typhuset Astrid samt att se vilka byggmaterial som går att byta ut. Genom litteraturstudier hittades alternativa material samt övriga relevanta fakta. Sedan beräknades den genomsnittliga värmegenomgångskoeffiecient – Um. Där Um för båda husen ska vara lika stort för att kunna genomföra materialbytet utan att påverka konstruktionen. Därefter användes miljövarudeklaration- EPD, för att se de olika produkternas miljöpåverkan.  Resultaten visade att Um blev detsamma vilket innebär att energiprestandan är likvärdig för båda husen. De förnybara materialen bidrog med att sänka det nya husets växthuseffekt. Slutsatsen visar att de studerade materialens miljöpåverkan för typhuset Astrid minskade med upp till 41 procent.

Den globala uppvärmningen och behovet av att minska koldioxidutsläppen har lett till framtagning av Parisavtalet och Sveriges egna klimatmål, där bygg- och anläggningssektorn spelar en betydande roll med sin negativa inverkan.  Kommunala bostadsbolag står för 29 % av Sveriges hyresbostäder och det finns behov av 67 300 nya bostäder årligen fram till år 2030 för att möta efterfrågan. I området Aringsås utanför Alvesta planerar det kommunala bostadsbolaget Allbohus AB för nya hyresrätter där hänsyn till klimatet är av stor vikt, vilket motiverar behovet av att genomföra klimatberäkningar för projektet.  Allbohus projekt i Aringsås är under utveckling och planeras bestå av fem byggnader av tre olika typer, samt parkeringar och grönområden. Objektet som har studerats är en av de tre typerna, innehållande tre lägenheter och tillhörande utrymmen. Studiens syfte var att genom en livscykelanalys jämföra fyra olika fasadsystem för att identifiera det material som har lägst klimatpåverkan. Genom att studera olika fasadmaterial och deras klimatpåverkan bidrar detta arbete till en ökad förståelse för hur byggsektorn kan minska sin miljöpåverkan och främja Sveriges klimatmål.  Studiens avgränsningar görs genom att endast studera livscykelns fösta del, modul A1-A5, produktskede och bygg- och produktionsskede. Metoden innefattar val av material, beräkning av u-värden, mängdberäkning, beräkning av transportavstånd och klimatberäkningar för varje material och modul. För val av material och system prioriterades tillgängliga EPDer för att underlätta jämförelser. KL-trä valdes som bärande del i väggarna för att möjliggöra realistiska U-värdesberäkningar. Fasadmaterial som valdes att analyseras var tegel, träpanel, fasadskiva och puts. Beräkningar utfördes för att fastställa mängd, U-värden och klimatpåverkan för varje material.  Resultatet visar att träpanel har lägst klimatpåverkan medan tegel står för högst klimatpåverkan, samt att modul A1-A3 (produktskedet) står för den största delen av klimatpåverkan. Resultatet visade också på betydelsen av transportavstånd. Slutsatsen är att träpanel är det mest miljövänliga alternativet. Studien ger insikter om hur olika materialval påverkar klimatet och kan användas som underlag för framtida beslut vid val av fasadmaterial. / The global warming crisis has led to agreements like the Paris Accord and Sweden's own climate act, with the construction industry playing an important role. In the Aringsås area outside Alvesta, the municipal housing company Allbohus AB is planning new rental buildings, placing significant emphasis on climate considerations, thereby necessitating a climate assessment of the project. This study focuses on one of these building, containing three apartments and associated areas. The study aims to conduct a life cycle analysis to compare four different facade systems, identifying the material with the lowest climate impact.  The study's scope includes analysing only modules A1-A5, that is the product stage and the construction and production stage. The facade materials analysed include brick, timber cladding, facade board, and render surface. Calculations were performed to determine quantity, U-values, and climate impact for each material. Results indicate that timber cladding has the lowest climate impact, while brick has the highest, with modules A1-A3 (the product stage) contributing the most to climate impact. The study underscores the importance of transport distances. In conclusion, wood panelling emerges as the most environmentally friendly option, while brick exhibits the highest climate impact. The study provides insights into how different material choices affect the climate and can serve as a basis for future decisions in facade material selection.

