Bakgrund: Fysisk aktivitet minskar bland ungdomar samtidigt som stress ökar. Kombinationen av fysisk inaktivitet och stress utgör ett folkhälsoproblem som behöver beaktas och undersökas. Samtidigt minskar även deltagandet i föreningsidrott med åldern. Krav-kontroll-stöd-modellen är en modell som ofta tillämpas inom arbetshälsa och förklarar individers beteende och stress. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress. Metod: Via en kvantitativ studie genomfördes en webbenkätundersökning på gymnasieelever i Västerås med ett urval på 150 elever. Totalt svarade 56 gymnasieelever på enkäten bestående av 40 kvinnor och 16 män. Data analyserades med hjälp av frekvenstabeller, chi2-test och Spearmans rho. Resultat: Gymnasieeleverna var i stor omfattning fysiskt aktiva, men enbart 39% utövade föreningsidrott. Ungefär 70% var fysiskt aktiva minst 3 gånger i veckan. Drygt hälften av gymnasieeleverna uppgav att de upplevt psykosomatiska besvär under de senaste 30 dagarna, medan 60% uppgav någon form av stress. Spearmans rho gav en signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress. Nyckelord: Fysisk aktivitet, föreningsidrott, gymnasieelever, psykosomatiska besvär, självskattad stress

Syftet med den här studien var att i en svensk storstad undersöka fritidsgårdars arbete med ungdomars upplevda trygghet i samhället. En induktiv kvalitativ metod med fyra individuella intervjuer användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar genom semistrukturerade frågor. Tre kvinnor och en man deltog i studien och representerade fyra olika fritidsgårdar i den svenska storstaden. Genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys kunde insamlat material analyseras och resultatet utmynnade i fem kategorier; Trygghet beskrivs på olika sätt, Trygghetsskapande arbete på fritidsgårdarna, Trygga vuxna, Fritidsgården som en trygg plats och Samverkan för trygghet. Resultatetvisade att fritidsgårdarna i dagsläget inte har ett strukturerat trygghetsarbete men att de arbetar med trygghet på andra sätt, bland annat genom att inkludera ungdomarna på fritidsgårdarna via trygghetsundersökningar och att lyssna till ungdomarnas intressen för att ge möjlighet att kunna vara delaktig i verksamheten. Slutligen visade resultatet att fritidsgården har en stor betydelse för ungdomarna och att den kan vara ett alternativ för ungdomar som väljer mellan att ta den kriminella banan eller inte.

Background: Preterm birth is a global health problem which causes significant short- and long-term morbidity and mortality. Pathophysiology is not entirely clear and due to climate change environmental risk factors, such as extreme temperatures, should be considered as emerging and modifiable risk factors. The evidence from low- and middle-income countries on their role is limited.  Objective: The goal of this study was to assess the relationship of daily mean temperature and number of preterm births in the period from March 2019 to May 2020 in Nepal.  Methods: Perinatal data from nine Nepalese hospitals, which took part in two recent quality improvement studies, was matched with climate data from 15 temperature stations. A time- series analysis using conditional Poisson regression and distributed lag non-linear models was done for the three stations with the largest study populations.  Results: Across the three analyzed regions in Nepal heterogenous results were found. Only in one area an overall increase in preterm birth risk for high temperatures within the last 2 weeks before delivery was found. One region showed a protective effect for heat, but increased risk for low temperatures. In the third region there was no overall association of ambient temperature and risk of preterm birth.  Discussion: Potential explanations for the heterogenous results are different sociodemographic and geographical background of the participants. Limitations concerning the selected study population as well as quality of climate data should be mentioned. Further studies are needed for more detailed investigation.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.