Klimatförändringar är ett faktum. Bygg- och fastighetssektorn stod 2018 för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett lagförslag på klimatdeklarationer som förväntas träda i kraft första januari 2022 och syftar till att byggherrar, byggentreprenader och andra aktörer i byggbranschen ska bli mer medvetna om byggnaders klimatpåverkan. Klimatpåverkan för byggskedet kan beräknas i klimatkalkyler med hjälp av livscykelanalyser. I dagsläget är klimatkalkyler inte utformade och anpassade efter de uppgifter som ska vara med i en klimatdeklaration. Studien har undersökt hur en befintlig klimatkalkyl kan användas för att göra en klimatdeklaration. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse och kunskap för hur byggentreprenadsföretags befintliga klimatkalkyler kan användas som ett underlag till klimatberäkningar för att skapa klimatdeklarationer som uppfyller Boverkets kommande lagförslag. Studiens mål var att besvara tre frågeställningar. Genom att undersöka, identifiera och sammanställa information från en klimatkalkyl för klimatbelastade poster i ett byggprojekt har följande frågeställningar besvarats: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med befintligt innehåll i klimatkalkyl hos byggentreprenadsföretag för att göra en klimatdeklaration? Hur kan befintlig klimatkalkyl utvecklas och anpassas för att uppfylla de kommande klimatdeklarationer som Boverket ställer krav på? Hur kan byggentreprenadsföretag underlätta arbetet med klimatkalkyler för att kunna genomföra klimatdeklarationer? Studien genomfördes med en litteraturstudie som identifierade hur en klimatdeklaration ska tillämpas och konsekvenserna av dess införande för byggherre och byggentreprenadsföretag samt en fallstudie av en befintlig klimatkalkyl för ett pågående byggprojekt hos ett byggentreprenadsföretag. Datainsamling har skett via intervjuer med anställda på byggentreprenadsföretaget, en utredare på Boverket samt deltagande observationer i samband med arbetsmoment och möten med byggentreprenadsföretaget. Resultat visar att klimatberäkning för Produktskede A1-A3, Byggproduktionsskede A5 Spill och A5 Övriga energikrävande aktiviteter på byggarbetsplatsen kan användas för klimatdeklarationer om klimatdatabas från Boverket används. Byggproduktionsskede A4 Transport behövs utvecklas och kan delvis användas för beräkning av modulen övriga transporter till byggarbetsplatsen. Manuell beräkning behövs tillämpas för beräkning av klimatpåverkan för informationsraderna tre byggprodukter av störst vikt till byggarbetsplatsen. För att använda klimatberäkningar för A1-A3 och A5 behöver klimatkalkylen korrigeras med faktiska mängder byggmaterial för att få korrekta värden som möjligt. Uppgifter om byggnadens identitet och konstruktion som ska anges i klimatdeklarationen är inga svåra uppgifter att fastställa. Däremot visade studien att några projektenheter som ska klimatdeklareras saknas i dagsläget. Studien visade vidare att uppgifter som ska uppges i klimatdeklarationen är fördelade i olika handlingar och programvaror. Baserat på studiens resultat har rekommendationer till arbetsmetoder tagits fram för de byggentreprenadsföretag som arbetar med klimatkalkyler. Rekommendationerna presenterar att byggentreprenadsföretagen behöver beräkna projektenheter, samordna ett digitalt dokument med de uppgifter som ska klimatdeklareras på ett ställe, utveckla programvara för klimatkalkyler och använda Boverkets klimatdatabas. Rekommendationen är även att byggentreprenadsföretag inför som rutin att använda EPD:er och ställer krav på leverantörer att uppge transportsträcka, transportbränsle och EPD:er. / Climate change is a fact. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 21 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions. The National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedish government to produce a bill on climate declarations that aims to make developers, construction contractors and various actors in the construction industry more aware of climate impact. The climate impact for the construction phase can be calculated in climate calculations using life cycle analysis. At present, these climate calculations are not adapted to the information that must be included in a climate declaration. This study has investigated how an existing climate calculation can be used to produce a climate declaration. The purpose of the study was to create a deeper understanding and knowledge of how construction companies’ existing climate calculations can be used as a basis to create climate declarations according to the forthcoming bill. The aim of the study was to answer the following research questions: What opportunities and challenges exists within the present content of climate calculations to produce a climate declaration? How can an existing climate calculation be developed and adapted to meet the forthcoming climate declarations that the National Board of Housing, Building and Planning requires? How can construction companies facilitate the work with climate calculations to be able to implement climate declarations? The study has been a qualitative study with data collection via literature study and a case study. The literature study was conducted to identify how to make a climate declaration. The case study examined an existing climate calculation for an ongoing construction project at a construction company. The construction company provided data and information about the studied climate calculation. The case study was done through interviews and observations with employees at the construction company and interview with an investigator at the National Board of Housing, Building and Planning.The results show that climate calculation for Product Stage A1-A3 and Construction Production Stage A5 can be used for climate declarations if the climate database from the National Board of Housing, Building and Planning is used. Construction Production stage A4 Transport needs to be developed and can only partly be used for the climate calculation regarding the module other transports to the construction site. Manual calculations need to be applied to calculate the climate impact for the categories three construction products with the largest accumulated weights to the construction site. To use climate calculations for A1-A3 and A5, the calculation needs to be corrected with actual amounts of building materials to get as accurate values as possible. Results shows that information about the building's identity and construction information that must be stated in the climate declaration is not difficult to define. On the other hand, the study showed that some project units that needs to be declared are missing and are not currently calculated. The study showed that information to be stated in the climate declaration is distributed in various documents and software. Based on the results of the study, a list of recommendations for working methods has been produced for construction companies working with climate calculations. The recommendations present that construction companies needs to calculate project units, coordinate digital document with the information to be declared in one place, develop software for climate calculations and use the National Board of Housing, Building and Planning's climate database. The recommendations are also that companies introduce as a routine to use EPDs and require suppliers to state transport distance, fuel and EPDs.

Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

Introduction: There is a housing shortage in Sweden and the green space factor must be taken into account when building. The green space factor includes living façades that have a positive effect on people and society. The company Butong, in which the work has been done in collaboration, has patented solutions within living façades. The company currently mounts the façade solutions on a prefabricated concrete sandwich wall, but lacks a solution for mounting on a half sandwich wall. The purpose of a solution with a half sandwich wall was to avoid unnecessary material consumption, reduce environmental impact, and reduce the thickness of the wall. The work examined a half sandwich wall with three insulation materials: cellular plastic, PIR and Kooltherm. Method: The chosen method for the study was design research methodology, which contains a total of seven steps. The first two steps were used in this study. The first step consisted of a literature study. The second step was supplemented with empirical data in form of interviews and further literature studies. Calculations for carbon dioxide equivalents were performed by calculating the footprint of each material. The calculations were based on the material thickness of 1 m2 wall area. Data were obtained from environmental product declarations for construction products (EPDs) based on factors A1-A3.   Results and Analysis: For all half sandwich walls, a roofboard in stone wool was chosen as the utmost layer. This was based on conditions for fire safety for the materials cellular plastic and PIR, and based on attachment for the material Kooltherm. The use of a polypropylene plastic mat to obtain an air gap was decided for all materials based on moisture safety. Furthermore, the results showed three possible fastening methods for mounting Butong's façade solution on a half-sandwich walls: cast plastic profiles (SFS-profiles), vertically cast L-profiles and horizontally cast L-profiles. The result also reported that replacing a full sandwich wall with a half sandwich wall reduces material consumption, and reduces emissions of carbon dioxide equivalents by up to 31%. This is based on the EPD factors A1-A3 where a comparison of the half sandwich wall was made with a full sandwich wall.  Discussion: The thickness of the walls could be reduced by 60-80 mm when a full sandwich wall was replaced with a half sandwich wall. The variation depended on insulation material. The insulation material Kooltherm resulted in the thinnest wall. The material PIR varied in fire classification. The reason was discussed to be the difference in supply of products in different countries. The choice of attachment method was reported to be dependent on the situation. Cellulose showed the lowest emissions of carbon dioxide equivalents. Both with regard to the production phase, and with regard to the percentage reduction when comparing full sandwich walls and half sandwich walls. In conclusion, the choice of insulation material depends on individual preferences. Cellular plastic should be used when prioritizing at least emissions of carbon dioxide equivalents. Kooltherm is suitable when prioritizing the degree of utilization, considering that the wall is thinnest. / Introduktion