Socialtjänsten och deras hälsofrämjande arbete med ungdomar är ett uppmärksammat ämne i anslutning till ungas hälsa och välmående. Hur de anställda inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation och arbetet med unga med särskild problematik har även det varit på agendan. Studien syftar att undersöka hur medarbetare inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation med att undvika externplacering av ungdomar, vilket innebär att ungdomen beslutas behöva omplaceras från hemmet till alternativ plats. Externplacering är såväl kostsamt som ett känsloladdat område för den utsatte ungdomen. I föreliggande studie användes kvalitativ metod och sex personer valdes genom ett strategiskt urval. Informanterna var socialtjänstanställda i en medelstor kommun i Mellansverige. Samtliga intervjuer genomfördes individuellt och majoriteten ägde rum på verksamhetens kontor. Informanterna sändes informationsbrev där studiens syfte samt medverkansförhållanden presenterades. Insamlade data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att vidare forma ett resultat. Resultatet visar att flexibel anpassningsförmåga har betydelse för upplevd arbetssituation och hur medarbetarna upplever avsaknad av resurser och sitt behovsstyrda arbete. Stöd är också en viktig komponent i arbetssituationen och att stödet är lättillgängligt. Stöd ges även i form av planeringsunderlag.  Ansvar är en faktor som beskriver medarbetarnas arbetssituation då dessa ansvarar både för samverkan och är delaktiga vid beslut om externplacering.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att lindra lidande samt främja patientens livskvalité. I Sverige avlider nästan 90 000 personer per år, 70 000 av dessa ska ha varit i behov av palliativ vård varav 1 % av de här utgörs av barn. Att då vara förälder till ett barn som får palliativ vård skapar ett lidande samtidigt som det finns hopp för att ett mirakel ska ske. Syfte: Den här studien syftar till att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård.Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Tio kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första huvudkategorin var Det palliativa vårdandet, som tar upp hur viktigt det var att känna sig delaktig och att det fanns en bra kommunikation med vårdpersonalen. Det tar samt upp upplevelser av det palliativa vårdandet, som innefattar föräldrarnas upplevelser av att vårda barnet hemma, svårigheter föräldrarna möter och föräldrarnas upplevelser av att fatta svåra beslut. Den andra huvudkategorin var relationen till barnet, som tar upp vikten av att bevara den trygga relationen med barnet samt hur de sista dagarna kan upplevas av föräldrarna. Slutsats: Föräldrarna upplevde att det fanns en brist i kommunikationen samt delaktigheten inom den palliativa vården. Det var jobbigt att behöva fatta svåra beslut och att till slut behöva släppa taget. Det föräldrarna skulle behöva för att göra den palliativa vården mer tillfredsställande är mer stöttning samt en bättre kommunikation.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Introduktion: Att bli mor är en stor omställning i livet och det spelar då ingen roll om modern burit barnet i magen under nio månader, moderskap är ändå inget en kvinna egentligen kan förbereda sig på. Föräldraskapet är något som sker plötsligt och om modern då samtidigt även är ensamstående kan detta många gånger kännas överväldigande, vilket i sin tur kan bidra till att moderns psykiska hälsa påverkas negativt. Om kvinnan dessutom redan innan upplevt ångest, depression samt stress kan dessa symtom förvärras och då speciellt i samband med ett ensamt föräldraskap. Syfte: Att undersöka faktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys grundad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamstående mödrar är mer sårbara för psykisk ohälsa och att låg socioekonomisk status, ekonomisk utsatthet, brist på socialt stöd samt föräldrastress är några av de mest framstående faktorerna som kan leda till uppkomsten av psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Slutsats: Ensamstående mödrar är en utsatt samhällsgrupp vilka har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta då ensamstående mödrar ofta ställs inför ett flertal olika svårigheter samtidigt exempelvis som ekonomiska utsatthet, brist på socialt stöd och föräldrastress. Specifika förebyggande åtgärder samt interventioner inom både hälso-och sjukvården samt socialtjänsten bör därav utformas. Dessutom att på en hög politisk nivåutforma olika strategier för att ta itu med de socioekonomiska svårigheterna som familjer med en ensamstående förälder ofta ställs inför. Sveriges regering bör göra en kraftansträngning i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och eliminera faktorer i samhället, som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar / Introduction: Becoming a mother is a big change in life and it does not matter if the mother has carried the child in her womb for nine months, motherhood is still not something a woman can really prepare for. Parenting is something that happens suddenly and if the mother is also single at the same time, this can often feel overwhelming, which in turn can contribute to the mother's mental health being negatively affected. In addition, if the woman has already experienced anxiety, depression and stress before, these symptoms can worsen, especially in connection with single parenthood. Aim: To examine factors that can lead to mental illness among single mothers. Method: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: The results show that single mothers are more vulnerable to mental illness and that low socio-economic status, financial vulnerability, lack of social support and parental stress are some of the most prominent factors that can lead to the emergence of mental illness amongsingle mothers. Conclusion: Single mothers are a vulnerable group in the society who have an increased risk of suffering from mental illness. This is because single mothers often are faced with a number of different difficulties at the same time, for example as financial vulnerability, lack of social support and parental stress. Specific preventive measures as well as interventions in both health care and social services should be designed accordingly. In addition, at a high political level, to design various strategies to address the socio-economic difficulties that families with a single parent often are faced with. The Swedish government should make an effort in the development of the health promotion work to prevent and eliminate factors in society, which can lead to mental illness among single mothers.

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

No description available.