och syfte: Det är bostadsbrist i Sverige och det måste tas hänsyn till grönytefaktorn vid bebyggelse. I grönytefaktorn ingår levande fasader som påverkar människor samt samhälle positivt. Företaget Butong, som arbetet har skett i samarbete med, har patenterade lösningar för levande fasader. Företaget monterar idag fasadlösningarna på ett helsandwichelement, men saknar lösning för att montera på ett halvsandwichelement. Syftet med halvsandwichelement var att undvika onödig materialåtgång, minska miljöpåverkan, samt erhålla en tunnare tjocklek på elementet. Arbetet undersökte ett halvsandwichelement utifrån tre ingående isoleringsmaterial: cellplast, PIR och Kooltherm. Metod: Vald metod för arbetet var design research methodology som totalt innehåller sju steg. De två första stegen användes i studien. Första steget bestod av en litteraturstudie. Det andra steget kompletterades med hjälp av empiri i form av intervjuer och fortsatta litteraturstudier. Beräkningar för koldioxidekvivalenter utfördes genom att beräkna respektive materials avtryck. Beräkningarna utgick från materialets tjocklek på 1 m2 väggyta. Data hämtades från miljövarudeklarationer för byggprodukter (EPD:er) utifrån faktorerna A1-A3. Resultat och Analys: För samtliga halvsandwichelement valdes en takboard av stenull som yttersta skikt. Detta utifrån brandsäkerhet för materialen cellplast och PIR respektive utifrån infästning för materialet Kooltherm. Användning av platonmatta för att erhålla en luftspalt bestämdes för samtliga material utifrån fuktsäkerhet. Vidare visade resultatet tre möjliga infästningsmetoder för att montera Butongs fasadlösning på ett halvsandwichelement: ingjutna plastprofiler (SFS-fästen), vertikalt ingjutna L-profiler samt horisontellt ingjutna L-profiler. Resultatet redovisade även att ersätta helsandwichelement med halvsandwichelementet minskar materialåtgång, samt minskar utsläpp av koldioxidekvivalenter med upp till 31%. Detta utifrån EPD-faktorerna A1-A3 där en jämförelse av halvsandwichelementet gjordes med ett helsandwichelement utifrån samma funktionsvärde.  Diskussion: Tjockleken på elementen kunde minskas med 60-80 mm med den nya lösningen. Variationen var beroende av isoleringsmaterial. Isoleringsmaterialet Kooltherm resulterade i tunnast element. Materialet PIR varierade i brandklassning. Anledningen diskuterades vara skillnaden i utbud av produkter i olika länder. Val av infästningsmetod redovisades vara beroende av situation. Cellplast visade lägst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Både avseende produktionsfasen, samt med hänsyn till procentuell minskning vid jämförelse av helsandwichelement och halvsandwichelement. Avslutningsvis kunde slutsatsen konstateras att val av isoleringsmaterial beror på individuella preferenser. Cellplast bör användas vid prioritering inom minst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Respektive Kooltherm är lämpligt vid prioritering av utnyttjandegrad, då elementet är tunnast.

A change in resource consumption patterns is crucial to avoid climate change, reduce greenhouse gas (GHG) emissions and to increase climate resilience and consequently, the idea of a circular economy (CE) has gained widespread attention. The resource intense building and construction sector has become subject to both internal and external pressure to become more circular. Throughout the sector, the environmental product declaration (EPD) is often used to communicate environmental and sustainability information about products but currently, the EPD lacks the inclusion of specific circularity information. This thesis aims to identify a suitable indicator for measuring the product circularity of construction products that can be implemented into the existing EPD-scheme. The study is based on an extensive literature review, qualitative interviews with green building councils (GBCs) and expert discussions with the ECO Platform task group for CE. The identified product circularity indicators have been assessed against a certain set of subjects and criteria to evaluate their inclusion of circularity subjects as well as their suitability to the EPD. The assessment identified two indicators scoring the highest, the Material Circularity Indicator (MCI) and the New Circularity Index (NCI). These indicators were included in a short pilot study to further evaluate their usability and applicability. The study concludes that both indicators are suitable for inclusion in the EPD-scheme to some extent, but they both lack a full inclusion of the end of life (EoL) stage. These subjects must be covered to ensure inclusion of comprehensive circularity information but nevertheless, the MCI and the NCI remains the best options. / För att undvika klimatförändringar, minska utsläppen av växthusgaser och öka samhällets resiliens måste användandet av naturresurser förändras. I samband med en ny syn på resursanvändning har idén om en cirkulär ekonomi fått stor uppmärksamhet. Både interna och externa krav har ökat på den resursintensiva byggsektorn att bli mer cirkulär. I byggsektorn används ofta miljövarudeklarationer (EPD) för att kommunicera miljö- och hållbarhetsinformation om produkter. Idag saknar dock EPD-systemet specifik information om produkters cirkuläritetsprestanda. Detta examensarbete syftar därför till att identifiera en indikator som är lämplig för att mäta produktcirkuläritet hos byggprodukter och som kan implementeras i det befintliga EPD-systemet. Studien är baserad på en omfattande litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med Green Building Councils (GBC) samt expertdiskussioner med ECO Platforms arbetsgrupp för cirkulär ekonomi. Ett antal identifierade indikatorer för produktcirkuläritet har utvärderats mot ett antal kriterier framtagna av arbetsgruppen. Målet var att utvärdera deras respektive inkludering av cirkuläritet samt deras lämplighet i förhållande till en EPD. De två indikatorer som fick högst poäng, Material Circularity Indicator (MCI) och New Circularity Index (NCI), inkluderades i en pilotstudie för att utvärdera deras användbarhet och tillämpbarhet i praktiken. Studien drar slutsatsen att båda indikatorerna är lämpliga för att inkluderas i EPD-systemet till en viss utsträckning. Dock saknar de båda en fullständig inkludering av cirkuläritetsperspektiv som täcker produktens slutskede i livscykeln. Dessa perspektiv är av stor vikt för att säkerställa framförandet av fullständig cirkuläritetsinformation. Trots detta visar studien att MCI och NCI är de indikatorer som utgör de bästa alternativen för att integreras i en EPD.

Currently set climate targets regarding carbon dioxide emissions mean that emissions from the construction industry must be reduced. One option for reducing the carbon footprint of a building's foundation could be to completely replace the concrete slab with a CLT foundation slab. The aim of the report is therefore to investigate how a CLT slab can be designed and then determine whether it has a smaller carbon footprint than a conventional reinforced concrete slab.  For the study, an example house was designed to generate loads, for which the CLT slab and concrete slab were then designed. The CLT slab was designed using FEM design software. The concrete slab was designed using hand calculations according to Eurocode 2. The material quantities from the respective designs were applied in an environmental calculation tool where the climate impact from the manufacturing phase was calculated. The result showed a 61 - 68% lower environmental impact in the form of carbon dioxide equivalents from the CLT foundation compared to the concrete foundation. However, the results of the climate analysis do not show with certainty that a CLT slab has a lower climate impact than a concrete slab, even though it has a lower climate impact during the manufacturing process. One factor that affects the result is the lifespan of the materials in the different foundation constructions, which can differ by as much as 50 years. Further research in construction solutions for CLT foundation slabs, long-term moisture protection and lifetime climate analysis is required to obtain a more distinct result in this study.

<p><em>Abstract</em></p><p>The research behind this licentiate is spread out over a decade of intensive development of environmental work in industry. A 1998 survey of Swedish companies with newly installed environmental management systems (EMS) concluded that such systems need more product-orientation. Data collected by companies as part of the process of creating their EMS between 1996-2001 offered further evidence that it is environmentally justified to seek improvements in the materials selection, use and disposal phases of products, i.e., to make the environmental improvement work more product-orientated. In a EU-funded project carried out between 2004-2006 it was demonstrated that developing an environmental product declaration could be a cost-effective product-oriented environmental action even for smaller companies.</p><p>This licentiate thesis relates to methods for companies to orientate their environmental work on their products. In particular, it examines experience and provides insights on the possibilities for companies, including small ones, to use life cycle assessment in product development in order to design products with an environmental performance well above legal compliance.</p><p>It is difficult to give general recommendations to companies about their environmental work because each company has its own unique business idea, customers, work culture, stakeholders etc. Nevertheless, the main findings of the licentiate thesis can be summed up in the following recommendations for, say, a small company in Europe without much previous experience of environmental work:</p><p>§  Focus your environmental work on your products because you will accomplish more environmentally and the chance of profiting economically will motivate your personnel;</p><p>§  Consider doing a life cycle assessment, LCA, on a strategically chosen product in order to learn more about your products and how to improve their environmental performance;</p><p>§  Do not expect to find a general market demand for green products; start a dialogue with your best customers in order to create the demand;</p><p>§  Engage an LCA specialist to do the LCA and work together with your personnel to interpret the results and generate improvement ideas;</p><p>§  If your customers demand that you install an environmental management system, ask them if they would not prefer to receive an environmental product declaration on the particular product they are interested in, and a chance to discuss how its environmental performance can be improved.</p>